Bra helg igen

Hejsan på er.

Vilken skojig helg det har varit.
Avslutningen igår blev en träff med "Sparrisarna vid samma bord". Det som förr heter Syjuntan. Som vanligt hade vi väldigt trivsamt.
Men Bodil saknades nåt väldigt. Men vi har ju ett annat liv utanför gruppen så ibland kan inte alla vara med. Tråkigt men fakta.
Dessutom känns det som om det är en lite för liten grupp. Tror bestämt att gruppen skulle behöva förstärkning av någon mer.
För övrigt så bestod helgen av översvämningar på fredag. Jösses vilka skyfall som drabbade Boden.
Jag skulle ju på skördemarknaden men stod kvar i stan medan de värsta passerade.
Så fort det lättade med regnandet så begav jag mej till marknadsområdet.

Hmm.
Där var var det inte sig riktigt likt.
Utställare hade gett upp, de hade formligen spolats bort. Fanns kvar de som stod med vatten till fotknölarna, vissa var inlindade i plast, liknade jättekondomer.
Den stora gräsmattan där de flesta stånden finns, såg mest ut som ett sånt där risfält som man sett bilder på från Asien. Ni vet brunt vatten med något gröna strån uppstickandes här och där.
 Ja jösses, stackare.
Så ni fattar att där blev jag inte länge.

Resten av helgen har det varit folkrace som gäller.
Skojigt. Många trevliga människor. Kent har kört som en guru och bilen har verkligen gjort sitt bästa.

Ligger man först då får man gilla känslan av att vara jagat villebråd.

Men då var det ju det här när både förare och bil sköter sig. Plötsligt är det någon som får upp ögonen för bilen. Så gick det ju denna helg.
Anbudsförfarandet efter tävlingarna gör ju att vem som vill kan köpa din bil för 6500 kr.
Hoppla, hoppla så det kan gå. Nu har Kent ingen bil att tävla med....

Några fler bilder från helgen.

Ibland hittar man en kompis så man kan sitta ner och koppla av med en Fanta.

Å däremellan är det bara att ryck in. Barnarbete gillas.

Vad vore en helg på biltävling utan en massa kaffe??? Obra

Okey. kör så det ryker.

Pallplaceringar både dag ett och två.

Nä men nu ska jag ta tag i saker och ting och se till att fylla dagen med nåt...

Ha det gott alla.

Surströmmingslunch i går

Men jädrar i min lilla låda vad det regnar idag.
Hade jag haft nåt sällskap så kunde det varit vissa bekymmer att kommunicera.  Hade blivit att ta i från tårna och snacka högljutt. Men se nu är jag alldeles själv hemma.
Å när man prata för själv så är det inga problem att höra.
Inga problem alls.

I början av veckan hjälpte jag Jimmy att lägga ut en annons på hans stuga,, som han vill sälja. Kan bara säga att det inte funnits tid att göra andra saker. Det har varit ett ständigt ringande och mejlande om denna stuga.
Riktigt skojigt kan jag berätta.
Hoppas nu att någon av de som verkat så ivriga verkligen fullföljer sin plan att bli med stuga.

I går fick jag en bild av Linda:

Den betydde: Kan vi inte äta surströmming till lunch idag???? Nå men absolut, klart vi kunde.

Som alltid: Väldigt väldigt gott. 

Vilja valde Bullens pilsnerkorv

Vilja tyckte nog att efterrätten var en riktig höjdare. Hon gick runt och plockade i en liten hink: blåbär, hallon, smultron och Jordgubbar. Hon sa det smakade undebart. Tror henne. 

Så gott, så nyttigt.

Nu måste nog regnet ge sig snart, jag ska på staden. Boden har sin utomordentligt trevliga skördemarknad i helgen. Som vanligt så är hela min helg redan uppbokad. Så ska det strövas på marknad så  får det bli i dag.

Japp så blir det. Men innan jag är där är det uppehållsväder. Om inte annat så är det inte skyfall, på sin höjd lite småskvitter.

Å det är jag inte rädd för. Får väl låta bli att måla ögonen så men inte ser ut som en tvättbjörn direkt.

Hoppas ni också får en bra dag och helg.

Ha det gott alla

Idag kommer bokbussen..... Trallala

Men idag blev det inte nå länge med dimma.

Redan nu är det ganska klart. Finns inte då mycket att skylla på då när man ska bege sig iväg och motionera på cykeln.

Idag utgår jag från dagens viktigaste händelse.... Bokbussen. Den kommer strax efter 11.30. Så ska jag göra nåt så får det bli före eller efter...
Kan rent bli så att jag cyklar före bokbussen och klipper gräs efter bokbussen.
Eller så an det bli så att jag dyker i bokhögen efter bokbussen och blir där resten av dagen.

I går på min cykeltur så hamnade jag på altan hos Brage och Birgit. Där blev det både trevligt sällskap, kaffe och en macka. Satt som en smäck.

I går var jag ju också på höstpremiär på Tjejträffen. Skojig, alla hade dessutom massor att säga. Det blev helt klart inte så mycket presterat vad det gäller pysslandet. Nå men det får bli någon annan gång.
Lena, gruppledaren vill att vi skulle komma med förslag på vad vill göra denna terminen..........
Plötslig slog det tvärstopp i huvudet på allihop.
Nästa alla i allafall. Men man kan då inte påstå att det sprutade av idéer. Kerstin föreslog decopage. Å det är ju alltid skojigt.
Så nu blir det att grunna på vad jag skulle vilja göra.

Just nu känns det som jag i höst ska göra väskor av kaffepaket, prova vika en bok och göra mej några personliga småfat i decopage.

Nå men vi får väl se. Helt plötsligt är det något som damerna på Tjejträffen hittar på som känns spännande att testa.

Nu ska jag sätta fart på dagen.

Ha det gott alla.

Tjejträffen börjar

Jadå. Jag gjorde precis så lite som jag tänket i går.

Nästan iallafall . Klart att det blev mera, man kan ju inte sitta hela dagen och titta på en färdigdiskad maskin eller ignorera en tvättmaskin full i färdigtvättad tvätt.
Men som sagt, dagen fick driva fram mest som den ville utan att jag försökte greppa tag och göra nåt vettig av dan.

Idag känns det som om jag har mera fart i kroppen redan från morgonen. Behöver inte leta efter lust eller ork.
Blir till att ta med sig bärplockaren en sväng till skogen. Tror jag ska ta med mej en liten kopp och plocka lite åkerbär också. Gott att hitta i vinter.
Greppa cykeln och bege mig ut efter vägarna blir det också så här på förmiddagen.

Inte riktigt än. Lite svårt att undvika att bli påkörd så här på morgonen.

Även denna dagen börjar med en tät kompakt dimma.  Men det går över på någon timma. då blir det samma varma högsommardag som hela augusti varit.

Mina bollkrysantemum har nu kommit sig i mera jord. Vackra och de lyser som solen.

Nå men annars då?????

Ska försöka pricka så jag kan få se när vi tar medalj i eftermiddag i friidrott. Hejja Abeba..

Jamen just det. Ikväll börjar Tjejträffen om  igen.

Ska bli så skojigt att träffa alla de sköna damerna.

Hmmm, då måste jag ju fundera ut vad jag skulle kunna syssla med ikväll. Känns som om jag vill göra ett tennarmband, man jag tror inte jag har material. Nå men jag har ju hela dagen på mej att fundera.

Som reservplan kan jag ju ta med mej och sticka en babymössa, eller babyfilt.

Nu startar jag dagen.

Ha det gott alla

Lillpite, Alträsk, Hapträsk, Sunderbyn, Kalix.... Jösses vad jag ränt runt

Tänk att jag som har så visset minne har inga problem att minnas denna dag för exakt 40 år sedan. Dagen som började med mysig söndagsfrukost och lite fix hemma. Vi packade en kasse med lite ingredienser.
I väg till Siw.
Jag, Kenneth och Siw skulle baka mjukkaka. Att göra den stora degen gick fint. Men just när vi satt med en kaffekopp och väntade på att degen skulle jäsa, då började det.
Mina värkar.
Idag är det inte säkert att vi farit in lika tidigt. Vi kanske hade hunnit börja kavla och grädda innan vi kontaktat förlossningen.
Men nu var det då, året var 1975 och direkt jag ringde på förlossningen så sa dom att det var bara att komma på en gång.
Vi lämnade Siw med den enorma degen. Hon hade att göra hela dagen kan jag berätta.

Sju timmar fick vi vänta innan det var klart. Men se då kom han.
Världens vackraste lille gosse.
En liten, liten kille på 2,5 kilo men så otroligt vacker.
Stor, stor kärlek på en gång.
Tack att vi fick den äran att bli föräldrar till just dej.
I dag är han 40 år, men tala om att  tiden bara dragit iväg.

Grattis Jimmy.

I går var det stor ansamling av både Jimmys kompisar och släktingar som grattade. Liten varm lägenhet med massa av varmhjärtade människor. Många skojiga samtal, precis som ett kalas ska vara. När vi kom hem så räknade hur många vi varit där..... 27 stycken. 

En riktigt perfekt dag.

Några bilder:

Dagen innan Jimmys kalas så var det ju dags för surströmmingspremiär i Alträsk. En riktigt trevlig tillställning, underbar tradition 

Naturligtvis så fick jag några fina bilder på surströmmingsklämma mitt i nyllet.

Klassisk pose av Doris:

Kenneth kan han också.

Annica hade laddat en rejäl macka.

Så himla gott.

Så trevlig tillställning.

Vi kommer nästa år också.

För övrigt har veckan varit ganska full av både roligt och mindre roligt. 

Vi har hunnit med en middag hos Kicko och Thomas. Till middags-tillbehör bjöds på ett förunderligt väl skulpterat panorama. Som ni ser så verkar inte kocken så himla utpumpad ut. 

Vi har följt med Jimmy till Trafikmedicinska enheten i Kalix. Trevlig dag det också

Jag har monterat flera smörgåstårtor till Jimmys kalsas i går. 

Vi har fått ihop en halv korg med kantareller.

Som sagt massor av skoj har hänt.

Eller det enda som dragit ner trivseln var att jag mått som en påse skit efter droppet jag fick tisdag och onsdag. Mått väldigt illa, dödens trött och ont lite här och där. Full av blåsor över hela kroppen, magen som helst velat att jag bosatt mej på dass. 

Nå men det är historia nu. Tänkte jag.

Nu är det ny vecka. Måndag idag, och den här dagen är det enda jag ska göra är skriva i bloggen, plantera boll-kryss till ett vackert höststilleben ute på bron. Pyssla om mej på bästa sätt.

Ha det gott alla.

Droppen dripp och droppen drapp

Nu var alla dessa påsar med dropp avklarade för denna gången.

Nästa droppis blir i november. Antagligen har jag även då glömt så jobbigt det här är. Men som jag sätter sig i stolen blir uppkopplad och känner hetta i ansiktet och svidet i mage komma, Sen vart efter det andra kommer och skapar den hopplösa obalansen i kroppen. Då minns jag precis hur det är att få behandlingen.
Hela kroppen skriker att jag vill sova men huvudet har massor med andra planer, inte ett dugg trött, nä bara speedad. Nå men det är ju bara gillat läget, idag kunde då min läkare se att det antagligen har gett effekt efter första årets behandling, det ska ju behandlas i två år till innan man kan se om det gett den önskade effekten man vill ha.
Det är ju ett elände när man skaffar sig ovanliga sjukdomar, man får som prova sig fram. Läste just att det bara är 1000 personer i Sverige som har åkomman, här i Norrbotten är vi visst 4 stycken som har samma sjukdom. Tur att det finns experter i Umeå som kommer med direktiv till min Läkare. Hon är för övrigt en utomordentligt trevlig läkare. Hon känns genuint intresserad att det ska gå bra för mej.
 Nå men som sagt nu är det över för denna gången, bara samla krafter och återgå till det vanliga livet,

November.... Då vet jag precis hur jag ska förbereda mej för att syssla med nåt under alla dessa timmar. Då känns det som om jag garanterat har inhandlat mej en tidning som handlar om julen.

Kolla vilken fin bild som Bitte skickade hem med Kenneth här för någon dag sedan.

Nu ska jag bara montera in den i en ram och sätta upp på nåt bra ställe. Visst är den bra.

Nu är ju många av veckans uppdrag avklarade men ännu så innehåller resten av veckan:
-Följa som anhörig när Jimmy ska till kalix och Trafikmedicinska enheten.
-En surstömmingsskiva i Alträsk ska vi hinna med, det är ju premiär till helgen.
-Göra några smörgåstårtor att ta med till Jimmy.
-Jimmy bjuder ju på kaffe och fika  på söndag. Dessutom ska han väl få ett litet paket.

Nä men nu var det någon som röck ut elsladden på mej känns det som. Blir att plana ut på soffan i väntan på att flytta sig i säng.

HA det gott alla.

Folkrace och sånt

Tror till och med att kameran tuggar sand. Känns så nu på morgonen när jag skulle tömma helgens bilder.

Vilket kanonväder vi har nu. Rena rama sommaren alltså.

För att inte tala om helgens väder, kalas alltså.

Den som har provat vet. Men för er som aldrig provat: Folkrace och vackert väder = sandstorm. Sand överallt.
I näsan, i öronen, i mun och ögon, i fikaväskan, i skorna mellan tårna. You name it, alltså överallt. Åxå kameran är alldeles full av sand. Men den funkar, den bara knastrar lite.

Det har ju varit återigen en sån här helg när Kent har samlat hela våran familj för att hejja. Hejja har vi gjort men oturligt nog så räckte det inte till pallplats denna gång.

Men det hjälps inte. Jag är barnsligt förtjust av Folkrace. Att det då blir av att fara får vi tacka Kent för.

Ett svep runt på publikplats:

Tidigare i veckan så ville Vilja sova här. Visst fick hon det. Visserligen var det redan kväll när hon kom så det var inte så mycket att spela på, dagen efter var arbetsdag, även för Vilja.

Men ett kvällsfika, borsta tänder och läsa några sidor ur en bok. 

Efter vi läst klart sträckte Vilja upp armen och släckte lyset. Medan armen var på väg tillbaka ner i sängen somnade hon. Så häftigt att se men som sagt: Det går så himla fort, blinkar man så missar man allt. 

Kvällsfika fick hon bestämma alldeles själv. Så efter en rundtur i landet så blev det så här.

Jaja. Tror att hon läst på om det här med näringslära. Inget dumt val.

I veckan har det blivit flera svamp-letar-utflykter. Visserligen hamnade jag och Annica en dag så vi inte riktigt visste var vi var. Nå men vi hittade hem efter en lite utflykt ute på okänd mark. Kändes ju som tryggt att vi var två när vi nu skulle hamna lite snett. 

Tyvärr har det inte varit stora mängder svamp vi fått ihop............ Egentligen väldigt lite.

Men trevligt sällskap har jag då fått.

Det här är en sån där vecka när det händer saker.

Det är tvådagars dropp för mej, behandlingen jag får för den där nerv-muskel-sjukdomen som heter......... Myasthenia Gravis. Varje gång jag ska skriva eller säga vad sjukdomen heter får jag tänka igenom, tänka ordentligt igenom vad det nu var det hette.

Sen ska Jimmy till Kalix lasarett, Trafikmedicinska enheten. Han bör ha med sig en anhörig. Till det passar jag och Kenneth in.

Sen så var det då en surströmmingsskiva i Alträsk. Tradition och skoj.

Slutet på denna vecka innehåller ett 40-års kalas. Jimmy har öppet hus på söndag eftermiddag, bjuder på fika. Klart att vi ska dit och gratta.

Nå det var det. om jag nu skulle leva i nuet..... Inte ett moln på himmeln. Blir nog lite blåbärsplock, eventuellt en svamprunda men annars lutar det till att idka altanhäng med solglasögon och inte så mycket långärmat, varken på armar eller ben.

Men nu först blir det en påtår ute på altanen.

Ha det gott alla.

Gammal bekant poppar upp.

Hej och godmorgon på er.

Idag börjar jag med att visa en favoritposering. Alltså det är jag som har den som favorit, inte Doris. Men genom årens lopp så har jag så många bilder precis på det här temat: Doris med en surströmmingsklämma på väg in. Doris har å sin sida resignerat, hon vet att det är lika bra att se till att jag får den rackarns bilden så det blir nån matro sen.

Kram på dej Doris.....

I går var det en sån där dag när jag kammade till luggen och drog till stan. Det var massor av måsten på min lista. Alltså precis som jag vill ha det. Lika bra att spara ihop allt på en dag så slipper jag in till stan så ofta.

Dagen började jag med besök på Kenneths jobb. Tror jag har nämnt det tidigare. Men, jag säger det igen..... Det är så himla trevliga människor som Kenneth har på sitt jobb.

Sen bar det iväg....

Matade Vampyrerna först:

Sen blev det en massa besök på klädaffärer. Jag hade nämligen åkt iväg till stan i linne, kände att det hade varit lämpligt med en liten kofta över de bara armarna.

Men det jag tänkte mig en liten kofta finns inte nu på affärerna. Det är väldigt långa, tunga och vintriga koftor på affärerna... Dessutom var alla gråa, då var vi ju där med färger igen då.... Svart, vitt och grått är färger som gör att jag direkt lessnar på att titta på kläder. Fattar inte varför det ska vara så mycket av de färgerna speciellt i de storlekar som passar mej. Jag köper inte riktigt de förklaringarna som jag får i affärerna när jag frågar.

-Jo men ser du det är de färgerna som säljs mest....... Men alltså vad korkat. Finns ju inget annat att köpa.. I brist på bröd så måste man ju köpa limpa eller hur man nu säger.

Så jag blev utan kofta. 

Det fick gå det också.

Bland alla dessa måsten hann jag ju med en träff med Anna. Vi fick en härlig stund på en parkbänk med varsin glass.

Annas barnbarn blev utan glass. Han sov över pratstunden vi hade. Han är visserligen bara 4 v gammal så det kan ju hända att det inte blivit någon glass fastän han varit vaken.

En bra dag med massa "att göra" avklarade.

På kvällen satt jag med Youtube i knät uppkrupen i soffan och försökte klura ut hur man gör när man vill börja sticka sockan framifrån. Fick riva upp ett par gånger men till sist så fick jag till det. Har hört att det kan bli en bättre passform på sockan, dessutom tror jag att det är lättare att ha lite koll så inte garnet tar slut, lättare att randa ett skaft än längst fram i tån...

Boll-krysantemum...... Nu har jag köpt två stora att dekorera bron med. De är vackra men det är en skvätt vemod när de inhandlats. Nu är strax sommaren över och hösten kommer med stormsteg........................

Gudars vad jag är rolig. Var ju nästan så jag trodde på det där själv. Vadå vemod????? Jag är ju en äkta höstmänniska aldrig att jag känner vemod när hösten kommer. Så himla busig jag är ibland när jag skriver.. Hahaha.

Snart måste jag ta tag i dagen och göra nåt men jag måste skriva en sak till.

Facebook och vänner som försvunnit under livets gång.

Under 80-talet arbetade jag på Piteå lasarett. Där lärde jag känna Irene. En sån där jobbarkompis som kom att betyda betydligt mer än bara en jobbarkompis. 

Vi umgicks inte bara under arbetstid utan även på fritiden. Vi delade verkligen våra liv med varandra. Väldigt många tunga stunder och andra helt underbara stunder hade vi tillsammans.

 Men som det kan bli här i livet så gled vi isär. 

Jag fick annat jobb och vi fortsatte med våra liv på vart sitt håll och glömde hålla kontakten.

I förrgår så kom det en förfrågan på facebook.

En vänförfrågan. För er som inte vet hur det går till så  kommer det en förfrågan från någon som vill ha kontakt med en, Ibland kan det ju var lite knepigt att veta vem personen är, i bästa fall finns ju ett foto att känna igen eller ett namn som man vet vem det är Hur som helt så måste jag godkänna innan det kan bli någon kontakt.

Men jösses det var ju Irene, visserligen med ett annat efternamn............... Men fotot, hon såg ut likadan som då på 80-talet.

Jag blev så himla glad, plötsligt fanns hon bara där. 

Blev ganska många rader på chatten som utbyttes där den kvällen.

Känns så skönt att hon är tillbaka i mitt liv, men nu gäller det att vi får till ett möte också.

Känns som korkat om jag inte tar tillvara på detta tillfälle att inte tappa bort henne igen.

Nä men nu ska jag göra nåt av denna dagen.

Uppehållsväder idag: Kanske klippa gräset.

Men först en påtår

Ha det gott alla 

Sparrisarna vid samma bord.

Hejsan
Minns ni att jag och mina kompisar i Syjuntan grubblat vad vi skulle ha för namn. Man kan ju inte heta syjuntan. Men det har gått tungt. Inget har varit bra.
Idag fann vi vårat namn. Eller egentligen var det ju inte vi utan det var Marti. Han på Café Rävasten ni vet. Marti frågade om "alla sparrisarna satt vid samma bord"? Vi hade beställd deras goda paj och alla valde just den med fetaost och sparris... Gudarns så goda de är.
Men självklart....
Så från nu heter vi Sparrisarna vid samma bord.
Vi i Syjuntan hade träff idag på Café Rävasten. Inte alla gånger vi bara träffas och arbetar.
Ibland bara njuter vi, av varandras sällskap. Inte dumma grejor det...

Innan jag cyklade hem hann jag och vara med på fikapausen i köket på Cafét.

Bara glada miner...

Jag och Kenneth har börjat jakten på Kantareller. Kantareller är det minsta vi fått än så länge. Men väldigt gott om skogspromenad och mygg blir det.

På köpet får vi också kalasmycket friskluft och svettiga kroppar. Det är rent hälsosamt har jag hört.

Nå men det är ju inte allra sämst det. 

Men helt utan blev vi inte nu sist när vi var iväg. Tidigare har vi blivit helt utan. ..... Blir många fler promenader i skogen framgent tänker jag.

Här är det posering med de första morötterna för säsongen. Enligt Vilja är de supergoda.

Blåbärsgröt. Mmmm. Inte fel det heller. Finns massor av blåbär ute i skogarna, så nu blir det frossa i mera blåbärsgröt, blåbärsbullar å sånt.

Enligt Vilja så är hon inte för liten för att lära sig att skjuta luftgevär... 

Å hon har ju helt rätt. Det enda som återstår är att lära sig sikta och att orka hålla i geväret.

Men det kommer det också.

På mitt bord tronar de underbaraste Pioner. Inte från min blombänk dock, de bara regnade sönder. Nä det är Annica som dök upp i går med dessa skönheter. Luktar gör de också. Sniff, sniff... Mmmmm.

Jag bestämde mej ju i sommaren för att sticka under sommaren så jag skulle kunna skicka en kartong med baby-kläder till Erikshjälpen eller nån annan organisation som kan tänka sig att ta mot. Kommit en bit på väg som ni ser. 

Mina rara vänner i "Sparrisarna vid samma bord", Ulrika, Bodil och Helén stickar också på sitt håll. Kommer att bli så skojigt att få skicka iväg och vet att vi kunnat hjälpa någon mamma att hålla värmen på sin nyfödda.

Nä men om man skulle ta och kamma till luggen för nu ska vi iväg på nästa trevlighet. Det vankas Surströmming hos Calle och Doris.

Återkommer.

Ha det gott alla