Livet går nog vidare ändå.

Nu när Jimmy gått bort..... Det finns de som frågar: Hur mår du?
Så svarar jag: Ingenting, absolut ingenting. Allt är nollställt.
Så känns det, just nu iallafall.
Nästan hela tiden, utom ibland när allt bara spricker och går sönder och det gör så ont, så ont. Men se då går jag undan, jag vill vara ensam då.
Eller, okey då, finns Kenneth i närheten så snorar jag gärna ner hans tröja.

Men som oftast känner jag mej bara tom och nollad. Undrar vad som händer om någon trycker på den där "Tilt-knappen" Den som fanns på flipperspelen, den som gjorde att det ordnade upp sig om allt hängde sig.
Just det ja, jag har ingen sån knapp. Då är det bara att se till att livet går vidare, med de medel som finns.
Det som gör livet enklare just nu är trots allt vanlig vardag, och trevliga människor att umgås med. Vi fick oss en ordentlig dos i går kväll av trevlig sällskap som gör livet enklare. Skratt och massor av vardagligt umgänge. Goa Kicko och Thomas. Goa Kjell med gänget.

Vi har verkligen inte behövt känna oss ensam nu. Alla dessa kramar, massor med kramar och telefonsamtal som vi fått.
För att inte tala om alla kommentarer på Facebook, sms, mail. Massor med människor som bryr sig.
Känns riktigt fint att veta att alla finns där ute.

Jordgubbs-ampeln som vi fått hänger på altanen. Tack snälla.

Livet går ju vidare för oss som är kvar.

Till helgen blir det ju både Öjeby-kyrkmarknad.

Kolla här bilder från De senaste kyrkmarknaderna:

2014. Jimmy i rullstol. Här mådde han inte bra. Vi hämtade honom från lasarettet för att han för en stund skulle få träffa folk.

2015. Här mådde Jimmy väldigt mycket bättre. Ingen rullstol, inte rullator. Han behövde bara sina söners händer att hålla i.

I år får vi gå själv jag och Kenneth. 

Sablar, kommer snart, måste bara gråta lite............ 

Nu är jag tillbaka.

Samma dag som vi ska på kyrkmarknad så är det kalas. Kasper fyller 7 år. Så hela den dagen blir full av folk som man kan suga energi ifrån........ Säg inget till någon, men jag känner att det ska jag verkligen göra. Skaffa energi alltså.

Dagen efter alltså på söndag ska vi också på festligheter. Lilla Belle ska döpas.

Kolla här va...

Jag har tänkt ta mina fina högklackade skor på söndag. Men det är ju klart att man måste gå in de nya skorna..... Passar helt perfekt att gå in medan man sitter och skriver blogg. 

Smart va? Eller hur?

Vad tror ni om det här? Jag har varit och skaffat mej en eldriven motorsåg. Nä men så heter det inte, det heter elkedjesåg. Tänkte att det skulle jag kanske klara av att använda. 

Den är inte så tung, den vibrerar inte, dessutom säger Kenneth att den är väldigt tystlåten. 

Eftersom jag har bytt arbetstider från i morgon så nu har jag ledigt på förmiddagarna, då måste jag ut och kolla om det är lika skoj som jag tror...

Nä men nu tror jag att jag ska sätta mej och kolla lite Allsång på Skansen. Tror ju att Sanna blir en bra programledare.

Ha det gott alla.

Det är över.

Det är över nu.
Jimmys kamp är slut.

Jimmys sjukdom.

Det här blir ingen munter skrivning och inget muntert läsande.

Jimmys kamp mot cancer är snart över. Det är inte Jimmy som är vinnaren.

I skrivande stund så sitter jag och Kenneth tillsammans med sonen på hans rum på Roknäsgården.
Vi har bott här med honom sedan i söndags. Man behöver inte vara speciellt läkarkunnig för att se att Jimmy blir mycket sämre ganska snabbt nu.
 Jimmy är ju sedan någon vecka tillbaka helt sängbunden, stora delar av kroppen har gett upp. När vi kom i Söndags kunde vi prata med varandra, visserligen med visst tjorv, men lika många klara stunder. Men sedan i går till lunch ungefär så sover han bara. Har han tur så är han vaken så pass att han hinner äta lite eller i allafall dricka något.
Det krävs starka mediciner för att hålla värsta smärtan borta. Det har man lyckats med nu men som sagt priset blir ju att han blir supertrött. Men hellre det än ont.

Jimmy har fått välja om han vill stanna här eller om han vill ligga på sjukhuset. Jimmy har valt att stanna här.
Så Palliativa-teamet kommer hit från sjukhuset, rena rama hembesöken. Tillsammans med sköterskor och läkare härifrån så har man lagt upp en plan. Samma plan som han skulle haft om han legat på lasarettet.
Vi blir otroligt uppassade alla tre. Gudomliga människor som är mån att det här ska gå så smärtfritt som det bara går.

Men att skriva att det är jobbigt och tungt känns som en övertydlig kommentar.
Men lika fullt så är det vansinnigt jobbigt och tungt.
Det är ju vår son.

Nyss var en av personalen in med en bukett.

Kolla.

Livet utanför Jimmys rum rullar ju på som vanligt. 

Midsommar står för dörren. 

Hoppas ni njuter och får ha en riktigt trevlig helg.

Kram så många ni kommer åt.

Ha det gott alla.

Jobbelijobb

Känns som om jag sitter och väntar regn.

När vi kom hem i eftermiddag så var det ett otroligt finväder ute.  Vi bestämde oss snabbt för att det fick bli en enkel middag i mygghuset. Dagens lunch  hade varit sushi så det var ju inte direkt synd om oss om middagen inte var så matig. Kenneth värmde upp lite pannkaka och jag valde en tallrik med fil och frukt, ägg och en skinkmacka.
Å vad jag gillar fil och frukt. Måtte jag aldrig lessna.

Efter maten blev det kaffe med tupplur. När jag vaknade igen så var det fina, fina sommarvädret borta. Istället hade det kommit mörkblå-grå moln, massor av dom. Då var det bara att ta tomma kaffekoppen med sig in och göra nåt annat. Några av oss ser fotboll, med lite olika grad av intresse tror jag. Tror en av dom gillar att bli kliad på magen bättre än att se fotboll ( ledtråd, jag menar inte Kenneth)

Själv skriver jag blogg och sneglar ut genom fönstret. Väntar på regnet. 

I helgen är det tyvärr lovat dåligt väder. Så tråkigt, det är nämligen i helgen som det är midnattstrav och stort hålligång på Westen Farm efteråt här i Boden. Så tråkigt om det blir hällregn. 

Dessutom är det ju i morgon som stora examensdagen går av stapeln, med glada barn och ungdomar. Vita studenmössor, kortege genom stan och sånt. Håller tummarna att det inte regnar då.

I dag började jag om att jobba på Röda Korset. Det känns ohyggligt bra. Så nu vet jag att denna sommar kommer jag inte att var ledig och ligga i hängmattan och ha det bra hela dagarna.

Men hur tänkte jag nu? 

Vadå ligga i hängmattan? 

Ligga i hängmatta och ha det bra???

Undrar hur den människan är funtad som kan övertala mej att lägga mej i en hängmatta? 

Ligga i hängmatta och ha det bra.... Määähh, hähähä. 

Den människa finns inte. 

Nå men åter till glädjen att ha ett jobb. Känns så himla fantastiskt skojigt. 

Underbara arbetstider. Fina människor att jobba med och skojigt arbete, kan inte bli så väldigt mycket bättre. Skulle vara då att det var en annan lön :-)

Eller iallafall att den kom oftare än bara en gång i månaden..

Men man kan ju inte få allt här i världen.

Nä men nu tror jag att jag ska sätta mej och läsa lite i min bok eller så kanske virka en mormorsruta.

Ha det gott alla.

Blommor, folkrace och vårt mygghus

Så ja, nu har myggen och knotten jagat in oss. Det blev inte mer ogräsryckande än så här.

Det är nu jag ska bestämma om inlägget ska handla om gnäll över flyfäna eller om jag ska skita i att gnälla........???!!!

Funderat klart..... Blir inget gnäll.

Jag plockade en bukett häromdan. Bara en liten bukett med det som växte just där jag stod.

När jag fått den i en vas på bordet så blev jag stående en lång stund och bara förundrades..... Så enkel, vilka färger, vilken känsla.

Kolla den här bilden då........ Den har Inga-Lill tagit i Jäkna. Tala om skönhet. Ända hit känner jag lukten. Underbara Liljekonvaljer.

Vi ska nog var glad år den här kylan som svepte in över oss för en vecka sedan. Det gör ju att vi kan njuta av blomningen mycket längre än om det var sommarvärme.

Mina äppelträd blommar som galna ännu. De började blomma kring 1 juni och fortfarande är det massor med blommor. Till glädje för mej som går omkring, tittar, förundras och sniffar in dofterna. Jag tror att jag blir en aning hög av känslan.

Endorfiner....... Ingen aning vad endorfiner är men det kan vara det som gör att  jag känner så här, måste nog googla sen för att kolla om ordet passar in.

I helgen var vi till Kalix på Folkrace.

Kent bil tog sig runt ett heat, underprotest, nåt var väldigt fel.

Det var inte så att det var en överraskning, redan när han lastade av så hördes det att nåt blitt fel. Kolla vad gott om intresserade som kan samlas runt en bil som låter illa. Ser ni att det till och med ligger en kille mitt i alltihop. Han har en orange rygg.

Kent den stackaren har det inte lätt den här säsongen. Allt på bilen racklar, i en aldrig sinande ström. Medan han håller på att fixa ett fel så är det nåt annat som står på kö att gå sönder eller jäklas på nåt sätt.

Gudarns va trött jag skulle vara på eländet om det jag var jag som hade det så där. Men nu är det inte jag utan en i familjen som består av ett stooort tålamod när det gäller felsök och skruva.

Måtte han inte ge upp, för helt klart förgyller han Folkrace-tävlingarna som vi gärna far och kollar på.

Hihi, kolla Mara vilken tur att vi gav upp och gick in,för nu kommer det en häftig skur. Mysig när man sitter inne och kikar genom fönstret.

Några härliga bilder från vårt älskade mygghus.

Hur underbart som helst

Ser inte fel ut eller hur?? 

I går kväll så röck vi  på oss jackorna och gick ut. som ni ser, jag med en stickning i handen. Det var dramatik i antågande. åska rullade in och vi väntade oss ett vacker skådespel. Nu blev det inte så det bara mullrade några gånger sen försvann alltihop. Nå men vi hade det inte illa där vi satt.

Himla mysigt.

Nu blir det lunch hos mej.

Ha det gott alla.

Knott och mygg. Nystädat mygghus.

Men det var det jäkligaste vad knott.

Tänk att man tänker varje år att:
-Det är garanterat det värsta jag varit med om. '
Men jag är lur om att det är precis som det brukar. Dessutom behöver man ju inte vara överraskad. De kommer varje år. Man är väl inte van än. Men de är inte välkomna, inte på en fläck.

Jag och Kenneth har haft massor med grejor att göra ute idag. varje gång vi har träffats har den ena frågat: Har du gjort illa dej?
För varenda gång så har någon av oss haft blod rinnande. Är det inte i pannan, eller armbågen så är det vid örsnibbarna.
Inte bara vi som drabbats av blodvite. Även Mara har haft det jobbigt. Trots att hon inte fått vara ute så där väldigt mycket så är hon likaväl sårig i ljumskarna.
Bett på bett.
Sabla knott. I år är det nog särskilt mycket !! ? !! ?

Kenneth har haft fokus på att klippa gräs, först med grästrimmern sen med gräsklippare...... Vi måste kanske snart tänka om, det kan inte vara nödvändigt att klippa allt.
Man kanske inte behöver klippa hela gårdsplan, man kanske inte behöver klippa så mycket, så långt ut åt alla håll.
Men det är klart att nog är det fint när allt är så där härligt öppet. Skulle tro att allt klippande har lockat fram ännu mera knott.

Jag har sommarstädat mygghuset.
Underbaraste plats för mej som varken gillar mygg, knott eller massa värme.

Hela familjen samlade för en avkopplande stund med kaffe och Marie-kex. Somrigt. Eftermiddagskaffe i ett nystädat mygghus. Nu känns det, nu är det sommar.

Bör det ju vara om man tänker på alla knotten som anfaller så fort man går ut.

Putsat fönster, har jag också fått ihop idag. Behövligt kan jag berätta. Skojigt för det märktes skillnad. Skillnaden var så stor så man nästan funderar på att ta på sig solskyddsfaktors-kräm fast man är inne. 

Operation flytta pallkragar har påbörjats idag. Kommer att bli jättefint. Men det blev inte klart, orken pep iväg någon annan stans efter middag. Bort, puts väck.

Sill, potatis och kokta ägg. Ja men ni hör va. Här är vi i stämning för sommar. 

Gjorde nyss ett avbrott i skrivandet. Kenneth ville bli klippt. Naturligtvis så sker sånt på altan.... De är ju sommar för tusan. 

Nu kan jag då rapportera att nu har även mygg-boomen kommit. Nu är det både knott och mygg ute. Vilken tur att man inte är på skogs-exkursion en sån här kväll. Hurves. Vad ettriga små och många flygfän.

I en stuga nere vid sjön är det kalas ikväll. Lena och Staffan firar sin 50 års-dag, tillsammans. De är många där har vi kunnat förstå av alla bilar som kört ner. Tur det är många så de kan dela rättvist alla flygfän mellan sig.

Grattis på er.

Blev ett litet uppehåll här i bloggandet.

Calle och Doris kom och hämtade sin båt från vinterförvaringen..... Tur var ju det så man fick sig lite kaffe.

Som sagt, nu är det sommar. Dags att sjösätta.

Nu tror jag att jag ska krypa upp i soffhörnet och virka en mormorsruta. Eller två.

Ha det gott alla.

Storm, strömlös och Viktväktarna

Himlarns va skoj med elektricitet.
I rena glädjeyran så vaknade jag halv fyra, å då var strömmen tillbaka. Kände mej så utsövd och när jag låg kvar i sängen så blev det bara en massa kryp i benen så jag gjorde morgon...

Nykokt kaffe. Mmmmmm.

Precis som jag trodde så drog ju stormen iväg med strömmen. Poff bara så var vi i mörker.
Eller vad mörker? Det är ju snart midsommar så det är ju ljust ute dygnet runt. Men se i går i regnet och rusket och strömlöset så kändes det som mörker.

När det stormar på det sättet som det gör nu blir det fort utkylt inne. Vi har ju kamin så vi kan ordna värme, men se just igår var det en aning begränsat det vi kunde elda, sotaren  kommer idag...... Han vill inte ha en stor glödhärd mitt i sitt jobbande. Men akta dej idag efter sotarbesöket, då ska här eldas.

Det goda soppan jag förberett till middag........ Blev fil och en macka.

Aldrig finns det sånt stort behov av vatten som just när strömmen gått. Aldrig någonsin har man så lust till så många toabesök, bara för att det inte går att spola. Aldrig längtar man så mycket efter en dusch som just då. Det är nog det värsta med strömlöset, att just inte ha vatten.
Nu stod det ju hinkar med vatten på toa, tillbringare i kylen och en termos med varmvatten på diskbänken. Men det känns som att man får vara lite återhållsam när man inte vet när allt det här är över. Att stormen pågår ännu behöver man ju inte ju inte tvivla på.
Syns och hörs väldigt tydligt.
Få se hur länge vi får behålla strömmen nu då. Men nu är kaffe kokat så jag klara mej några timmar framåt. Varmvattnet i termosen fyllt....
Vänta jag ska gå och koka lite ägg, kommer strax.

Nu så kan jag fortsätta.

 Alla vinterkläder har jag stoppat i säckar och gett bort. De är ändå för stora och ska var ännu större till hösten. Finns fina begagnade, billiga och betydligt mindre storlekar på Röda korset och på Returidé när hösten kommer..
Lite längtade jag efter rejälare kläder igår. Men se nu är det sommar, då klär man sig därefter.
Alla ljusstakar och ljus packar jag noga ner och bär bort när ljuset på  sommaren är här....... Ljust dygnet runt, vem behöver ljus då???

Mina vackra rabarber har blivit hängväxter. Sönderblåsta. Calle och Doris: kom och ta mera... Två björkar ser jag genom köksfönstret som blåst omkull. Blir till att ta sig en walkabout när blåset har lugnat ner sig och kolla vilka skador som blivit i skogen. Tur att jag inte har städat upp i mygghuset. Där ser det ut som om en tromb har passerat och blåst iväg kuddar, duk, stolsdynor och annat löst, hullerombuller.
Dagens hundpromenad blir nog ner till sjön, där finns inte så många träd som kan blåsa över oss.

Jaha ja.
Var väl tänkt att jag skulle skickat inlägget när jag skrev det. Men se det blev inte så.
Nu har jag hunnit putsa till en stek och fått in i stekgrytan. Före det så sökte och sökte jag efter en stekpåse. Medan jag gjorde det så städade jag lådan med aluminiumfolie, plastpåsar å sånt. I hopp om att hitta en stekpåse. Men  se inte det, slut.

Sedan har vi hunnit med frukost, jag och maken alltså.

Jag och Mara har varit ut på en tur runt huset. Jag har fixat tillbaka lite trädgårdsdekorationer, rättat till grejor som har hamnat på sniskan, burit tillbaka grejor som hamnat på annan plats än igår.

Mara har mera bara kissat, luktat, bajsat och tuggat lite gräs.

Så har vi konstaterat att det blåser friskt ute ännu. Inte många grader är det heller,

Just det.
Måste berätta om vikten min, det var ju ett tag sedan.
För två veckor sedan hade jag gått upp 4 hekto vid vägningen.
Då blev jag arg och tog nya tag.
Förra veckan hade jag skött mej bra utom de tre sista dagarna innan vägning. Det var ju då jag fick både kortison och cellgifterna. Det gjorde att jag var vaken i tre dygn och bara åt och drack. Tror jag drack 6 lite vatten varje dag just då. Åt gjorde jag också, konstant, men mycket var ju sånt jag kan äta ofta och mycket av.
Nå men då jag kom och vägde mej förra veckan så hade jag gått upp 4 hekto till. Det förstod jag ju att det skulle vara på det viset, men samtidigt så visste jag att när jag bara slutade dricka så vansinnigt så skulle det bli fint resultat. Så från förra torsdag så blev mitt liv ungefär som vanligt igen.
Med fullt fokus på att äta bra mat.

I går när jag ställde mej på vågen så hade jag gått ner 2,8 kilo. så det var återställt de 8 hekto som jag gått upp de två tidigare veckorna plus 2 kilo till.

Jädrar så bra jag är.

Nu är det bara ett drygt kilo till klippning.
Har lovat mej en klippning när jag kommer ner på vikt under 70 kilo.
Snart där. Jopp.

Hör just på radio att det är massor hushåll som är strömlösa fortfarande.
Blir onödigt spännande att se om vi får behålla strömmen hela dagen. Håller tummar.

Jag har en plan på att göra om i mina skåpar här i köket. Det har legat länge och mognat, men snart ska idén sjösättas.
Kommer att bli så fint och praktiskt.
Kanske det blir idag.

Kanske dagas att skicka iväg det här.

Så gör jag. Nu blir det att invänta sotaren som kommer på någon timme. Men sen blir det att göra nåt bra av dagen.

Ha det gott alla

Folkrace i Gällivare i år igen.

Precis för ett år sedan, den 8 juni 2015, var rubriken på mitt blogg-inlägg: Folkrace i Gällivare hela helgen.
Tänk att den rubriken hade verkligen kunna passa även idag.
För även i år kom vi oss iväg på en minisemester till Gällivare. Bott på Gällivare Camping. Umgåtts med Kent, Linda och Vilja. Tittat på folkrace.
Trevligt, men inte direkt utsövda när vi kom hem.
 Det var inte bristen på sömn utan massa intryck, ett massa trevliga människor, sköna samtal, spännande körningar. Händelser med andra ord, inte många stunder av stilla sysslolöshet.
Visserligen fick vissa av oss inte riktigt sova alla nätter, vissa nätter gick i bilskruvandets tecken. Men inte mina nätter, de var sovandes.
Ny hund var det med i år.  Mara, ifjol var det Bonzo. Men även Mara funkar att ha med på bilrallyhelg.................. Hon sov också som en stock på nätterna:-)

Där borta i Gällivare blåste det rejält hela helgen. Motorstadion ligger på en jättestor sandhed. Lite enkelt kan man säga att det var lite sand i luften.
Här har jag lånat en bild av Eilert Gezelius, fotografen som tar så många fina bilder på biltävlingar. Alla hans bilder ligger på "Motor i Norr".
Att vi kände oss väldigt nypeelade när vi begav oss hem, med rosiga fina kinder kanske ni förstår av denna bilden:

Jopp det är en bild av motortävlingen. Naturligtvis så var man tvungen att avbryta för att vattna ibland. Så här kunde man ju inte ha det. 

Men ändå, det blåste stora sandmoln lite då och då.

 Sandblästrade och nöjda över en fin helg. Här på väg hemåt.

Jag måste ju visa den här bilden också. Den har jag också tagit på väg hem.

Kolla vilken dramatik. Länge körde vi rakt mot ett moln av rök. Här har vi kört förbi röken och fått den i backspegeln.Vi fick veta att det var en hyggesbränning man sysslade med. Men det var helt klart lite spännande ett tag.

Men nu skulle ni höra hur det låter här hemma.

Man har ju gått ut med en klass 1 varning att det kommer att komma ett rejält oväder över oss. Det ska strax vara här, det hörs.

Mara och jag har  varit runt på morgonen och försökt få saker i läa......

Soptunnan glömde jag bort att säkra, men se nu går jag då inte ut, nu får den vara.

Om jag får gissa så tror jag inte att jag kommer att hinna skriva klart innan första strömavbrottet. 

Se där ni kommer regnet också. Väldigt välkommet för det är torrt ute i markerna. Men hade ju varit skojigare med regn som kommer uppifrån, det gör definitivt inte det här.

Nå men åter till helgen i Gällivare.

Kent kör så himla bra bara grejerena håller.

Så här såg det tyvärr ut efter första heatet första dagen.

Inget kvar som driver bakdäcken. Kan ha hetat Diffen !!!??!!. Nå det blev efter det att skruva, mycket och länge men runt 1 på natten var det klart.

Här ser ni mycket glada miner. Som sagt, Kent kör fint när bilen går å här är det riktigt goa vänner. 

Men då här då.............

 Kent har kört sig till en finalplats. Hejja hejja.

Men attans också, då går kylaren sönder och tiden var för knapp för att hinna få dit en ny. De tänkte inte ge sig Kent och Kenneth utan höll på ändå till de hörde bilarna gå iväg från plattan. Blev ingen finalkörning.

Jag har massor av bilder från helgen men jag tror att det får räcka så här.

Igår kände jag mej så där tråkigt övergiven, ensam, eländigt och väldigt arbetslös. Ganska ledsen.

Roade mej med att göra mej en riktigt vacker bricka med lunch. Här skulle det sittas ute på altan och njuta av det goa vädret och äta gott och nyttigt, allt för att muntra upp mej själv.

Men kolla lunchen blev mycket bättre än så. 

Delad glädje är dubbel glädje heter det ju. 

Helt plötsligt står Annica där, som en balsam för en ensam och ledsen tant. Gulliga dej.

Det blev en god och nyttig lunch i solen ute. Tillsammans med en god vän.

Har jag nu klarat mej så här länge utan strömavbrott så känns det som jag inte ska utmana ödet mer. 

Jag avslutar här...

Ha en bra dag alla.

Arbetslös igen

Idag är det den första juni.
Nu är det sommar. Det lärde jag mej i skolan. Sommarmånaderna är juni, juli och augusti.

Vi har ju haft sommarväder nu i flera många dagar. Varmt och riktig sommarkänsla.

Men att det är första juni i dag innebär också att jag nu är arbetslös. Min förhoppning är att det inte ska bli så länge den här gången innan det löser sig med nästa jobb.
Det blir till att besöka arbetsförmedlingen idag för att se till att allt flyter på. De ska få sig en lite påbackning. De har gormat så jag blivit av med ersättningen man lovat mej för april, skulle tro att det nu blir samma för maj när jag försöker igen.
När jag ordnat mej jobb så ställer arbetsförmedlingen upp med nåt som är förmånligt för arbetsgivaren, det kallas nystartsjobb. Det gör att även jag kan få ersättning från försäkringskassan lite grann för att kompensera att % inte är så hög på jobbet. Men se det har inte funkat.

Nå men jag gillar ju att vara positiv så jag tänkte att det löser sig.

Det här med att få ordning på livet efter droppdagarna är inte i fas än, jag dricker som en tok, ständigt hungrig, magkatarren svider rejält, jag fiser så jag inte går att vara kring och sover fortfarande inte.
Men jag har ju varit med förr och vet att det löser sig. Det är inte bra för vikten kan jag då meddela.
Nå men det löser sig, snart är jag på banan igen.

Jag ska på mammografi också idag. Tur det går undan, klart på bara någon minut. För det är inte behagligt på något sätt.

I går var det terminsavslutning på Tisdagens tjejträffar. Vi gick i samlad tropp på Arctic Thai och åt en god lunch sedan blev vi bjudna hem till Lena på kaffe och tårta. Gott, jättegott.

Var nära att ni fått se hur vacker tårtan var. Det var någon som åt upp den med god aptit, men ni får hålla till godo med att se på det fina kortet som Lena gjort, ett åt oss var.

Här en bild på Mej och Agneta där vi sitter i det underbara vädret och njuter av kaffet och tårtan. Dessutom så var jag hård på vattenkannan. 

Inte klokt vad jag varit törstig efter droppet, men just det ja, det har jag ju redan skrivit om.

Nu ska vi ut på en behövlig promenad jag och Mara. Det har varit så himla varmt så det har inte riktigt lockat med att ge sig ut och svetta upp sig nu i några dagar. Men i natt har det regnat lite så det känns så himla friskt ute, trots att det redan blivit varmt. Det är redan 21 grader ute och klockan är ändå bara 8 på morgonen.

Nä nu blir det promenad innan det är dags för dusch och stadsfärd.

Ha det gott alla.