Tulpaner och en ond mun.

Det är i mitt ansikte den onda munnen sitter.

Det är både blåsor och annat som känns som om jag är skinnflådd i hela munnen. Inge kul.

Dessutom sitter munnen kopplad på en jätteond hals. Men det är väl inte annat att vänta så många krassliga människor som jag träffade i helgen.... Nå det är sånt man får ta.......... Det var ju barnen och barnbarnen som var krassliga.

Men vara på jobbet där mitt arbetsverktyg är min röst, det kan jag glömma.

Men skriva i min blogg.... Då behövs ingen röst.

Tulpaner, tulpaner jag älskar Tulpaner.

Just nu är det ju säsong........... stavas det så där??......... Jag tror det.

På köksbordet står denna buketten och bara strålar av all den underbara färgen. Det är ju så häftigt för dom är ju inte ens jättedyr så dom går att köpa ofta. Visserligen har jag fått just denna bukett men nästan varje vecka följer det med en bukett hem. Har dessutom hamstrat på mej lite blåbärsris som står ute i en korg. Det är ju så fint att göra buketter av tulpaner och blåbärsris.

Trötta tulpaner som får stödja sig lite på blåbärsriset klarar av att stå många dagar extra.

Även denna vecka har vi blivit bjudna på middag efter jobbet. Denna gången var det en annan variant på bjudningen.

Linda och Kent hade farit hem till oss och gjort lasange. Klar att äta när vi rullade in på gården.
Till det hade dom gjort denna förrätten.

Har jag nämnt någon gång att vi känner oss väldigt bortsämda........... Men det gör inget..... We like it.

Vill också visa en bild på kladdfian Vilja. Hon har just insett att mumsmumsen är slut och att hon inte får någon mer. Ganska fränt och se henne ta till det enda vapen hon kan.....Gråta. Nu har hon inte riktigt talangen för det. Det går över för fort för att det ska hjälpa och ge någon utdelning.

Jag och Kenneth har blivit födelsedags-uppvaktade i vecka..... Det är ett tag innan det är dags men ändå. Vi har fått en sån där fiffi fläkt som man ställer direkt på kaminen som drivs av värmen och skickar ut värmen långt. Fick den av Linda och Kent. Ska ta en bild och lägga ut vid ett senare tillfälle.

Av Kenneth och Jimmy med hans familj fick jag en cementtavla med en trollslända på. Den är så jag. Kommer bild på den också, snart.

Foton från i helgen

I bilen i kväll kom jag på efter vägen hem från jobbet vad jag ville skriva om i min blogg i kväll. Men nu är det så att det får ni inte läsa om.............. Inte i kväll iallafall. För det är inte en chans att jag kommer på vad det var. Att det var roligt ämne minns jag precis, men där är det stopp.
Så det blir lite bilder från helgen i stället.
Vi börja med herr och fru Lundgren på vintrig promenad.
Sen går vi direkt på favoriterna: Barnbarnen.
Elis och Kasper har kommit på att om dom klättrar upp på fönsterbrädan så är chansen större att inte Vilja kommer åt deras Popcorn. Men som ni ser på bilden så är ju Elis betydligt mer PÅ när den lilla Kusinen kommer och knycker. Kasper har mer fokus på farmor med kameran så han blir av med några popcorn.

Här sitter mamma Sara och läser för grabbarna. Det där med utvecklingen är ju häftigt. Barnbarnen går i samma utvecklingsmallar. Först är dom pyttesmå: skrattar när man kommer med kameran, sedan går det över och dom går rackarns inte att fota dom bara kommer krypande och ska sköta fotandet. Nu har Elis kommit i nästa fas. Han gömmer sig, men här hann han inte undan. Ser ni skadan på Kaspers örsnibb. Så kan det bli när man kör omkull med Bobben.

Så har vi då den vilda Vilja. H0n är fortfarande i fasen när hon vill hålla i kameran. Men här hann hon inte riktigt fram. Men då han man ett annat problem. Hon är aldrig kvar i bild när man trycker av. Men här var det nästan i alla fall.

Sista bilden visar hur klurig Farfar är när det ska ut och åkas Bob och man är för liten för att hålla fast sig och det dessutom bara finns två Bobbar och tre barnbarn. Man tar ett snöre och binder ihop dom......... Så länge Kasper sitter kvar så blir Vilja också kvar på Bobben. Funkade alldeles ypperligt.

Nu ska jag greppa min bok och.............................

Men nu minns jag vad jag skulle skriva om........

Boken, ljudboken.

Jag har idag lyssnat färdigt på Eldvittnet av Lars Kepler. Men dra mej på en bräda så bra den var.

Den morgonen jag började lyssna så startade jag mp3-spelaren ner på parkeringen utanför mitt jobb. Lyssnade medan jag gick de tre trapporna upp, och där....!!!!...!!!

Mörkrädd så vansinnigt.

Jag är nästan alltid först på jobbet och så även denna morgon. Så just när jag kommit upp så blev jag så där förskräckligt rädd av ljudboken. Stod som förstenad, kikade ut på balkongen....... Färska fotspår i snön.... Det är en riktigt stor balkong så man ser bara en liten del genom fönstret,,,,hjälp. Tordes inte vända mej om för där var det mörka kapprummet.....hjälp. Att gå de fyra stegen fram till den låsta, larmade dörren in till jobbet kändes som fyra kilometer lång..... Då hörde jag att det var någon på väg upp med hissen. Först blev jag ännu räddare, men så kom jag på ..........Pernilla............................... Snälla låt det vara Pernilla, snälla, snälla.

Den känslan när dörren gick upp och det faktiskt var Pernilla går inte att beskriva. Jag blev så lättad. Att jag råkade skrämma henne med att stå alldeles bakom hissdörren fick hon ta. Hon räddade nästan livet på mej.

Sedan har den boken skrämt mej flera gånger. Vilka otroligt osympatiska karaktärer dom har hittat på i boken.

Tack Karina för att du ordnade så jag fick höra på den, trots att den nästan skrämt mej halvt fördärvad. Men nu är det klart........ Längtar väldigt till nästa bok av Lars Kepler.

Men nu är det slutskivet för ikväll.

Jag tar en annan bok att roa mej med ett tag.

HA det gott alla.

Sömnig i ögat.

Nu har lugnet lagt sig i Vändträsk.
Morgonen blev tidig idag. Kasper med mamma Sara kom från husvagnen redan för 6. Så då var det full fart för hela slanten.
Vi har haft en bra lördag. Linda kom hit i morse. Så medan karlarna var ute och lekte med alla barn och hundar så for vi tjejer till Staden.... Först på programmet stod Pingstkyrkans sekondhand butik. Utan jäkt så tog vi oss genom alla tre våningarna........... Fynd?..... Men visst, alltid. Idag blev det en bok, broddar, ett vackert glas, en utomhuskaffepanna. Vad Linda och Sara hittade minns jag knappt. Jag minns att Sara hittade en postlåda, hel, så nu slipper dom få breven spridda över hela kvarteret. Linda fick bland annat med sig en läcker ljusstake i smide. Måste ha varit mer dom fick med sig för vi bar stora påsar alla tre.
Sen for vi en sväng på Djungeltrend......... Blev inget som följde med idag, inte för att det inte fanns sånt vi ville ha.
Lunch på Opalen, sedan blev det lite rea-fynd på de stora klädkedjorna i stan. Naturligtvis så fick vi med oss en redig påse från Olssons tyger. Det var ju utförsäljning. Trist att dom stänger. Men det är bara inse att vi handlat för lite för att affären ska bära sig.

I eftermiddag så har vi lekt med barnen och haft det riktigt skoj. Linda var den första som fick ge upp i kväll. Vilja var helt slut det det var bara att packa sig hem och stoppa flickan i säng. Kasper var lika färdig han. Pang, så rasade han ihop som ett korthus och somnade på golvet. Elis höll ut lite längre.
Men nu har hela Pite-familjen gått upp i husvagnen och nana.

Jag ska också ta ett skutt upp i sängen och greppa en bok.

Ha det gott alla.
Gå inte vilse i snöröken ute.

Snöstorm

Åse, Peter och Rune....
Ni som går omkring med sand mellan tårna hela dagarna=)
Minns ni hur en häftig snöstorm ser ut? Hade ni varit här hade ni fått vara med om en nu.
Man kan ju fundera varför just nu....... Det är inget att grunna på nå länge.........
Kenneth är i Kiruna och mågen är i Norge..

Jösses vad jag kan överdriva..... Jag är så rolig.
Vi tar det från början:
Visserligen kan Åse, Peter och Rune få sand mellan tårna, dom behöver inga vinterkänger där dom bor. Hoppas ni har det bra, alla tre.
Kenneth och Kent är bortresta. Jadå.
Men det där om att det är snöstorm det var väl en klar överdrift.
Det snöar. JA. Det blåser och yr, JA.
Men man är väl en tuff norrbottning. Det är bara att strunta i att gå ut.=)

Nu ska jag gå och se om det finns någon i Handbollslandslaget som inte sitt på dass. EM pågår och Sverige har magsjuka. Få se om Tyskarna kommer ut på plan eller dom kanske är rädd att smittas och lämnar WO. Hejja Sverige.

HA det gott alla

Trött och sliten

Tisdagkväll.
Ganska nyss kommit hem från jobbet.
Det har varit en lång tung dag..... Vänta nu!!!! Det här har jag försökt förklara förr.
Tror inte jag ens försöker förklara hur man mår de dagar när det har varit en enda lång uppförsbacke på jobbet. För hur förklara man att man kan vara helt slut av att sitta på rumpan och prata i telefon...... Som sagt: jag skiter i att försöka förklara. Ni andra som jobbar på callcenter, ni vet vad jag snackar om.
Nå men i alla fall, helt slut och trött.....
Men se då kom det ljusglimtar:
Linda, den ängeln bjöd på middag...... Halleluja alltså. Blev där en stund och pussade på den snuviga men vackra Vilja.
Sedan när vi kom hem.... Så inidöden trött, då ringer Kasper.... Hela luren full av en snacksalig unge. Han är söt så gud i himmelen och han snackar två stugor full. Men det går inte att förstå. Dessutom var det inte till mej han ringde utan till farfar. Men jag hann få prata med han en liten stund i allafall.
Fick veta att Jimmy och hela hans familj kommer upp i helgen. Roligt, så nu måste vi söka fram Bobbarna så vi har nåt att göra ute.
Kenneth hann bara lägga på luren då ringer Elis. Han hade hittat sin pappas telefon och skulle också prata med farfar. Elis är ju så gammal nu så man kan ju föra ett långt samtal med han. Å det gjorde dom. Snacka länge alltså, Elis och hans farfar.
Jag håller på att känna mej van att inte ligga ens på pallplats när det gäller hos barnbarnen.
Men hos mej så ligger dom på en klar förstaplats, trippel-etta måste det ju kallas.

Nu är jag lika trött men mycket gladare.

Ha det gott alla

Tulpaner och Amaryllis

Idag så har jag plockat bort det sista av julen. Jag har ju en oerhört stor separationsångest att vara tvungen att ta bort det röda och det gröna....
Om jag då säger Så här långt:....... Alla julskivorna, dörrmattan och det stora halmhjärtat i hallen. Vet ni vad jag menar då???
Precis..!!!! Det är vad jag har hittat hittills som är kvarglömt. Tänk att jag aldrig lyckas att verkligen få bort allt på en gång.. Nä då, det ska hittas grej på grej ända fram till påska.
Det är bara göra en kartong till och börja samla kvarglömda julsaker............ Som vanligt.

På bilden ser ni att mina promenadkompisar klär varandra. Bägge två i fina gula västar med reflex.
Fiffig uppfinning eller hur?

Ett litet stilleben som jag ställde fram idag nu när de flesta (=) ) julsakerna är bortplockade. Madonnan är ett gammalt arvegods. Till sällskap har jag ställt dit en Zinklåda som jag hittat på Dollarstore. Den roliga mjölkkannan som jag gillar benhårt har jag nyss hittat på Djungeltrend. Ni som bor kring Boden, jag hoppas att ni kommer er för att gå in där. Där finns så mycket roliga saker, dessutom är det vettiga priser.

Så här efter jul så blir det ju vissa saker som måste få stå kvar röda och granna: En av mina amarylis har inte blommar klart. Det kommer en knopp till från krukan. Jag har dessutom ställt dit en av de vackraste blommor jag vet: Tulpanen. Min dotter sa i går: Men mamma det måste ju vara din dag på söndag..... Jag tänkte att nu är hon tokigt ute, inte fyller jag år och inte har jag namnsdag och inte är det morsdag. Men hon är klok (mamma-arvet) det är ju tulpanens dag på söndag. Japp jag håller med: Det måste vara min dag på söndag
Ha en bra kväll och en härlig fortsättning av helgen.

Fredagkväll

Fredagkväll.

Det tycker jag är bästa tiden på hela helgen. Det är väl för att det är måååånga timmar kvar innan det är arbetsdag igen.

I vecka har vi i vanlig ordning fått middag i Heden hos Dottern och hennes familj. Jädrans beviljat må jag säga. Dom sköter våran hund och som tack bjuder dom på middag när vi kommer för att hämta jycken. Perfekt va?
Men idag var en sån här kväll när det var payback-tajm.... Så jag gjorde mitt bästa för att göra en god middag. Jag tror bestämt att jag lyckades.
Jag utgick i från Hasselbackpotatis. Vet sedan tidigare att det är ett säkert kort om man vill samla poppisröster. Sen tog jag en fläskfilé och skar så den blev alldeles platt. Bredde på vitlöksost och rullande ihop filén igen. virade sedan runt med en massa bacon. Skjus in i ugnen. God sallad och en gräddsås till. Gudars va gott det blev.

Annars i veckan har väl det mesta rullat på sin gilla gång. Vissa bra saker har hänt och andra mindre bra. Precis som en vanlig vecka brukar vara.
Vårt minsta barnbarn Vilja har börjat på dagis. Kul, men jösses va tiden går, nyss var hon bara en baby.
Våra bästa vänner har varit tvungen att ta bort sin hund i veckan. Obra. Kommer att blir konstigt när vi träffas nästa gång och han inte är med. konstigt och riktigt obra.

På söndag firar en god vän sin 65 års-dag. Tror vi firar den med honom.
Annars har jag bara tänkt njuta av livet i helgen.
Tror att jag ska göra ett skutt upp i sängen. Känner att min bok längtar efter mej.
Ha det gott alla

Ordningen är återställd. Nu är det vardag som gäller.

Så.

Nu är ordningen återställd. Bara blå vardagar så långt ögat når.....

Nääää.

Snart är det påsk med denna hiskeliga fart på livet. Vårvinter ............ smaka på ordet...... Vårvinter.......... Härligt eller hur.

Få se nu?????? Minns du att jag beklagade att det bara såldes snögubbar till jul..... Hehehe, vilken jäkla tur då. Gissa vem som fyndat på "50% på alla julsaker" så här efter jul. (Stor smajlis) Den stora gruppen med tre gubbar, den är ca 50 cm hög.... Ordinarie pris 150 kr. Sänkt tidigare till 50 kronor åsså 50 % på det.... Hehehehe. Den lilla fick jag för en femma.

Jäklar va smidigt att dom säljer snögubbarna tillsammans med julsakerna.

Nå men idag blir det inga snögubbar gjorda utanför husväggen...... Kallt, skitkallt. Nästan -20 grader.

Det här med FAcebook kan nu vara fantastiskt. Jag fick plötsligt kontakt med en kusin. En gång i världen var hon min favvorit kusin men vad tokigt det kan bli för plötsligt tappar man bort varandra. Men nu finns hon där: Kusin Åse som sedan många år bor i Australien. Det har jag vetat om förståss men du vet hur det kan bli. Det där julkortet men brukar skicka kommer plötsligt inte iväg ett år. Ja då kan det bli ytterligare ett år utan att man vet om den andre lever. Men nu vet jag att hon lever=)

Ha det gott alla.