Idag är det valborgsmässoafton.

Kan ju inte påstå att vädret känns så lockande just nu.
Det snöar friskt med korta avbrott av regnskurar. Svårt att bestämma sig tydligen.
Tur att planen är att fara till Alträsk ikväll och fira Valborgsmässoafton. Där är man ute och köper sig en hamburgare och står ute till man börjar frysa. Då är det bara snabba kliv in i byalokalen. Det är verkligen trevliga och duktiga bybor som ordnar tillställningar som dessa.
Brukar vara välbesökt och riktigt skojigt. Många som pratar samtidigt, lotteriet och ett hav av lyckliga lekfulla ungar. 

Utsikten är inte idag som det brukar se ut på Valborgs. Alldeles tokigt mycket snö är kvar. 
För att inte tala om annorlunda 1:a maj. I många år brukar vi ha gäster som vi bjuder på stekt palt och vi räknar motorcyklar tillsammans. Grillplatsen som alltid brukar användas på första maj, det är ju där det ska eldas och stekas palt i murrikkan. Den är låååångt ifrån framtinad. Men om jag har tur så kommer det lunchgäster i morgon som kan tänka sig att hjälpa till att skotta först så kan det bli palt även i morgon.

Nu blev det ett uppehåll i skrivandet. Fick besök. Gick mycket fortare än jag trodde att få skottat. Linda och Vilja kom hit och hjälpt mej skotta..... Tjong bara,, så var det klart.

Nu är det bara sätta igång med paltkoket.

När vi stod och skottade så började Linda skratta. Haha,visst brukar älgen vara överst? 

Det är en sån där vinflöjel och det är klart: Älgen brukar vara högst. Snön har nu busat till det här och där. 

Det har tinat fram en stubbe för någon dag sedan. Den såg inte ut likadan som i höst. Då var det ett solur fästat högst upp på stubben. Inte nu. Inget solur i sikte. Förhoppningsvis ligger den under snön och kommer fram så småningom.

Men nu ska jag också berätta att vi har haft ett gudomligt vårväder. Soligt och varmt i många dagar. Till och med så varmt och härligt så det lockade fram årets första åskväder. Som vanligt mäktigt och skönt att slippa vara ute i hällregnet som följde.

I helgen har jag och Mara njutit i solstolen på altan. Soligt varmt och helt underbart.

Som sagt soligt och härligt. Vilja köpte sig en solhatt när vi var till stan att ta med när vi far på sol- och-bad-resa på någon vecka. Men hon har redan fått testa att den fungerar.

Jag tror jag måste sluta skriva och gå och byta kläder. Jag är rejält blöt sedan jag var ute. Inte av svett av skottningen utan av det häftiga hällregnet.

Så blir det, åsså paltkoket. 

Ha det gott alla.

Kompisen är här nu.

Nämen...
Int var det så här det skulle vara.
Andra natten på rad som jag är sömlös.
Kero ligger i sin hundbädd i hallen och sover djupt. I sovrummet ligger Inga-Lill och Mara och snarkar i kapp. Det låter helt underbart skönt. Jag blir ju i vanliga fall så sömnig av att höra sköna snarkningar men inte denna natt.
Klockan har nu passerat tre och inte är det många minuters sömn som fastnat på mej. Nähä.
Nu fick jag dessutom en insulinkänning så då var det bara kliva upp och äta nåt. Banan blev bra.

Jo. Inga-Lill och Kero kom hit nu i eftermiddag. De ska stanna några dagar. Det känns skoj att ha dom här. Inga-Lill och Kero ska bägge två till doktorn. Då är Vändträsk ett betydligt bättre avstampsställe än Arvidsjaur.
Helt klart blir det ju shopping också. Jag hörde att Inga-Lill hade en låååång lista med bra att ha saker som ska inhandlas. Just nu minns jag bara såna där lådor med diverse skruv och en kudde.
Då kan ju jag också passa på att köpa ny kudde och en vedkorg. De har funnits på min inköpslista en tid, utan att jag kommit mig för att handla.
Vi kommer att få det så trevligt.
I kväll efter maten så har vi hunnit gnida lite på planerna för Greklandsresan. En liten semestertur kommer vi också att göra i sommar. Då blir det en bilsemester i Västerbottens inland.
Så kul vi ska ha.

Men nu ska ni se att det händer saker med snön där ute. Den har alltid varit den stora förloraren när vårsolen spänner musklerna. Så även denna vår
Plötslig bara på ett par dar så kan jag över snömassorna se vägen. De tre belysningsstolparna har tinat fram. Eller nästan iallafall, jag ser två och anar att det lyser en till under snön. Det är ju fortfarande otroliga snömängder kvar. Allt är helt snötäckt här.
All snö från taken har rasat ner så idag har Sune varit hit och skottat bort takraset från vedhuset. Det blev som praktiskt att kunna öppna dörrarna igen. Även raset från bagarstugan, den blockerade infarten... Ja nu inte för mej och min högbenta bil, men andra hade kunnat råka illa ut.

Förra veckan var jag med Mara till djurdoktorn, Spännande tyckte Mara. Det luktade helt ljuvligt, trygg och lite kaxig var hon allt där hon satt mellan mina fötter och hade halsen lång som en giraff. Burar som luktar gudomligt och som det säger mjau om. De blev snabbt favoriter, mycket bättre än hundar som passerade fram och tillbaka.
Mara kommer att behöva en operation längre fram men doktorn ville vänta någon månad. Tydligen så finns det högre blödningsrisk när en tik löper och man måste ta till kniven. Eftersom det inte är nåt som brådska så väntar vi.

På tal om löpa. 

Ni minns ju att Mara försökte övertala mej att hon ville besöka den stiliga hanhunden som vi bor granne med. Den hon avskydde som pesten här kring jul. Tror hon till sist har tagit sitt förnuft till fånga och gett upp tanken. Nu när Kero är här så är det bara konstatera att löpet är på väg att vara över. De finns inget övertalande i Maras agerande mot Kero. Hon brukar vara väldigt enerverande  när hon sätter den sidan till. Kero som är en distinkt gentleman behöver inte alls slåss för sin dygd.

Bara inse att höglöpen är avklarad för denna gången.

Nå men ändå så kommer de inte att få vara ensamma hemma i morgon när vi ska ut på uppdrag. Tror det är säkrast att Mara får vara hos Linda.

Nog var det som trevligt med sällskap på kvällspromenaden tyckte både jag och Mara.

Få se nu. Det är knappt tre timmar innan väckarn går igång, om jag skulle göra ett försök till att få lite sömn.

Jag tror så.

Ha det gott alla

Mara

Men nu tycker nog Mara jag inte är någon bra matte.

Skulle tro att om hon kunde skriva så skulle hon nog skriva någon ansökan om omplacering.

Det här med takras som låter och känns som om huset rasar. Jag har verkligen försökt förklara att det är inte mitt fel men att jag lovar att hon inte ska fara illa.
Hon ligger tryckt mot mej och darrar och tycker att livet är skit.
Snart är det över för denna gång. Finns bara lite kvar på baksidan nu.
Att jag dessutom är ute långa tag och skottar....... Mara tycker att spadar är läbbigt. Det flyger omkring stora snöklumpar. De låter illa, och gör säkert ont om man kommer i vägen. Hon vill inte vara inne själv men det går inte ha henne med ute ändå. För som hämnd försöker hon rymma om jag tar i en spade när hon är ute. Dock har det inte lyckats utan jag har hunnit se vad som varit på G..
Eller så är det för att det finns fin herre längre bort efter landsvägen som gör att hon vill rymma.
Mara i höglöpen. Jag har förklarat att vi ska inte ha nå småbarn... Vi är för gamla.
Mara försöker förklara att det är inte säkert att det blir bäbisar varje gång. Hon är villig att försöka.
Nopp, det blir inget av det.
I brist på herrsällskap så rullar hon sig i nåt som Mara tycker luktar underbart. Inte jag. Det luktar Räv-piss.
Usch för Räv-piss.
så nu är hon nyduschad igen.
Mara gillar inte att lukta svagt av såpa, hon vill lukta äckligt Räv-piss.

Nu skiter vi i rävpiss, frestande herrar, takras och läbbiga spadar. Vi far till Kanis och hälsar på.

Ha det gott alla

Sabla snöras...

Hä blir int alltid som man tänkt.

Min plan för helgen var att vara ute på altanen, njuta i min solstol. Ta fram nya grillen (den gamla är översnöad fortfarande) och laga mej middag på den.
Men när jag kom hem i gårkväll så hade min yta på altanen begränsats ordentligt.

Inte ryms jag, solstolen och min grill här inte. Nä denna helg blir det att skotta. 

Jag måste även klättra bak på huset för där har takraset hakat upp sig. Så där så det är stopp. Snön på backen går i ett med takraset långt upp på taket. Vis av erfarenhet vet jag att det är finurligt om snön kan rasa av. För flera år sedan fick vi en vattenskada i tvättstugan av snö och is som gjorde att det inte kunde rinna av från taket. Vill inte repare igen.

Nå det blir dagens motionspass.

Snöraset igår ställde till det lite extra när det pressade sönder glaset i fönstret i hallen. Men lycka är ju att det finns flera glas i fönstret, den innersta rutan är fortfarande hel. Det blåser inte in och inte behövde jag skotta ut snön från hallen. Det var ju tacknämligt.

Men när man då tycker det är lite synd om  mej så är det bara minnas att det är långt ifrån en katastrof det som händer här...

Tankarna går ju hela tiden till familjen Karlsson. Där är det katastrof och våldsamt tragiskt..

För den som inte vet vem Familjen Karlsson är så kan jag kort säga:

Mjölkbönder som del av ladugårds-taket rasat hos. Mycket döda kreatur, mycket jobb och ohyggliga pengar som går förlorat.

Hjärtat blir så ledsamt vid tanken.

Nä nu ska jag gå ut och skotta en stund.

Ha det gott.

Jäkna påsken 2018

Påsken i Jäkna.
Den blev precis så skojig som man bara kunde önska sej. Dessutom hade vädret bestämt sig för att visa sig från sin bästa sida.
Vi har badat badtunna, vi har fiskat, solat, fiskat med gäddsax, ordnat en smärre olycka med att hugga fast en yxa i en tumme, (tummen sitter kvar), varit på pimpeltävling, varit ute och njutit av solen, vi har ätit gott, sovit gott, druckit gott, skrattat och bara haft det underbart.
Den som har Facebook kan se alla mina bilder från helgen. Jag har gjort ett särskilt album där.
Jag skulle ju kunna skriva inlägg nu under hela April om hur vi hade det under påsken. Men se det gör jag inte.
Det jag ska skriva är om eftermiddagen på påskdagen.
Robin, som för övrig är en rolig kille, hade tänkt till.
Hur gör man en tävling där det inte spelar någon roll om man är:
- Väldigt tävlingsinriktad,
- 5 år eller 7 år,
- Strax pensionär,
- Har artroser lite överallt,
- Droppfot,
- Just huggit sig i tummen,
- En mamma med en 2-åring som pockar på uppmärksamhet under tävlingen,
- Många skavanker både här och där:

Jo, man ordar Jäkna Paralympics 2018.
Men dra mej så kul.
Lite bilder:

Speakern him self. 

Vilja har fullt fokus i kubben

Å så var det Anna och Belles tur

Inga-Lill visar var skåpet ska stå i skidskytte.  I den grenen kan bara tilläggas att vi var bättre på att skjuta än att åka skidor. 

-  Andra grenar var att springa och hämta vedklabb efter vedklabb och stapla högsta vedtraven på tid.

- Vi fick gå en bana två gånger på tid. Det gällde att gå i samma fart bägge gångerna. Minst differens vann.

- Tävlingen avslutades på kvällen inne med ett Musik-quiz.

Så vansinnigt roligt vi hade, blir ett minne att suga på länge.. 

Vem som vann??? Ingen aning men det är ju jag i ett nötskal. 

Kan det ha varit mitt lag som inte vann? så kan det ha varit?

Men spelar roll, vi hade jättekul.

Nä men om jag skulle fix mej lite frukost och se till att göra mej klar för en arbetsdag. 

Måste kanske hinna skotta lite snö innan jobbet. 

För som vanligt så snöar det.

Ha det gott alla.