lördag 19 oktober 2019

Rapport från en stadsbo.

Men ta mej tusan.
- Lever inte Monika och hennes blogg.
Det är med glädje jag känner att jag har en dag i stillhetens tecken. Första dagen jag inte ska ta ut bilen. Så välbehövlig efter allt flängande. Till och med så stilla så jag fick lust att skriva lite blogg.
Det har varit en hektisk vår, sommar och höst.
Flytten, både att blicka framåt till dit jag ska rota mej nu och det otroliga jobbet att tömma efter mej. Å det är långt kvar innan jag bara ser små glimtar av ljusning på Flyttnings fronten, massor kvar att göra..

 Men som stadsbor passar både jag och Mara helt förträffligt. Jag älskar mitt nya boende. Trots att jag saknar fortfarande både det ena (lysen) och det andra (nåt på väggarna). Dessutom saknar jag en nyckel som jag förlagt och min högtalare, stekpanna, pannlappar och annat som vartefter kommer flyttandes efter mej till stan
Mitt nya jobb. Det som först var ett sommarjobb med allt vad det innebär med att anpassa sig och att få känna glädje att jag duger. Att vara arbetslös gör ingen stor och nöjd.
Sen när jag fick jobbet ändå till den dagen jag går i pension, blev glädjen stor.
Stor kicka som kan försörja sig själv.
Nu låter det som om jag bara har flyttat och jobbat... I bland känns det faktiskt som så
Men ärligt talat så har jag hunnit med mycket skojigt där emellan.
Jag kan ju lägga ut någon bild, kan jag ju.
Jag ska lägga ut en bild på det bästa i hela världen som jag har.

. Min klan. 

Bilden togs i höst när vi var till Rhodos . Alla var med. Det var så stort för mej så att bara jag tänker på det så blir jag alldeles rörd och tårögd.

 Nu var ju gruppen med resekompisar betydligt större än bara min klan.. Kolla bilden under. 
Sista kvällen med gänget. Dagen efter reste vi hem. 


Vi var ett gigantiskt gäng när vi for. Bra jobbat för vi lika många när vi kom hem. Inte en hade försvunnit.
 Så himla smart av oss.Det fanns sällskap hela tiden om någon ville göra nåt. Någon ville vara med på Musik-Quiz, någon ville sitta med fötterna i akvariet, spela fotboll, utflykter, se Juventus gigantiska båt, gå och hämta sig en glass, barhäng, rutschkanor, frukostsällskap.Promenader på kvällarna i mörkret. Alltid någon att prata och skratta med.
Det fanns badkompisar hela tiden. Å det ska ni veta att det badades. Det var riktigt varmt så det behövdes ofta.


Folkracetävlingar har jag också hunnit med i sommar. Till och med flerdagars då jag bott med Ringströms i husvagn

Det är himla roligt att någon gång få leva det livet också.

Älgjakten.
Inte har jag fått skjuta nåt. Men härligt väder och nästan varje gång jag varit med med så har det hänt grejer i skogen. Fått se många älgar. gjort härliga eldar och tagit många kort.



En dag hade jag sällskap i Älgskogen.. 
Vilja. 
När Elis var i samma ålder som Vilja är nu, var han också med ut på älgjakt. Bägge barnen har verkligen gillat arrangemanget. Dessutom är jaktlaget verkligen bra på att låta barnen känna sig välkomna och delaktiga. Nu hade Vilja turen att få vara med om att hunden tog upp en älg alldeles nära där vi satt. Jösses, det var spännande. Dessutom fick Vilja se till att vi fick en bra eld.



Nä men detta var ju trevligt att få skriva av sig lite. Nu är det dagas att få sig lite lunch känner jag.
Det har tagit mej ända till i dag att komma mej för att laga mat. Men nu blir det både pulled älg och älghamburgare.

Ha det gott alla. 
Min plan är att jag snart ska skriva igen.
SÅ... På återseende.



söndag 30 juni 2019

Midsommar och lite sånt

NÄMEN !!!!
VAD HÄNDER??

Monika skriver blogg!!!  Det var länge sedan.
Ärligt så har det inte funnits tid att prioritera bloggskrivandet.
Mitt liv består just nu i att jobba, klippa gräs,  slåss med mygg och knott, kämpa med en mage som totalt gett upp, dåligt samvete för att jag inte ger min hund mera fokus. Tur att Familjen i Heden ger min hund stimulans på dagarna så det inte bara är mitt tråkiga nylle hon ska se.
Nå men då förstår ni när jag radar upp vad som tar min tid i anspråk att nog fanken hinner man mer, dygnet består även för Monika av 24 timmar.
Jo men se däremellan sitter jag ner och gör inte nåt. Tankarna går väl till att grubbla om det inte är 93 år jag fyllt. All energi är som bortblåst.
De här kloka människorna som jag har runt mej säger att det är inte så underligt att jag dessutom först gick igenom de sista veckorna av Jimmys liv och nu är jag inne på Kenneths sista veckor i livet. Tänk att jag som har ett minne av teflon nu plötslig minns varje dag. Vad som hände vad som sas.
Men alltså varför gör man så här? Jag har haft ett långt skojigt liv, med massa minnen med både Jimmy och Kenneth. Vad är det som gör mej så fokuserad av dessa veckor i mitt liv som inte blev så muntra.
Usch.
Nu skriver vi om nåt skoj istället.
Midsommar i Jäkna till exempel.
Det blev en hejdundrande jättefest, med massa folk, dans, superstojigt och roligt med en massa okända människor......
Nääääääääää, jag skojade bara.
Det blev en midsommar helt i min smak.
Härligt tid med några damer i lugnet tecken. Vi åt och vi pratade, vi spelade kort och vi pratade. Vi drack goa drinkar och vi pratade. Åsså skrattade vi. Dessutom hann jag med ett dopp i älven. Kallt men uppfriskande.
Helt underbart helg trots att vädret inte enligt andras ögon var så bra. Vi gillade verkligen vädret, helt perfekt för det vi skulle göra.

Ja men ni ser.... Traditionsenlig jordgubbstårta, vissa åt till de föll i koma och massa glada miner.

Att jag och Inga-Lill är så väldigt olika är ju helt perfekt. Medan jag tillverkade midsommarkransar så gjorde hon en underbar silltårta.  Hade vi gjort tvärs om hade det varken blivit kransar eller silltårta. 


 I helgen är Inga-Lill här. Vi var i går till Öjebyn. Kyrkmarknad och uppvaktning av Kasper som snart fyller 10 år. Jösses vad tiden går.

Eftersom Inga-Lill gillar horisontalläge så fick hon sovmorgon idag. Sa jag att vi är olika, jag gillar inte att sova.
Hon sover så gott i Himmelssängen som står i Västra flygeln medan jag sitter i skrivarsalen som ligger strax bakom stora biblioteket.

Eller så kan man ju säga att hon ligger  bakom skrivbordet i köket  i min bäddsoffa. Kanske mer korrekt att beskriva så, men inte lika skojigt.

Nå men nu tror jag att jag ska blåsa liv i kvinnan och se till att hon får i sig lite kaffe. Dessutom ska jag greppa Mara och skutta iväg till duschen, jag tror någon roat sig med att rulla sig i nåt som dött...
Ha det gott alla.

söndag 16 juni 2019

Mygghus, folkrace och stora elkedjor i Luleå

Men det var det värsta vad slut jag varit i helgen.
Kan det vara det nya jobbet och den tropiska värmen??
-Kan vara.
Nå men det blev att städa ur mygghuset i går på morgonen och sedan blev jag där både idag och i går. Trodde jag hade massa saker som var tvunget att göras i helgen, men se det fanns ingen ork till nåt sånt. Finns inga måsten där i mitt mygghus. Jag, en kaffetermos, vattenflaskan, min stickning, ljudboken och ett korsord.
Ja men ni hör va? Man har alla möjligheter att bara hand om sig själv.
Jag har inte fixat att vara där ute, varken i fjol eller året före. Jag har bara känt mej halv och väldigt ensam. Men denna helgen har det bara känts rätt att slappa där ute.


Jag kanske ska berätta om mitt sommarjobb. Jag skrev ju tidigare att jag fått sommarjobb och att jag skulle återkomma i ärendet. Då gör jag det nu då.
Jag har fått sommarjobb på Samhall. Till att börja med så var det tänkt att jag skulle handla och köra ut till kunder det jag handlat. Men det hann inte ens gå en vecka så insåg jag att det kommer inte att gå. Jag med min tråkiga, besvärliga mage. Hoppa in och ut ur en buss, springa upp och ner i trappor och inte en toalett i sikte. Nä det gick inte.
Så då trodde ju jag att det var kört, att jag inte skulle få sommarjobb där då. Men tänk vad fel jag hade. De sattes igång att pussla och söka lösningar.
Så nu blir det nog så att jag städar på bank 3 timmar på morgonen för att sedan bege mej till Samhall för att ha administrativt jobb. Däremellan kanske jag lånas in för att göra inhandling. Det känns så rätt och så riktigt alltihop.
Förra helgen följde jag med till Gällivare och bodde i husvagn med Ringströmmarna. Så himla trevlig och så himla annorlunda.
Det var ett stort gäng som umgicks. Det var trevlig tävling för oss som var åskådare. Vädret var nästan hela tiden på gott humör, det passerade något åskoväder ibland, men de blir ju inte så långvariga
Glada miner

En surtant, eller är det bara mot den härliga midnattssolen jag grimaserar?

Kent och Olle slutade på detta viset. Det var ganska häftigt att Linda fick bägge bärgningarna på samma bild. Kent i framkanten och Olle där längre bort.

Mycket goda och eleganta drinkar serverades under helgen. Jag höll mej till kaffedrinkar, gott. Linda provade en sån här drink. Vet inte vad som var i koppen men jag känner igen prickig korv när jag ser en skiva.

Tävlingen gick hårt åt alla bilar. Alla 7 bilarna som stod tillsammans var trasiga när helgen var över. Det blev att lasta med traktor. Men jag hoppas verkligen de orkar försöka få ihop bilarna eller får tag i andra bilar. För nog är det riktigt skoj att se på tävlingarna. Dessutom har jag flera som jag hejjar på.
Tack mina fina campingvärdar för att jag fick följa och tack till er andra som bjöd på så mycket skoj.

Men nu trodde jag att jag var klar för ikväll men jag måste få berätta.
Jag och Linda hade bestämt i veckan som var att vi skulle skaffa oss var sitt sånt där aktivitetsarmband. För mej gällde det att få tag i ett likadant som Linda, så jag vet hur jag ska få hjälp när jag inte fattar. Sedan tidigare har jag ju bestämt att min gamla trötta mobil skulle ju få gå i pension, så det kändes ju lägligt att skaffa en ny telefon nu när det ska kopplas ihop med en sån där klocka, för jag anade att det var för lite power i min tröttis.
Men vi gillar ju fysiska affärer så man får känna att det känns bra. Här i Boden fanns inget sånt så det blev en resa till Luleå.
Affär nummer 1, Media markt. När vi kom in gick vi runt och kollade lite men ganska fort bad vi om hjälp och förklarade att vi skulle ha en mobiltelefon och två aktivitesklockor. Linda visade en bild på en som hon sett på internet och frågade om den fanns. En kille vid en dator började knappa och sa så att den var slut.
- jaha....
Där trodde vi att vi skulle få tips på nåt liknande för det var ju trots allt en affär som kanske skulle gå på ca 15 tusen tillsammans. 
Men nä... inte det kille satt kvar och knappade på datorn och sa inte ett pip. Till sist säger kille att ni kan ju kolla på Net on net.....!!!!!! VA??? Men började jag säga att jag skulle ju ha en mobil också. Merförsäljning har väl alla som jobbar i affär lärt sig. Men se de hade missat denna mannen. Men se då bara tackade Linda för oss och drog ut mej ur affären. 
Men vill inte Media Markt sälja har vi ju nästa butik snett över gatan. Elgiganten.
Där bad vi om hjälp direkt. Det kom en söt liten flicka som verkade riktigt förskräckt, hon hade nog inte blivit upplyst att det kunde komma in kunder som ville ha hjälp och som hon var tvungen att prata med. Hon var säkert jätteny, men det fanns väl någon som kunde hjälpa henne. Hon stod som bara och höll om sig själv och kunde inte komma med förslag. Hon såg så förskräckt ut att det var riktigt komiskt. Jag hittade en klocka som verkade hyfsad, men då var det ju det här att få känna hur de satt på armen. Nä det går ju inte, för larmet sitter som en vindruva på baksidan av själva klockan. Å inte kunde hon säga vilka fördelar det var med visst armband, hon kunde till och med mindre än jag. Stackars flicka. Nå men ni förstår att vi gick därifrån utan något med oss ut.
Linda tyckte att vi skulle göra ett försök till, på XXL. Där dök det upp direkt en hjälpsam kille som kunde förklara på ett bra sätt vad som gällde. Glad gick vi ut med var sitt armband. Nöjda och vi kände oss viktiga och nästan så jag trodde att jag fixar att hantera armbandet, själv...... Nästan... Dagen efter köpte jag en ny mobil i Boden. Av duktig och hjälpsam försäljare.
Så vad det då är för fel på de stora affärerna i Luleå???? 
Kan man ju undra..... länge...

Nu ska jag och Mara greppa tandborsten och göra ett skutt i säng.
Reveljen går tidigt i morgon. Före 6.30 ska jag vara på banken.

Ha det gott alla


söndag 2 juni 2019

Folkrace å annat

Men usch.
Jag har just satt mej och ska skriva blogg när Mara kommer och lägger sig under skrivbordet..
Hon har rullat sig i nåt i stil med Rävpiss. Jag återkommer när jag badat Mara.

Nu är hon badad, ser ut som en igelkott, ser smått sur ut och luktar blöt hund. Nå men det blöta går ju över på ett tag. Det gör den sura uppsynen också. Dessutom kom jag på att jag och Ullis hade en plan på att sommar-trimma min lilla igelkott. Men tiden bara rusar iväg. Som Ullis brukar säga: Livet består av Måndagar, fredagar och däremellan kommer det ibland  en lunch.
Idag kan det bli en riktigt trevlig dag.
Jag har nämligen bjudit hem flickorna från Tjejträffen. vi ska koka oss lite kaffe och göra pinnbröd ute vid grillplatsen.
I Torsdags så var det Folkrace på programmet. Den här gången i Luleå.
Vädret var i skojartagen. vi hade i stort sett alla väder. Det blåste, det regnade, lite lätt hagel och strålande sol.
Som vanligt så bjöd Kent på skojig underhållning, naturligtvis så var han inte ensam. De var många som bjöd på spännande saker, men för mej är det extra spännande när Kent är på scenen.
Dessutom fick jag känna mej viktigt och delaktig. Mitt i Kents heat 2 så gick en rem av. Remmen som gör att det finns servostyrning i ratten.
Linda raggade upp en karl som inte hade bilen inparkerad och ilade iväg till Biltema. Hon fick tag i en sån där rally-Kalle, en som kan köra riktigt fort. Å han körde så till den milda grad så Linda fick hålla tillbaka kräkes hela vägen. Nå men då har hon testat hur det känns att vara kartläsare när det går riktigt fort efter en grusväg.
I god tid innan nästa heat var de tillbaka med remmen. Det var då jag fick kliva fram och känna mej duktig och delaktig.

Små händer och smala armar var väldigt bra att ha för att få remmen dit den hörde hemma.
Annars verkar jag inte har ödat tid på att ta kort medan de tävlades, mer i pauserna. Eller nu kan jag inte påstå att jag tittade på när denna bilen skulle bärgas. Jag avskyr ju välderliga när en traktor lutar och det gungar och har sig. Denna bärgning fick andra sköta, jag vände ryggen till och höll tummarna att det skulle gå bra. Det hjälpte, det gick bra.


Men vad är detta? En uttorkad flodfåra? Det var Doris som undrade när vi tog en skogspromenad med Mara under ett uppehåll i tävlingarna. Nääää..... Det var ju en bana för motorcyklar.


Annars då? 
Jo jag har jobbat med Eu-valet. Tänk att det är så väldig skojigt men när jag får förfrågan någon månad innan det är dags så känns det bara motigt att använda en helg till att sitta i en vallokal. Men som sagt vi har så himla trevligt när jag väl är där.

Här på denna bild håller vi på att vara klara med allt efterarbete. Det är ju en massa räknande, sorterade, skrivande och fixande. Men se då är det inte mycket skoj, då är det fokus som gäller. Himmel om det visar sig i slutändan att det misstämmer i räkenskaperna. Det vill vi inte för då är det bara att börja om från början.
Vi i Akvarellkursen kör en extra kurs. Den här gången är det skulptering av hemmagjord, miljövänlig lera. Himla skoj.
Så här kan det se ut när vi skapar.



Som sagt. vi har superskojigt. Mycket skratt och glada tillrop. Å ännu mera gapflabb och fokusering. Dessutom lyckas "Fröken" Mia ta sig genom bruset vi åstadkommer och ge oss uppslag och fina tips. Hon är både tålmodig och uppfinningsrik.

Under min stund här vid datorn har jag avbrutit flera gånger för att det kommit köpare. Ja, jag fortsätter som tidigare att sälja saker.

Men nu ska jag gå ut i skogen och tälja lite pinnar till pinnbröden vi ska laga på några timmar.

Ha det gott alla.






torsdag 23 maj 2019

Vedkapning och andra trevligheter.

Tanken var ju att jag nu skulle gå ut och klyva ved eller fota och lägga ut grejer till försäljning.
Men efter att ha stått ute i en dryg timme och sålt saker och haft trevliga samtal med skojiga köpare så blir jag inne känner jag. En stund iallafall.  Idag är de kallt ute. 9 grader och en massa blåst. Hurrves.
Min lilla pälsvän är inte pigg, hon ska till doktorn direkt efter lunch. Trots att hon mest bara sover så är det inte kul att lämna henne ensam inne. Också nåt att skylla på när jag inte vill gå ut.
Dessutom måste jag ju skriva blogg.
Viktiga saker.
Inga-Lill har ju varit här några dagar och som vanligt har vi haft det bra.

Det har varit arbetsinsatser, både köra skräp till soptippen, hjälpas åt att lägga ut annonser, sjukbesök, bära och flytta saker. För att inte tala om myggbetten som vi börjat spara på.

Men så har vi nöjessidan: Laga god mat tillsammans, äta och dricka gott, spela kort allt vi bara orkade, promenader, shoppingturer. Åsså en massa prat. Inte klokt vad vi är bra på att prata.
När vi var på shoppingturerna så tänkte jag  hela tiden på att jag hade inköpsstopp. Funkade det? Nix, jag kom hem med en mycket trevlig liten termos, rymmer 4 koppar och håller värmen riktigt bra.

Linda tog en bild på när vi var ute och kapade, och klöv ved igår.. Hon tyckte inte jag klädde mej korrekt. 


Kan jag väl hålla med om, det är inte sant vad fort man fyller foppatofflorna med sågspån. Nå men de är ganska enkla att skaka ur. Ser ju väldigt vådligt ut med den klädseln när man kör motorsågen. Men det är ju inte en riktig motorsåg, en så där tung sak som vibrerar och där sågkedjan går några extra varv från det man släppt knappen. Nä det är en elsåg. Lätt, utan vibrationer och som stannar direkt man släpper knappen. Enda säkerhetsföreskrifter som gäller är glasögon och hörselkåpa. Å det hade jag ju.
Vi var så duktiga jag och Linda. Men som sagt det finns kvar att klyva ved än.
Men det är precis klyva ved jag inte vill idag. Eller kanske jag skulle gå ut och fota och lägga annonser. Nå inte det heller. Jag stannar inne och håller Mara sällskap.

Nu ger jag mej.
Nästa gång jag går ut måste jag se om jag har några kålmalar. Enligt den lokala radiokanalen är det nåt som finns i  hela Norrbotten, massor alltså, å jag har inte sett en enda. 

Ha det gott alla.




måndag 20 maj 2019

Inga-Lill är här.

Godmorgon på er.
Jag kan ju lika väl sätta mej på mitt kontor och skriva blogg medan jag väntar på att Prinsessan i Västra flygeln ska vakna.
Hon som sover så gott är Inga-Lill. Hon har fått den äran att premiärsova i min bäddsoffa. Vad jag kan se så går det alldeles utmärkt. Tycker det låter så också. 
Det är bra att hon ligger och mognar till sig, det blir en dag full av aktiviteter. Till att börja med så väntar vi in en som ska hämta och betala för en grej. 
Försäljningen går alldeles utmärkt förövrigt. Det tar mycket tid att joxa fram en grej, ta bild och mäta kors och tvär, så är det ju att skriva något om varan också. Mycket svara på meddelanden på mobilen. Men som sagt för varje sak jag säljer tänker jag: Hejja 2 kilo mindre att lyfta i när jag väl ska flytta.

När jag och Inga-Lill har möjlighet att träffas så utgår vi alltid från att det är fredag.
Alltså blev det god mat med ett glas vin till och en kaffedrink till dessert.
Sen var det ju det där med kortspelet. Så mycket vi orkar så spelar vi. Det blir definitivt inte som när vi var unga så vi lätt satt uppe och spelade kort hela natten. Det hände ju att när vi var på väg i säng så mötte vi Kenneth och Tommy när de var klar för att börja dagen.
Vi spelade i går, så länge vi bara orkade. Nästan. Vi slutade strax innan orken var slut och tog en promenad.
Resten av dagen blir en sväng till soptippen med en massa järnskrot, Returide, köpa garn och mera köpa lite av varje.


Kolla vilket fint armband jag gjort mej, av gamla knappar. Känner mej så fin, som om de var gjort av dyraste diamanter. Nä men det ska jag inte säga. Hemmagjort är bäst.


Vilken tur att det inte är denna årstid jag ska besluta mej för om jag vill bo kvar eller om jag vill flytta. Det är så härligt på min uteservering. Fortfarande finns det i stort sett inga mygg, inte än, men snart.


Eurovisionsfinal. Hejja John. Du är bäst. Men inte vann du ändå. Medan du jobbade så slappade jag.


Nu har Törnrosa kommit sig på benen så nu blir det frukost.

Ha det gott alla





måndag 13 maj 2019

Kulturell och trevlig lördag. Blöt men skojig söndag.

Så där ja. Nu fick jag iväg det jag skrev på lördagsmorgonen.
Nu är det måndag idag.

Som jag skrev tidigare så kom vi oss för att sätta morotsfrön. Det var ju då innan allt regnande. Kan ju tänka att helt plötsligt flöt alla frönen iväg men det återstår ju att se på ett tag. Praktiskt att låta Vilja plantera det är ju ganska säkert att hon äter upp alltihop. Hon börjar äta när hon börjar gallra. De där små små morötterna är goda fast de är små säger hon. Hon tänker på matsvinnet, det är bra.
Efter trädgårdsarbete hade vi ett boklåningsprojekt. Så det var bara tvätta av oss jorden och bege oss till staden. Efter lite sökande och frågande så hittade det vi ville ha. 

På väg från Bibblo så berättade Vilja att hon nog ville spela ett instrument. Trumpet kanske. 
Men plötsligt så tror vi inte våra ögon. 
Det står flera trumpetare innanför ett fönster, ja en hel orkester i lobbyn på Hotell Bodensia. Kvickt hade vi kastat oss in för att lyssna. Kanske inte direkt vad vi är van och lyssna på eller inte heller det vi gillar. Men just då var det himla skoj att se och höra på trumpetarna, ja även de andra musikerna var trevlig att lyssna på. Där blev vi kvar till det skulle bli en paus i spelandet. Då fortsatte vi vår med våra uppdrag. Men vi hade nåt häftigt att prata om. Levandes musik gör en glad.


Sedan var då tanken att jag skulle leverera Vilja hem till sej. Men hur det nu blev så när hon fått busa av sig lite med mamman och pappan bestämde hon sej för att sova en natt till hos mej. 

Smart drag, det gjorde att hon kunde sova några timmar länge på söndagsmorgonen. Mamman och pappan skulle åka från Boden kl 6 på morgonen, jag och Vilja kunde så lätt sova till 7 hos mej.
Vi hade en trevlig söndagskväll med goda vänner, både vänner till mej och skojiga lekkamrater till Vilja.
På söndagsmorgonen när jag satt med mitt kaffe och Vilja fortfarande sov så fick jag ett meddelande. Ett sånt där skojigt meddelande. Ett sånt som gör att man bara ler hela dagen och det bara bubblar i bröstet av glädje. Inte bara den dagen, även så här dagen efter så blir jag alldeles varm i bröstet av tanken. 
En mycket kär vän berättade att hon vunnit pengar, många pengar. Men milde himmel så underbart. En sån som man verkligen unnar medvind, mycket medvind. Att pengar inte gör allt, det vet man, men nog är det mycket som blir enklare om man vet att man inte behöver bry sig vilken storlek på osten man har råd att köpa..

Då var det ju detta med folkracetävling.
På väderprognosen hade de ritat in regn hela dagen, massor av regn. Så jag och Ringströmmarna var garderade med dubbla regnkläder, gummistövlar och paraplyer. Vi blev likafullt blöta men det tog betydligt längre tid som vi slapp vara blöt ända in. Linda kom på gode fort att hon hade ett hål i stöveln. Nå men det fixade sig ju med torra sockar och en plastpåse om sockan, sen bara på med den trasiga stöveln igen. 
 Mina skinnhandskar blev väldigt blöta, tro de vägde ett kilo styck. Men eftersom jag hade torklina med var det ju bara hänga upp. 
 Den här dagen hade kunnat sluta med ett enda jämmer- och eländes-väder dag, om det inte varit för Kent.
Minns ni när Ingemar Stenmark åkte på sin storhetstid. Där satt Plex Petterson och vrålade att nu går det fort??
Själv hade jag kunnat svära på att han nog skulle komma ner men inte att det gick fort. Men Herr Stenmark hade ju förmågan att som bara smyga utan större åthävor, bara vägvinnade och smart. Klart att det gick fort, Stenmark vann ju väldigt ofta.
Kent har ganska mycket av den förmågan. Han som bara smyger fram han också, inte med yviga sladdar och vrålande motorer... Nä det bara går som det ska . Fort och smart. Riktigt roliga heat bjöd man på.

Jag förstår om han inte är så nöjd idag, för när så finalen kördes så kom han inte riktigt ändå fram. När det sista halva varvet återstod blev han frånåkt av sitt framdäck. Attans . Så någon pallplats blev det inte men jag tänker att jag fick mersmak. Jag vill se honom köra mera i sommar.

Direkt efter folkracet var klart så blev det middag för Mara och torra kläder för hennes matte. 
Jag hade ju en date med Sparrisarna. God Tahi-middag bjöd Ullis på. Det blev som det alltid blir: En massa prat om allt mellan himmel och jord. Det utbyttes tips på middagar, filmer, böcker och onda leder. Det ventilerades problem och glädjeämnen. Dessutom hjälptes vi åt då någon kört fast med sina handarbetes projekt.

En underbar avslutning på en härlig söndag.

Å min hy kändes helt ny. Det är så nyttigt med regn.

Den här gången ska jag skicka iväg inlägget direkt.
Ha det gott alla.

Vilja valde att komma hit.

Visst har jag pratat om att jag väntat i något år på att Vilja ska sluta tycka det är underbart skoj att vara en natt hos mormor?
Jag trodde det var nu, eller nyss. Denna våren har det varit oftare jag som frågat henne om hon vill komma. Ofta har det blivit nej för hon är upptagen med annat.
Men igår kväll ville hon komma.
Jag vet ju sedan tidigare att hon är ingen festprisse, nattuggla eller så. Fredagskvällar är det ännu mindre drag under galoscherna.
Så för mej och min kompis blev det bio. Bröderna Lejonhjärta. Premiär för Vilja och ett kärt återseende för mej. Tänk att den är lika bra nu som då. Nästan. Vilja var alldeles trollbunden.

Skitväder. I morgon är de ju dags för säsongsstart för folkrace. Till och från har man visat regn på väderprognosen däremellan har det ritats uppehållsväder.
Men igår tog man i ända från tårna. En sak är då säker. Man behöver inte ha alternativa kläder. Nä det är gummi och plast hela vägen  från trosor till sydväst.
För de som ska köra blir ju tävlingen ganska besvärlig. Men det blir ju lika för alla. Snorhalt och rutan full av lera.

Nå men min mamma sa alltid: Gå ut i regnet och lek. Det är ju så himla bra för hyn. Å jag tror henne. Är det så att man kommit sig ut en dag i regnet så mår inte bara ansiktet bra. Hela insidan är glad och tillfreds sen när man får komma in. Jag ska då på folkrace i morgon oavsett väder.



Min Akvarellkurs tog ju slut för någon vecka sedan, men vi har haft så himla skoj så vi bestände oss för att samlas till någon annan kurs. Samma Mia som ser till att vi lär oss nåt nytt. Nu blir det skulturering med hemgjord lera. Än så länge har vi bara jobbat med de stommar vi ska fästa lera på. Känns himla spännande.
Nu ska jag och Vilja ut och plantera morötter.

Ha det gott alla.

Åhå. Det här låg kvar på min dator. Det blev aldrig skickat. Jag bara ställde mej upp och gick ut.
Då skickar jag det nu då i stället innan jag sätter mej och skriver dagens funderingar.
Vi ses på en stund.

torsdag 9 maj 2019

Lite av varje.

Men va paff jag blev idag när jag skulle lägga bilder från mobilen till datorn.... Tomt...
Men vad i hela fridens dagar??
Eller nog fanns det bilder i mobilen men bara på foton på  saker som jag lagt ut för försäljning.
Men se så kom jag ihåg att jag tänkte skriva blogg i går. Men det hände nåt som gjorde att jag glömde bort vad jag höll på med. Just det, blev några trevliga telefonsamtal istället.
Så bilderna är ju redan här i datorn, ska bara hämta dom..
Ser att det är många bilder på Mara. Men det är ju inte så konstigt, hon finns ju alltid med när jag fotar. Nästan alltid.
Första bilden är från när Mara for till sin doktor. Jag kan nu verkligen imponeras av dessa människor på Lapplandskliniken i Boden. Trevliga, effektiva och högst professionella. Man känner att man får valuta för hela slanten.
När jag ringer på hälsocentralen och vill ha en tid att träffa en läkare så kan det ju ta en vecka i bästa fall men oftast får jag vänta några veckor innan det blir någon date. När man ringer för att man tycker att hunden inte mår riktigt bra så får man tid 1 timme senare...
Jag har tyckt att Mara har varit lite låg under någon vecka. Alla möjliga scenarier har fladdrat genom huvudet, jag var helt övertygad om att Mara hade tandvärk, minst. därför tog jag kontakt med veterinären. Nu är hon genomgången. Det mesta visade att hon mår så bra man kan må när man är 10 år. Ett blodprov gav ett litet frågetecken men det ska vi inte bry oss om nu, inte förrän hon blir sämre iallafall. Känns skönt att veta att hon inte har ont.

En dag när jag gick runt Ringströmmarnas hus där i Heden så fick jag se nåt som gjorde mej så glad. Kolla vad fint, komposten var dekorerad med gröna barr, röda band och röda kulor. I allt det torra färgerna som finns ute så gav denna färgklick mej ett riktigt skutt i hjärtat, skutt av glädje.... Så trevligt.

 Som sagt. Det är inte mycket till vackra färger ute nu. En natt när jag var upp och skulle på toa, tror att klockan var kring 3 då var hela min utsikt fylld med snö. Hejja blir till att elda skräp idag också. Putt.... När jag klev upp några timmar senare så såg det ut så här utanför fönstret. Inte en gnutta snö.
Nä men det var bara att ändra på planerna.

 Det har ju som varit himla varierande väder här i Norrbotten sista veckan. Det som det varit minst av är sommarvärme. Men det har till och med varit så mycket snöfall på sina ställen så trafiken har fått problem.... 
I Norrbotten alltså. 
Vi är ju som hårda och toleranta och vet att anpassa oss. Men då blev det för mycket även för oss. Andra har fått sån häftig nederbörd av olika slag som kommit på tvären. Spännande nästan jämt.
Så här såg det ut igår på morgonen när vi skulle gå på förmiddagspromenad. Vad gnäller jag för att det är dåligt med färger i naturen? Himlen knalligt, mörkt blå. 
Usch, ska vi sluta ut promenaden och gå hem? Nä jag hade ju kapuschong och vantar, Mara sa att hon var lämpligt klädd. Vi hann få både en massa hagel, snö och regn på oss innan vi var hemma igen. Men vad gjorde det vi var ju rätt klädd. 


Min älskade pälsvän har ju samma färg som torkat gräs så det gäller att hålla ett öga på henne annars kan jag plötsligt sluta se henne. 

Här syntes hon ju riktigt bra. Jag vet vad hon sa åt mej just här på bilden men jag låtsades att jag inte förstod. 
Det hon sa var:
- Matte, kom och hjälp mej. Det prasslar så himla spännande där bland grenarna i vattnet, vi måste kolla vad det är.  Skutta bara ordentligt så kommer du dej ut på stenen. Det är nog inte så djupt så du kan nog sedan vada ut och kolla vad det är.. 
- Men skulle inte tro det lilla vän. . 

Här då.... Min lilla jycke kan ju se så förnärmad när det är blött och dant på gården efter det regnat. Men att få stå i en porlande bäck och kolla, lyssna och hålla koll på allt. Det går fint.


På söndag hade man tidigare ritat in massa regn på väderprognosen. Tack och lov verkar de backa  i det hänseendet. Jag tacka för det. Folkrace-säsongen kör ju igång med tävling i Piteå, lite skojigare utan en massa regnkläder på.

På en stunf ska jag packa mina väskor. En för vattengympan och en för starten av skulpturkursen som börjar på ABF idag. Blir en bra dag.

I morgon blir det att lägga ut fler annonser. Ta bilder och skriva beskrivningar och gissa priser.

Dessutom ska jag träffa en arbetsgivare. Jag har fått sommarjobb. Börjar jobba i slutet av maj och till i Augusti. Arbetstiderna verkar passa mej som handen i handsken. Tror jag kommer att få en toppenskojig sommar. Så himla skönt, både att få känsla att kunna bidra med nåt, passa in någonstans och naturligtvis pengar som räcker hela månaden. Jag återkommer i ämnet när jag vet mera.

Just det ja. Man kan ju lägga in kommentarer på min bloggsida. Det är någon gullig människa som skriver så skojigt och trevligt, tyvärr så har jag ju ingen aning vem det är . Det står bara Anonym som avsändare. Men tack ändå vänliga människa.

Nu måste jag nog ta mej i kragen och göra nåt. 

Kanske laga mej lunch.

Ha det gott alla