Liten kolgrill och Kenneths Rosfeber

Minns ni att jag skrev för några dagar sedan att jag tagit en tur med sparken uppe på skaren och varit förbi mygghuset och konstaterat att gasolgrillen var ohjälpligt insnöad...... Å jag som var så sugen på att grilla nu i påsk......
Men, tyckte Kenneth, det är väl bara att fara och köpa en liten kolgrill. Ja men va smart alltså.
Klart jag ska.
TADA: Kolla här va!!!!

En liten kolgrill. Alldeles ny. Den bara stod där på Veckans Allehanda på morgonen när jag kom. Om du tycker att den ser missfärgad ut på locket så ska jag snabbt förklara.......... Det kallas nyfallen snö.. Här i Vändträsk så levereras snö även denna dag.

Så kan jag berätta om Kenneth och hans Rosfeber. Jodå det går sakta framåt. Idag har han fått en dunderkur med penicillin, en till. Den förra omgången som tog slut i går var för fjuttig.
Med andra ord så mår han inte så där himla bra ännu.
Foten är öm som ögat och han kräver mycket sömn fortfarande.

Så det här med att idka mycket uteliv under påsken känns väldigt långt borta just nu.
I och för sig så är det inget mysigt väder ute, regn och snö om vartannat.
Skulle det bli bättre så kan vi ju sitta här på altan och grilla....
Pimpelfisket får vi nog ha innestående till nåt annat år....

Nä nu ska jag gå och hänga näsan i min bok.

Ha det gott alla.

Earth Hour och Sommartid

Ígår höll försäkringskassan på att skrämma ihjäl mej. Det kom ett blev med ett beslut att jag från 1 april skulle flyttas ner i absoluta avgrunden när det gäller bidrag när man är arbetslös. Alltså jag skulle få drygt 6 tusen mindre i månaden. Men hjälp, jag nästan började stortjuta. Blir ju nästan inget kvar. Nu är det kört, nu blir det tufft hos Lundgrens.
Men innan jag nu tog snöret så försökte jag intala mej själv att det antagligen blivit nåt fel.
Jag gjorde ju en förlängning på min åtgärd på arbetsförmedlingen i mitten på månaden. Det gjordes när jag var och surrade mej till att få fortsätta arbetsträna på Veckan Allehanda.
Efter samtal med både arbetsförmedlingen och med försäkringskassan så kan jag bara konstatera att det var ett misstag.
Orsaken kan göra mej så arg att jag bara har lust pina någon lääänge och omsorgsfullt. Varför skrämmas på detta viset?
Problemet blev att jag själv hade velat förlänga och inte suttit på ändan och väntat. Så när min förlängning kom till försäkringskassan så blev det nåt glapp och övriga intyg samkördes inte direkt. Då gjordes bedömningen att jag nog inte tillhörde någon A-kassa. Kvinnan på Försäkringskassan sa att det säkert skulle komma ett nytt beslut med rätt siffror så fort man jämkat ihop mina intyg, närmare den sista mars. För mej låter det lika korkat som att skicka en påminnelse på en faktura med hot om inkasso innan det överhuvudtaget funnits någon faktura att betala.

Länge efter att det hela klarats upp så gick jag omkring kraftfullt upprörd.
Dumbommar att skrämmas på detta sättet.
Morr.

Idag har jag haft en rejäl shoppingdag. Pingstkyrkans returidé var mitt mål. Det var tipsrundor och det var massor med folk, gratis fika och så klart nåt fynd gjorde jag.
Blev dock inte så mycket inhandlat men se det var inte så att jag hade några direkta akuta behov. Men mest ut och träffa folk och bara gå omkring. Å trevligt folk träffade jag.

Den här bilden kom i dag på Facebook. Det är jag som är hennes mormor. Yes.

Hejja Vilja.

Här har Kenneth fotat mej när jag varit ute på en sparktur. På den här bilden så kikar jag in i mygghuset och suktar efter grillen..... Vem i fridens dagar var så korkad och ställde in den där???? Dessutom tillsammans med de härliga solstolarna i trä. Dumt, så dumt. Jaja, så småningom så tinar den nog fram. 

Man kanske skulle ta sig en shoppingtur till och handla sig en liten kolgrill. Kanske det ja, vore ju inte helt fel.

Ser ni koncentrationen när jag ska ner till den våldsamt hala infarten? Spännande moment. Följs vi ner eller sticker sparken ifrån mej.

Maken har blivit betydligt piggare, nu är han klädd och intresserad av vad som händer runt om. Men fortfarande är ryggläge ett stort måste större delen av dagen. Dessutom så har han sina vänner på mattan nedanför soffan. Utan kryckor så skulle han inte klara sig just nå.

 Strålande väder gjorde att vi fick eftermiddagskaffet ute på altanen. Så ljuvligt.

Vinterläget som synes helt intakt ännu. Tänk att detta vita i solljus kan ge sån ljuvlig känsla.

Kom ihåg där jag satt och hade det så gott: 

Dessa lampor som tidigare i vinter var helt översnöade. Det har tinat och packat ihop massor med snö men ändå finns det så mycket kvar av det vita fina. 

Middagen idag blev en väldigt god räksallad med stenugnsbakat bröd från Bensbyn. Till det serverades kall Påskmust......... Mmmmmm va gott det var.

Nu medan jag skriver hör jag Kenneth joxa omkring med sina kryckor. Tror han ställer om klockor.... Sommartid, you know. Dessutom hörde jag att han var ut på altanen och drog ut kontakten så det blev mörkt i  belysningen ute och i lillstugan. 

Klart att vi släcker för Earth Hour.

Ha det gott alla.

Våfflor, kalas och rosfeber

God morgon på er.

Få se nu om det blir en massa snö idag som de har spått på SMHI. Känns som om vi borde klara oss utan.
Det är fortfarande skridskobanan hemma på vår gård. Hela vägen i stort sett är blankis.Utan spark så vore jag helt chanslös att ta mej någonstans.
Men när jag ska ner till postlådan så blir det fortfarande spark uppe på skaren, inte på infarten. Men ibland går det ju också med sån himla fart att jag funderar hur jag ska lösa problemet när jag kommer till landsvägen och asfalten, för att prova bromsa med en fot är ju som ingen idé, för hårt.  Nå men hittills har jag fått fast sparken innan den nått landsvägen.
Som sagt nysnö på det känns som om det vore helt klart obra.
Kenneths Rosfeber är helt klart på tillbakagång. Men fortfarande är han mycket trött och febrig. Foten har börjat återta den normala bleka färg som en vinterfot ofta har. Men fortfarande ser den ut lite som en ballong och är varm. Men som sagt: Han blir bättre och bättre men det går inte fort.

Kenneth har haft födelsedag och vi har klarat av våffeldagen sedan sist jag skrev.
Lite bilder:

Födelsedagsfrukost för en sjukling. 

Undrar varför jag plåtade just den våfflan?  Gjorde ju våfflor av ca  4 liter vätska.

Kan någon berätta varför jag tog en bild på en sån ful våffla????? Jag fattar då inte för det fanns massor av våfflor som var väldigt vackra.

En grattiskram av flera som maken fick den dagen.

Ett av alla gäng som fick äta sig nöjd på våfflor.

Min vackra dotter valde att se ut så här på bilden...... 

Go-Annica var också här och grattade Kenneth. 

Kent var sugen på våfflor i år. Han slog ett gammalt rekord som Karin och Adde satte 2003. Då åt dom 9 våfflor var. Kent slog det med rejäl marginal. Han åt 11 våfflor. Efter det så fick han ett otroligt salt-sug så det blev det en rejäl bit falukorv till efterrätt.

Kenneth fick ett påskägg i present som var lite vrångt att öppna. Det krävdes två experter för att lyckas få bort den eländiga tejpen. Men dom fixade det.

Nu tror jag att jag ska återvända till sängen med min bok. 

Ha det gott alla.

Snöstorm ute.

Men jisses, Det är ju full snöstorm utanför fönstren nu på morgon.
När jag klev upp så blev jag stående i dörröppning till köket. Jag hann tänka: men va?? Har jag redan hunnit göra upp eld. För det var utanför fönstren så man trodde att det var en massa rök från skorstenen. Kom i stora vita sjok som helt förtätade utsikten. Nä men jasså, det var ju snöstorm där ute.
Men helt klart är det vissa bekymmer vilken vind det ska vara. Ena stunden blåser snön upp mot gården för att alldeles därefter så kommer det ett sånt där snömoln som är på väg ner mot sjön.....Som sagt rejäl beslutsångest på blåsandet idag..

I dag är ju tanken att jag ska fara och jobba på Veckans Allehanda. Det blir en eftermiddagstur idag. Jag längtar som vanligt massor.
Får se om Kenneth har blivit mer vid medvetande då eller om detta också är en dag i sovandets tecken. För det var ju idag som han skulle kunna börja känna en förbättring.
Hoppas, hoppas att han får känna sig bättre idag.

I morgon är det 25:te Mars. Kenneths födelsedag och tillika våffeldagen, med andra ord, öppet hus hos Lundgrens. Som tradition så ska här gräddas våfflor till höger och vänster. Vore ju som skojigt om jubilaren orkade var med, men vi får väl se vad som händer.

I går fick Kenneth en sån fin dikt av sina jobbarkompisar. Kom som ett sms.
Kenneth blev glad och jag blev glad.
Det är ju det jag säger: De där människorna på Kenneths jobb de är guld värda.

Nä men om jag skulle försöka få in mej i duschen och sätta fart på mej. Verkar som om jag är lite trögstartad idag.

Ha det gott alla.

Uppdatering av Kenneths rosfeber

Uppdatering av Kenneths Rosfeber....
Det går ju nu gode snabbt att berätta vad som hänt sedan sist.
It nå. Absolut ingen förändring.
Eller ju det finns en förändring. Han har slutat kräkes.
Det finns en annat förändring också. Jag får han till att äta en kopp yoghurt och en halv limpmacka morgon och kväll.
Men för övrigt är han inte vaken mer än några minuter åt gången. Svettas nåt rysligt och har väldigt ont i ena foten. Att vara tvungen att gå på toa är ett riktigt eländigt äventyr.
Nå men går det nu som doktorn siade om så är det ju i morgon som det vänder. Hoppas på det.

Kan ju inte påstå att jag tar mej för nåt som det är nu. Varken nyttigt eller onyttigt. Går som mest omkring och har ena örat kopplat till sovrummet. Kollar klockan så att alla medicintider passas.Passar upp med vatten, framför allt så gäller det ju att väcka Kenneth så han får i sig av det viktiga vattnet.

Bonzo har det lika eländigt han. Han bara sover han med, i sängen med husse. Tror inte riktigt att han gillar att husse bara sover. Hundar har ju egenskaper som vi saknar.  Att allt inte är som det ska känner han antagligen i varje pälsstrå.

Men just det. Förra veckan så kom det in en kund till Veckans Allehanda. Hon hade ett sånt skojigt armband på sig som hon gjort av dragkedjor. Var ju tvungen att fråga om jag inte fick fota armbandet, å det fick jag.
Kolla:

Jag tyckte det var hur läckert som helst.

Ha det gott alla.

Rosfeber, huvaligen

Rosfeber......
Jag tycker att det är ett litet romantiskt skimmer över det namnet. Lite gulligt och lite mysigt.

Kan bara berätta för den som inte vet:
-Det är absolut inget romantiskt eller fint med det.
Rosfeber, precis det som Kenneth har fått i sin fot.
I går vid fyra tiden så ville han att vi skulle ringa till jouren och höra med dom vad dom tyckte.Vid det laget hade Kenneth inte varit vaken mer än då han på något smärtfullt sätt skulle ta sig till toan. Inte ens en mun kaffe hade han varit sugen på. Nä, ont, ont och mest sovandes.. De på Jopuren ville att han skulle komma in på en gång så det inte var någon propp som ställde till det.
Men ni ska veta att det gäller att både vara listig och stark när man ska få in en sån som Kenneth i bilen. Ont så ini vassen vid varje rörelse och dessutom knappt vaken alls. Nå men det gick.
På Jouren så var det inte mycket folk så det gick fort det Kenneth fick komma in.
De tog en massa prover.
Efter en stund så kom det in en verkligt trevlig läkare. Som berättade att proverna visade att han fått nåt som heter rosfeber.
En bakteriell infektion.
Så det var bara ösa på med Penicillin, Alvedon och vatten.
Han fick en näve full så han ska klara sig till apoteket öppnar idag.
Fram mot tisdag ska han börja känna sig bättre.
Men milde tid så dålig han är. Tur för han att han mest bara sover, så slipper han märka så mycket.
Behöver jag säga att jag ser fram mot tisdag.

Så det som jag har på agendan idag är att inhandla mera medicin.
Bära in ved och börja plocka hunden.
Nåt altan-häng blir det nog inte idag. Ute är det kallt och det snöar.

Ha det gott alla.

Dagen efter solförmörkelsen

Lördag morgon och jag har varit uppe i flera timmar redan.
Trodde jag skulle sova länge idag eftersom jag blev uppe och tittade på en film som slutade kring ett i natt. Men se inte det, jag var uppe ändå strax efter 6. Men om jag nu känner mej rätt så kan det ju bli en powernap idag.......


Jag och Bonzo tog en sparktur igår på skaren, häftigt, det var bara att hålla i sig. Ja nu var det ju jag som sparkade och Bonzo som upptäckte en massa nya spännande lukter. Det bar hur bra som helst..... Nu gjorde vi ingen tur i i storskogen, kan ju vara så att det inte riktigt håller där inne.

För övrig så händer det inte så väldigt mycke här uti Lundgrens.

Kenneth är superenkel att hålla reda på, han har så himla ont i en fot så det bär inte iväg nå många metrar från säng/soffa.
Verkar som om det gör lika ont idag som igår.
-Usch, för att ha ont.

Har inte riktigt koll på vad jag ska hitta på idag. Kan ju bli en dag med altan-häng. Men nu på morgonen är det fortfarande för kallt och dessutom är det lätt mulet.

Ja men på tal om mulet.......... I går var det ju solförmörkelse här, att titta direkt på solen var ju inget alternativ. Blev ju att man tvärkastade ett getöga upp på himmeln men det blev ju bara för ljust, men det var väl bra det för man skulle ju inte titta utan nåt bra för ögonen. Men nog märktes det ju att det blev mörkt. Såg så häftigt ut när det blev mörkt som om det blev mulet men se det fanns inte minsta moln på himmeln. Läckert.

Har i dagarna två varit så sugen att ta fram grillen och premiärgrilla. Men se det är ett litet aber. Grillen står i mygghuset, tillsammans med de härliga solstolarna.......... Utanför dörren är det säkert 70 centimeter av knallhårt snö.........
Nå det är bara fortsätta längta......

Men snart är det ju melodikrysset. Måste jag ju lösa. Ju.

Ha det gott alla.

Solförmörkelse

Hej och godmorgon på er.

I dag blir det solförmörkelse...... Få verkligen se om man kommer ihåg just då att kasta en titt. Vis av erfarenhet så brukar sånt falla i glömska.
Då får jag väl titta i tidningen i morgon, där finns det säkert bilder på spektaklet.

Ibland är man ju supertvärsäker. Det var jag igår. Jag var så säker att jag sett en sån här mugg i skåpet hos Inga-Lill, fast i blått.
Efter att ha försökt övertyga Inga-Lill lääääänge i går kväll så är det bara inse. Muggen står i någon annans överskåp.

Jaja, bara släppa det då. Det var ju inte viktigt i allafall.

För övrigt så finns kopparna på Veckans Allehanda, riktigt fina, men hemma här ryms som inte.

I måndagskväll såg Kenneth nåt som inte var nåt kul alls.

På väg hem från stan ska vi genom en by som heter Heden. Just när man passerat byn så kommer man i en jättesvacka. På ena sidan finns en liten sjö och på andra sidan finns ett jordbruk.

Där finns det en stooor hjord med rådjur som ofta ligger på sjön och vilar.. Här i vinter så räknade vi och fick det till ca 25 djur som låg på sjön och vilade samtidigt. Deras mål och livslina på vintern är ju att ta sig levandes över vägen och till jordbruket på andra sidan  för att knycka sig nåt att äta.

Det är ofta något rådjur som får sätta livet till (överkörd) för att komma sig till eller från gobitarna.

Åter till Kenneths måndagskväll.

Kenneth var på väg ner i svackan när han såg 7  rådjur, eller nåt sånt, springa över vägen längst ner i svackan. Bråttom hade dom. Inte ett dugg konstigt för efter kom det tre hundar.

Jösses vad det gräver till i min magen när jag tänker på hur farliga en flock hundar är som jagar rådjur, dessutom rådjur som så här i slutet på en vinter så länge har gått på bara livsuppehållande mat.

Man kan ju bara hoppas att hundarna var så dåligt tränade så de fick ge upp innan katastrofen var ett faktum.

Hoppas, hoppas, hoppas.

Nu ska jag ta tag i dagen och göra nåt bra av den....

Ha det gott alla

Helt normal torsdag i mars

Torsdag, mulet, någon grad kallt och det faller lite snö.
Med andra ord en ganska normal mars-torsdag.
Inte ett dugg lik de dagar som vi senaste tiden blivit bortskämd med. De dagar när det varit många plusgrader, stor sol och alldeles underbart ute.
Men som sagt idag ett mer normaltillstånd.

Här hemma så är det stilla och lugnt. Bara jag är vaken. Bonzo har redan intagit ryggläge i sängen igen för en lätt sova-middag stund.
I natt har Vilja sovit här. Tänk att det ska var så mysigt att ha ett barn med sig i sängen. Jag tror att Vilja och morfar har delat samma sänghalva hela natten. Jag har inte märkt av att vi varit en man mera än vanligt.

Idag ska inget få stoppa mej. Jag ska och jobba på Veckans Allehanda. Jag har valt att jobba eftermiddag idag så än någon timme ska jag bara slappa och ta hand om mej.

I går hade jag trevligt lunchbesök, Sara och Karin var på genomresa och hade tid att stanna upp en stund. Mycket skojigt och massor hann vi prata om.

Nä men om jag skulle göra som Bonzo, kasta mej på rygg i sängen, men jag tror att jag struntar i att sova, jag tar och läser en stund.............Bara för att jag kan och bara för att jag gillar det.

Ha det gott alla

Sotaren kommer........ Kanske

Vilket fantastiskt norrsken det var i går kväll.
Händer ju då och då att det är nåt speciellt som man ska hålla utkik efter på himlen, i går var det norrsken.
De där himlafenomenen brukar sällan synas i Vändträsk, det är så ofta det kommer saker emellan. Moln eller glömska. Så det brukar som sällan och aldrig bli nåt av show hos Lundgrens.
Men se igår.
Det var sprakande häftigt norrsken över hela himlen, så jätteläckert. Då stod jag och maken och kollade så det bara var ogjort att vi tittade så högt att det kunnat bli ett platt fall på rumpan.
Aldrig varit med om dess like. I vanliga fall så är det norrsken då det är kallt ute, inte ens det var det ju. Flera grader varmt.
Var ju visserligen ganska kallt i min kofta för det var ju någon som tvättat mina jackor i går.

Men nu ska ni få höra hur det gick med sotaren. Ska bara berätta hur vi haft kontakt  med sotaren sedan i sommar. Så förstår ni kanske om det inte just fanns någon form av förlåtelse att det även denna gången strulade.
Känner att pulsen stiger innan jag ens börjat skriva om det.

Nu börjar jag.
Vi skulle i sommar byta vindskiva på den sidan som skorstenen sitter på. Då vill Kenneth göra om så vi skulle få skorstenen längre ifrån väggen så skulle det bli snyggare och mer praktiskt. Det innebar att vi behövde ett stycke skorsten ca 30 - 50 cm, ungefär.
Det var ett helt äventyr att få tag på någon stump. Det var ju under sommaren och allt hade ju stängt. Till sist fick vi då tag i en bit rör på Lidberg trä, visserligen inte rätt sort men Kenneth fick uppfinna saker så det skulle passa ihop.  Så då var det bara att sätta igång.
Just när vi skulle riva ut allt så fick vi en lapp om att sotaren skulle komma på två veckor. Då la vi allt åt sidan och bestämde att vi skulle bygga om efter sotaren varit.
Vår sommarvecka som vi brukar vara i Jäkna blev bara 4 dagar kort sedan var vi tvungen att fara hem och låsa upp åt sotaren.
När vi kom hem låg det ett brev i brevlådan. Sotaren hade blivit sjuk.
Sjukdom kan ju drabba vem som helst men nog kändes det surt att vi avbrutit vecka i Jäkna.

Hur gör vi nu???
Blir han sjuk länge eller kommer han nästa vecka, ska vi riva skorstenen eller ska vi spara????
Efter lite velande hit och dit så bestämde vi oss för att riva och hoppas vi skulle fått tillbaka allt innan sotaren kom.
Gick bra att fixa till allt.

Så i september kom det en ny lapp. Sotaren kommer på någon vecka.
Vi har en häftigt stor stege på hjul som sotaren ska använda, men den är ju ingen ide att dra fram nåt i förväg. Det är en otroligt lockande leksak av påhittiga barnbarn. Så Kenneth tog ledigt den dagen sotaren skulle komma. Drog fram den stora stegen och så satt vi oss och väntade. Efter några timmar så passerade sotaren förbi oss i bil efter landsvägen, strax efter kom det ett sms.
Sotaren hade blivit sjuk igen så han avbröt jobbandet.
Klart att det var synd om sotaren som blivit sjuk igen. Men det var Kenneth som offrade en semesterdag på att vara hemma och dra stegen fram och tillbaka.

Så i december så kom det besked att nu skulle det komma en sotare.
Kenneth tog återigen ledigt, men eftersom sotaren skulle komma mellan 13 och 15 så jobbade Kenneth på förmiddagen och jag gjorde bort ärenden i stan. Så där kring 12 var vi hemma och Kenneth började direkt att transportera fram stegen. Men jag tyckte det så konstigt ut........ En massa sot på altanen....... Mycket riktigt....................
På eftermiddagen så fick vi ett samtal från sotaren. Hon hade varit tvungen att fara till en annan by. Men hon hade varit förbi på morgonen och sotat det hon kunnat komma åt utifrån. Det hade gått bra så hon skulle inte komma tillbaka nåt.
Det var ju bra, då var det ju sotat men Kenneth hade tagit ledigt igen till ingen nytta.

Så nu var det då dags att det skulle komma en sotare som skulle göra en besiktning. Tror det var 2008 de gjorde den besiktningen senast så det var dax.
Sotaren skulle komma mellan 11 och 13. Fick säga till på veckans allehanda att jag kommer så fort jag blir av med sotaren. Klarat att jag hoppades att han skulle göra som den där som kom i dec. Komma alldeles från morgon, så strax efter åtta var jag klar att fara.

Kände mej så här hela dagen:

Ståendes med skorna på och handväskan i näven.

Men tro inte att det blev så. Strax före 13 ringde sotaren och sa att han skulle bli sen.

Men var tog den trevliga överseende Monika vägen?????? 

Absolut helt spårlöst borta. 

Gick inte att finna.

När grabben dök upp så där en stund efter klockan två fick jag verkligen hålla i mej så jag inte skulle förvandlas till:

Var ju verkligen inte han som rådde för att ett raseri börjat byggas upp i Juli.

Det var bara ringa Veckans allehanda och säga som det var. Blev inget roligt butiksjobb för mej den dagen.

Suck.

För övrig så blir jag så stolt när jag ser denna gumma och för det civilkurage som hon står för.

Hejja, hejja.

Nämen nu måste jag sluta skriva. 

Men visst ja. Jag ahr ju en stor panna med potatis som står och kokar på spisen den har jag glömt.... Undrar om man kan äta mos med skal eller???

Ett ögonblick.

Hehe,, den hade klarat sig.

Ha det gott alla

Vårkänslor

Trots att våran infart fortfarande inte har en enda barmarksfläck utan ser ut som en gigantisk skridskobana och det ligger minst en halv meter av snö överallt så är dom här: Vårkänslorna.

Hörde nyss på radion att man sett sånglärkan i Öjebyn. Rekordtidigt.
När jag hörde det då åkte vinterjackan in i tvättmaskinen. Nu ska den magasineras.
Nu blir det vårjackan, kan ju hända att det bli bakslag men då får jag väl frysa eller ta på mej täckjackan som jag har på mej då jag är ute och eldar och sånt.
Jag har börjat sitta och titta mej omkring och fundera ut hur jag skulle kunna göra om här hemma. Det är också ett vanligt vårtecken hemma hos mej.
Lite dröm om någon ny kudde i soffan, ny blomma i fönstret eller nåt sånt. Det är ett fenomen som inte räcker så länge, så fort det börjar bli barmark så vänds ju blickarna utåt, då är det bara fokus på trädgårdsmöbler, utomhusplanteringar å sånt...

Försten har jag i väskan  en skiss på hur det ser ut ute hos oss. Med den  sitter jag till och från och fnular på om jag ska göra någon ny blombänk i år eller om jag ska odla i fler pallkragar.........
Angenäma funderingar. Typiska vårkänslor för mej.

Idag skulle jag ju egentligen var på väg för att tjänstgöra på Veckan Allehanda för det är ju tisdag. Men si jag sitter och väntar på sotaren, gör jag.
Hoppas han kommer fort så inte jag får sitta hela dagen och vänta. Det är ju som svårt att ta sig för nåt vettigt då jag vet att så fort sotaren är avklarad så är jag på språng.

I går var en sån där konstig dag på Veckan Allehanda. Jag kom inte hem med nåt, inte ett enda fynd i väskan,,,,,
Fniss.
Men jag har en hög där som idag ska få följa med hem. Det är inte klokt vad jag fyndar bra-att-ha saker.

I kväll följer det bland annat hem ett litet troll i teak, du vet såna som fanns på 60-talet. Den ska få bo tillsammans med alla andra trollen uppe i takstolarna i mygghuset.
Kommer att bli så fint.

Nä men om jag skulle göra nåt vettigt idag iallafall. Det är ju ännu ett par timmar innan jag på allvar kan börja vänta på sotarmurren.
Japp så göra jag.
Vi ses någon annat gång.

Ha det gott alla.

I går på Kanis-backen

Jaha då var årets Mello avklarad.
Känns riktigt bra att få se Måns tävla i Wien, visserligen hade det varit skoj att skicka Jon Henrik också. Nå men mina två favoriter blev etta och två. Bättre hade det inte kunnat gå, känns det som.

I går hade familjen samling i Kanis-backen. Linda gjorde klämmackor och bjöd på till lunch. Solen brassade och det bara vimlade av barnbarn. Finns absolut inget att klaga på en sån dag.

Som ni ser. Mycket rörelser och massa sol. Helt perfekt lördag.

Kolla alltså. nu har jag gjort ett försök att baka.... Fröknäcke och sockerkaka. 

Fröknäcke åt mej. Första plåten gräddade jag för länge det smakade bara bränt om den. Men plåt nummer två.... Gudarns så gott. Den behåller jag för mej själv, finns inte en chans att jag bjuder bort. 

Kenneth han är mycket enkel att göra nöjd när det gäller bakverk. En enkel sockerkaka utan krusiduller då anser Kenneth att jag är en bakerska i toppklass. 

Ja men då gör jag väl till mej då och gör en kaka åt honom. Ganska fiffigt för själv har jag inte svårt att låta bli att ta en bit.

Inte gott.

Att bo i en militärstad bekymrar mej sällan, men se nu gillar jag det inte. 

Vi har ju haft en katastrofalt dålig väg in till Boden. Djupa spår som ställt till det när det regnat, risk för vattenplaneing. Stora lagningar som gjort att det ibland har känt det som om man missat vägen och försökt ta sig fram i diket.

Men så i sommar la man ner massa pengar och resurser och fixade till vägen. Minns jag skrev att vi bodde i ett stort dammoln större delen av sommaren. Det var ingen höjdare, men vad offrar man inte för att få en bra väg.

Resultatet blev som en dröm. Slät och fin blev vägen.

Nu sedan några dagar har man en stor militärövning kring Boden. Informationen som gick ut innan var att man skulle hålla till i Harads och sedan förflytta sig mot Brännberg. Alltså så skulle inte vi bli inblandad för vår väg går inte till Harads.

Men glöm det alltså.

Dra mej vad militärregistrerade bilar som kör förbi här. Stora fordon, tunga fordon, fordon på hjul och fordon med band . Där emellan är det ju också massa vanliga bilar också. För att inte tala om när det kommer en karavan med vanliga bussar. Så glest med bussar som går här i vanliga fall så är det inte svår att räkna ut: Inlånade av försvaret.

Så nu är det med bävan man inser att: håller den nya vägen för det här har vi bara en himla tur.....

Måtte jag ha fel, måtte vägen hålla.

Idag blir det att sitta och njuta av vårsolen på altanen. Kenneth har begett sig iväg och satt ut någon salt-sten åt de vilda djuren. 

I år klaffade det, annars är det ofta som han kommer på det lite för sent så det inte går att frakta med skoter. Men se i år fukade kom-i-håget.

Nä men om jag skulle ta och göra bort lite matlagning innan det blir altan-häng.

Ha det gott alla

Grattis Ante

Ante fyller 50 år. Det är inte sant vad tiden rinner iväg. Minns precis när vi började umgås. Då minsann var han en ung man med små, små barn.
Ante har lagt av med ett vara en ung man och hans ungar är definitivt inte små längre.
Nu är det mogen, klok och vuxen som gäller för Ante. Ungarna är sedan ett bra tag vuxna kvinnor.
Så det kan blir.
Jag vet Ante att du brukar läsa min blogg...... Så bara för dej........ Ett stor grattis och en stor kram.

Idag är en sån här dag när jag tänkte att jag ska få saker att hända. Sånt som att mota ut gruset som följt in, lägga saker på sin rätta plats, laga lite mat framför så det finns. Så var tanken.
Dessutom hoppas jag på altan-häng på eftermiddagen, vi får väl se hur det blir med det. Det hotas med mulet väder på radion. Men dom har ju haft fel förr.

Jag upptäckte en sån fin hundskylt när jag googlade.
Det var ju en bild på en Borderterrier som gjorde att jag hajjade till och stannade upp och började läsa.

Riktigt skojig, tycker jag.

Inte för att jag någonsin hört talas om en feg Borderterrier. Men vad  vet jag, kanske finns massor av den sorten. Min Borderterrier är definitivt inte feg......... Ser han nåt som verkar farligt, hundar som gör utfall eller stora hästar som kommer promenerande så ignorerar han. 

Han kör med taktiken att det som inte syns finns inte.

Nä men om jag skulle ta tag i det jag tänkte jag skulle få gjort så jag kan få gå ut sen.

Ha det gott alla.

Veckans Allehanda och blodet som försvann

Hej och godmorgon.

Ledig i dag......... Smack, smack. Smakar på orden...... Smack. Jo men jodå, känns helt okey.

Har varit måndag och tisdag på Veckans allehanda och som vanligt haft otroligt skojigt.

Kolla här: Glädjen blev stor när plötsligt Mona hittade denna lilla plåtskylt. Klart att det var bara sätta på sig den. Jag tycker att den var hur fräsig som helst.

Å kolla här, en bild till från Veckans Allehanda. Det är Annica och Mathias som fyndat en kista till Emma. Väldigt fiffiga möbler de där kistorna.

Jag har ju alltid sagt att jag gillar förändringar. Kan det vara därför jag gillar Veckans Allehanda så otroligt mycket. För där ska gudarna veta att utbudet ändras hela tiden. Att det fanns 4 köksbord när man öppnade för dagen betyder inte att det finns ett enda kvar när jag går hem kl 16.00. Nä då står det en snickarbänk, en cykel, en stjärnkikare och en skön fåtölj där. Som sagt otroligt skojigt ställe.

I går kväll var jag på det där som heter tjejträffen. Skojigt, skaparglädjen bara sprutar och det är ganska hög ljudnivå.

Som sagt väldigt trevligt.

I kväll bär det iväg på min syjunta. Förskräckligt vad det är långt mellan gångerna. Visserligen träffs vi var tredje veckan men jisses vad det kan kännas länge. Ska bli så skojigt att höra hur det är med de andra och se vad de påtar på med.

Blodet som försvann ni vet..... Fick ett brev igår av min doktor. Han hade kunnat se att jag har alldeles för fjuttigt med järn i blodet. Så det ska nog åtgärdas med medicin. Sen skriver han, doktorn alltså, sist i brevet att helt plötsligt kan det ju hjälpa min diarré-mage, för tydligen är det väldigt vanligt med förstoppning av järntabletter. 

Ja men jaha, det kan ju bli spännande att se vad som händer nu.

Nu ska jag ta tag i dagen och se till att nåt händer för om jag förstått det här rätt så ska det bli altan-häng-väder på eftermiddagen. 

Känns ju himla bra om det blir att idka vår-solning.

Ha det gott alla

Helgen den här helgen

Jag säger bara: Älskade barnbarn. Tänk vad härligt att dom finns.

Det här var en helg full i barnbarn. Vilja kom på fredagskväll, trött efter en hård arbetsvecka så blev det inte så mycket action. Hon och Moppe gjorde kväll tidigt:

På lördag morgon for Kenneth iväg och hämtade de två barnbarnen som saknades, Elis och Kasper. Även förstärkning av en till vuxen plockades upp: Jimmy.

Sen hade vi en underbar dag med en massa upptåg. Trots att lördagens väder var kasst. Halv storm och regn så bara struntade vi i sånt och gjorde en utomhusdag. 

Det var spark-åkning på isen. Fattar ni vad det går undan i halv storm på blankisen. Visserligen går det inte så fort tillbaka. Vi har haft pimpeltävling, ingen vann. Picknick med en massa eldning och korvätning i lä bakom sommarstugan nere vid sjön. Skoterkörning och fyrhjulingskörning. Massa gott att äta. Massa bus och vi har bara haft det så himla skoj.

Många blöta kläder blev det. Hela tvättstugan full. För när vi varit ute så var vi helblöta.

Eftermiddagen blev ganska stillsam här hos oss. Vilja gjorde en taktikvila för att överhuvudtaget orka äta middag. Elis och Kasper hoppade över taktikvilan.......... Så redan kl sex somnade Kasper och strax efter så somnade Elis.

Så när Vilja for hem på lördag kväll,  hennes pappa kom och hämtade upp henne på väg hem från Stockholm i den nya bussen.  Då hade grabbarna sovit lääänge. Viss förvirring uppstod på morgonen. Var är Vilja????

Idag så var det ju betydligt bättre väder. Kenneth var ute med Elis och Kasper redan klockan sju. Det har promenerats upp på berget. Bara för att kolla om skaren höll. Å det gjorde den. Då blev det hem och på med bättre mössor å så iväg på skotertur. 

Å då blev dom blev borta länge. De hann nog med  både till Alträsk, på berget och en massa andra ställen.

Så lagom till förmiddagskaffet/mellanmålet dök dom upp. 

Då var det bara packa grejorna och bege sig till Storheden för lite lätt shopping, innan pojkarna skulle återlämnas till mamman.

Elis hade ju tid för kalas att passa. Viktiga grejor.

Sedan var det bara köra hem våran pojk också. 

Sen, när vi körde hemåt så kändes vi väldigt nöjda med helgen som varit. Full fart och massor av minnen att suga på nu under veckan. 

Härliga ungar.

När vi kom hem så höll Annica, Mathias och Bonzo på att göra upp eld. Skulle bli picknick. Å naturligtvis så nappade vi på det. Så resten av eftermiddagen blev också ute. 

Trevligt sällskap är minsann inget att förakta. 

Men till sist blev det för kallt att sitta ute. Då hade solen försvunnit bakom skogen och det började blåsa. 

Som sagt en förträffligt trevlig helg.

Ha det gott alla.

I väntan på en massa karlar

Men det är inte sant vilket skitväder som är utanför fönstret nu på morgonen.
Det var ju just idag som vi och alla barnbarnen skulle ut och pimpla.

Nå men hur är det man säger: Det finns inga dåligt väder bara dåliga kläder.

Med andra ord så blir det pimpling i snöstorm. Ja men då gör vi väl det då, det är bara att fara hem när vi blir blöta eller frusna.
Vi är ju inga veklingar heller, ju.

I går kväll så kom Vilja. Om jag trodde att vi skulle ha lite fredagsmys och soffhäng vi tre så trodde jag fel.
Jag blev alldeles ensam med fredagsmysetoch soffhänget.

Så här fredagsmyste Kenneth och Vilja:

Just nu sitter jag och Vilja och väntar på en hel hög med karlar. Både stora och små. Kenneth har farit ner till Lillpite. Där ska han plocka upp Jimmy, Elis och Kasper. 

När dom kommer hit så blir det en lätt lunch. Sedan som sagt blir det pimpling och om stormen tillåter så blir det en grillad korv ner på isen också. 

Nu ska jag packa ihop lite bra-att-ha-saker. Kniv, korv, grillpinne, pimpelspö, och nåt att sitta på.

Jösses vad jag just nu hoppas på lite mindre blåst. Hade helt klart varit skojigare att vara ute då.

Ha det gott alla.

Inlägg med förhinder

Hejsan på er.

Tanken var att jag skulle sätta mej och skriva på bloggen direkt på morgonen. Men se det är inte klokt vad saker som kom mellan.

Det började med att Kent, mågen och data-gurun, ringde på morgonen, vill ha min hjälp................. på datorn. Häftigt va?
Jag blev så mallig att jag nästan sprack.
Jag fick den äran att boken en biljett till nattåget söderut i kväll. Å det gick bara himla bra.
Det där med att flyga det blev ju inget med det, så då fick det bli nattåget. För bussen ska upp..... nu. Innebär att vårat lån av Vilja blir av. Hurra.

Nå men sedan då?
Just det. Jag satt och kollade på en massa bänkdiskmaskiner.
Vilken bluff när man kollar lagerhållningen på de stora el-kedjorna. Det finns i de stora städerna men vem har tid att åka till göteborg eller malmö i helgen för att kolla hur de ser ut.

Mer då?
Chattat med goa vännen Kicko. Alltid lika roligt.

Sen då?
 Jo då kom jag ju på att jag hade tagit upp lingon i går kväll för att koka lingonsylt idag. Det blir palt hos Lundgrens ikväll.
Så då blev lingon kokta.

Så skulle jag ut med soporna. Vilken kalasväder det var ute.
In igen. På med kläder, vinkade med kopplet till Bonzo och frågade om han skulle med på en sparktur.
Jodå han var klar att bege sig ut på äventyr.
Sen har vi vari ute på isen, vilket kalassparkföre det är där. Riktigt härligt.

Nu var jag in och skulle få mej lite lunch och kom då på att jag fortfarande inte skrivit..... Men se nu blev det gjort.
Så nu ska jag bara koka mej lite kaffe greppa boken och ut på altanen igen.

Ha det gott

Tror det blir grant ute idag

Gul........ Rund....... Värmer.......... Lyser.........

Hej och godmorgon på er. Jag håller på att checka av hur den ser ut. Den som meteorologerna påstår ska finnas på himmelen idag.
Minns inte sist solen var framme här i Vändträsk. Det känns som om det är någon månad sen eller mer. Men det är det förstås inte. Men det känns så.
Blir det sol ute idag så blir det altan-häng det kan jag lova.
Jag och Bonzo kommer att placera oss i var sin stol och bara njuta.Vill ni oss nåt så vet ni var vi är.

I går kväll så hade Kenneth ett ärende till Heden, ja alltså till Viljas familj. Jag passade naturligtvis på att följa med för att  leka med flickebarnet en stund. Tänk va skoj man kan ha med lite grönt presentsnöre och en sax. Vi var så fina allihop. 

Har ni hört att det är flygplansstrejk?

Strejkrätten ska vi var rädda om.

Ställer till det för många den här konflikten så vi får hoppas att man tar sitt ansvar och verkligen jobbar på att lösa konflikt snabbt. 

Någon jag känner tänkte flyga upp och hejja på en hockeymatch, någon annan skulle flyga neråt för att köpa sig en bil. Verkar lite svårt nu att få till det.

Den som skulle flyga ner och köpa sig en bil är pappa till ett av våra barnbarn. Eftersom pappa skulle ut och resa och mamman jobbar natt så var planen att barnbarnet skulle var här. Känns som om planerna vinglar lite just nu. Rent av väldigt ostabila.

Planen för helgen var att vi skulle få hit alla barnbarnen och bege oss ut på isen och fiska. Tycker den planen låter så skojig så den håller vi fast vid. Trots vingel och osäkerhet.

Men alltså om jag skulle ta tag och göra bort det som jag vill göra inne idag, redan nu på morgonen, så det kan njutas av solen senare. Fortfarande är det för kallt ute. Tänk idag på morgonen är det 8 grader kallt ute. Det är också någon vecka sedan det hände sist. Det har varit plus och halka väldigt länge.

Nå men nu ska jag göra bort lite saker.

Ha det gott alla.

Det som inte är stulet kommer tillbaka

Att man då inte kan få ha sakerna i fred.
Jag blir så elak när saker bara försvinner. Tänk om det är stulet. Eller kan det vara så jäkligt att jag bara har förlagt det. Nä det skulle jag minnas i så fall kan jag tycka.

Nä..... Det blev inge bra det där heller. Jag tar det bara rakt av.
I går ringde min doktor angående lite prover jag tog veckan före. Prover där man skulle kolla så inte nåt annat i kroppen tar stryk av min ständiga diarré.
Jopp, nog hittade man annat. Eller egentligen så hittade man ju något som saknades.
Mitt blod.
Jag har strax inget blod kvar. Eller som min doktor uttryckte sig:
-Alarmerande låga blodvärden. Måste på en gång ta mera prover för att se vad som händer i kroppen. Blöder jag någonstans, eller förstörs bara blodet av någon annan anledning.

Men alltså, giv mig styrka. Vilket gorm. Borde vara lag på att man inte kan ha hur många krämpor som helst på en gång. Men tydligen finns det ingen sån lag. Så det är bara att sätta igång och gilla även detta läget.

Men iallafall.  Klart att jag kommer att ta prover idag, klart att jag vill ha tillbaka mitt blod. Klart att jag inte vill att det ska var nåt elakt skit som tar mitt blod. Klart att...........

I helgen var kompisen från Arvidsjaur här, Inga-Lill. Vi hade ett väldigt viktigt möte i Haparanda på lördag, närmare bestämt på IKEA. Gick alldeles utmärkt.
Vi har pratat, ätit och shoppat. Riktigt bra helg med andra ord.

I söndags så kom Annica och hennes goa ungar hit. Då passade jag på och höra om de kunde hjälpa mej att få till Bank-idet på min laptop. För jag och Annica gick det väl så där. För Mathias var det lätt som en plätt. Gick som en dans, när dom for så passade jag på att göra lite saker som krävde Bank-Id.
Men då igår når jag skulle in och använda mitt Id............ Tror ni det fanns kvar? Å icke det. Borta, gone whit the wind. Snopet.
Så nu Annica kan du ta pojken med dej hit och göra om.

Idag ska jag jobba eftermiddag. Mitt eget val.
Innan lunch ska jag ta proverna sedan så blir det jobbeli jobb i eftermiddag, ändå till stängningsdags.
Jag har nämligen tänkt att direkt efter jobbet promenera upp på Ungdomens hus och besöka det som heter Tjejträffen. Verkar som om jag gillar den verksamheten. Det kommer rapport senare om det var som jag tänkt.


Ha det gott alla