Mars, vårmånad. Hehe, nä men inte det. Ploff så kom det snö som nådde ända upp högt över knäna.... eller det kändes så. Men nog kom det mer än en decimeter. Det är inte så man vill att det ska var i början av mars...... Nå men det är bara gilla läget, det blev vitt och rent.
Det kom då inte en massa regn..... Fy vad jag ogillar regn på frusen vinter.
Jag börjar med ett snabbt konstaterande....
- Äcklet som misshandlade mej, på jobbet ni vet, han sitter nu anhållen misstänkt för att ha orsakat sin sambos död.
Så då var det avklarat, då slipper jag tänka på det nå mer just nu.
Vilja har varit när lite. Det tog som ju slut med sånt när Kenneth blev sjuk. Men nu har vi testat lite. Verkar gå bättre nu.
Den stickning vi startade med Jag och Vilja..... Jag tror det är över ett år sedan. Den plockade vi fram för att återigen sticka ett varv på. Nu kan hon, nu vet hon hur man gör. Tur är ju det, ongen har ju blivit för lång när vi ska hjälpas åt, jag ser bara en hårig skalle.
Att Mara inte förstår sig på små-människors rörelser och ljud är ju ingen helighet. För att slippa hålla koll och hela tiden förmana Mara så lärde vi Vilja hur man uppför sig runt Mara. Det funkade ju alldeles perfekt. Vilja fick stå för förståndet och Mara fick visa att hon uppskattade det. Den kunskapen gick ju lite i glömska nu när inte Vilja varit här. Nå men viljan hos både Mara och Vilja att bli bästisar igen var påtaglig. Tror att de löst det nu. Nu är det så att där Vilja är där är också Mara.
Två gånger middag med goa vänner blev det i helgen för oss.
På fredag samlades vi runt surströmmingsburkarna. Undrar om det var för att jag var hungrig och lite för snabb när jag tog korten som de blev så suddiga. Eller så hann jag sätta smör på linsen. Suddigt blev det då.
Det här är Kicko och Thomas i allafall.
Den obligatoriska bilden på Doris med hela ansiktet fullt av klämma. Den får man ju bara inte missa.
Kenneth, Stig och Jag. Vi blev lika suddiga vi. Måste vara smöret på linsen.
På lördag blev det mera matgäster. Linda, Kent och Vilja hade besök av Anna, Robin, Levis och Belle från Arvidsjaur. Så naturligtvis så passade vi på att bjuda på mat för att hinna träffas en stund. De hade säkert massor på agendan men hann ändå med ett besök hos oss.
Jag hann få med en bild på det dukade bordet, i väntan på gästerna......... Å inget smör på linsen.
På mitt bord finns en jättebukett av Tulpaner. Så lyxigt, så vårlikt, så härligt. Tack mina vänner.
Då är vi framme vid besöket på Savoy i Luleå. Sparrisarna var ju iväg på söndagen till grannkommunen för att inmundiga Afternoontea.
Jag ska på en gång skryta över den tallrik som Sabine fick, stor innehållsrik och säkert väldigt god. Jag börjar så, om jag glömmer den positiva punkten från den dagen.
Nu börjar vi.
När vi kom så var vi först, så vi gjorde bort på en gång att betala och påminna om att en i gänget skulle ha specialkost. Japp, det gick himla fint, de hade full koll på specialkosten och att vi tillsammans var 5 stycken.
Man visade var vi skulle hämta vårt te, sedan så skulle man komma ut med tilltugget.
Afternoontea har vi ju provat en gång förra sommaren på Bodens fik Hanssons och den gången blev vi så himla uppassade, massor med gott bröd, tillbehör och flera små gobitar. Så vansinnigt gott, massor av allt.
Så det är klart vi tänkte att det här blir nåt liknande.
Först satt vi och väntade en dryg halvtimme på att det skulle börja hända nåt. Det som hände var att alla borden fylldes upp där i foajen.
Strax efter började man bära in tilltuggen. Vi satt i fel ända av lokalen så vi fick vänta till sist. När de var vår tur så hade man gett bort vår förbeställda specialkosten till nåt annat bord, så Sabine fick fortsätta vänta. När vi påpekade att vi faktiskt förbeställt specialkost, så var svaret:
- Jasså ni också, ja det har vi gett till ett annat gäng...
- Men naturligtvis så ska jag ordna nytt.....
Ja vad tänkte du pojkrackare? klart du ska...
Vi andra hämtade nytt varmt te och satt igång att fika. Lite konstigt var det allt....... Dåligt med bröd, ett saltinkex och ett litet hårdbröd till varje, men massor av marmelad... Jaha tänkte dom man skulle bre det på pekfingret och slicka av det.
Eller skulle man lägga det på den pekfingerformade ost-staven.
En färdig mjukmacka låg där, skulle man lägga marmeladen på den lufttorkade skinkan??
Nå men vi Norrbottningar är ju som ett tåligt släkte så vi bara åt och försökte få i oss det som fanns. Högs upp på brödfatet fanns det någon typ av gräddig mousse i en liten bytta. Ingen av oss kunde räkna ut vad den skulle smaka.
Det var det som representerade det söta. Vid det laget hade Sabine fått in sin tallrik. Trevlig och gott om mat.
Vi andra var ju som klar med vårt fika så vi satt oss och tittade på Sabine och hennes tallrik.
- Då.... Kom man in med scones, och muffins. Då fattade vi man skulle gjort med marmeladen...
Kort resumé......
- Måtte det var en tillfällig olycka i arbetet som gjorde att det mesta blev fel.
- Vi kommer aldrig mer att fara tillbaka till Savoy för ett afternoontea.
Nä nu ska jag börja göra mej klar inför dagens arbetspass.
Man säger just nu på radion att det kommer mer djupsnö idag. Blir att ta de högskaftade stövlarna idag. Lite läbbigt blir det med nysnö i skorna, kallt, blött och otrevligt.
Ha det gott alla.
