- Lever inte Monika och hennes blogg.
Det är med glädje jag känner att jag har en dag i stillhetens tecken. Första dagen jag inte ska ta ut bilen. Så välbehövlig efter allt flängande. Till och med så stilla så jag fick lust att skriva lite blogg.
Det har varit en hektisk vår, sommar och höst.
Flytten, både att blicka framåt till dit jag ska rota mej nu och det otroliga jobbet att tömma efter mej. Å det är långt kvar innan jag bara ser små glimtar av ljusning på Flyttnings fronten, massor kvar att göra..
Men som stadsbor passar både jag och Mara helt förträffligt. Jag älskar mitt nya boende. Trots att jag saknar fortfarande både det ena (lysen) och det andra (nåt på väggarna). Dessutom saknar jag en nyckel som jag förlagt och min högtalare, stekpanna, pannlappar och annat som vartefter kommer flyttandes efter mej till stan
Mitt nya jobb. Det som först var ett sommarjobb med allt vad det innebär med att anpassa sig och att få känna glädje att jag duger. Att vara arbetslös gör ingen stor och nöjd.
Sen när jag fick jobbet ändå till den dagen jag går i pension, blev glädjen stor.
Stor kicka som kan försörja sig själv.
Nu låter det som om jag bara har flyttat och jobbat... I bland känns det faktiskt som så
Men ärligt talat så har jag hunnit med mycket skojigt där emellan.
Jag kan ju lägga ut någon bild, kan jag ju.
Jag ska lägga ut en bild på det bästa i hela världen som jag har.
. Min klan.
Bilden togs i höst när vi var till Rhodos . Alla var med. Det var så stort för mej så att bara jag tänker på det så blir jag alldeles rörd och tårögd.
Nu var ju gruppen med resekompisar betydligt större än bara min klan.. Kolla bilden under.
Sista kvällen med gänget. Dagen efter reste vi hem.
Vi var ett gigantiskt gäng när vi for. Bra jobbat för vi lika många när vi kom hem. Inte en hade försvunnit.
Så himla smart av oss.Det fanns sällskap hela tiden om någon ville göra nåt. Någon ville vara med på Musik-Quiz, någon ville sitta med fötterna i akvariet, spela fotboll, utflykter, se Juventus gigantiska båt, gå och hämta sig en glass, barhäng, rutschkanor, frukostsällskap.Promenader på kvällarna i mörkret. Alltid någon att prata och skratta med.
Det fanns badkompisar hela tiden. Å det ska ni veta att det badades. Det var riktigt varmt så det behövdes ofta.
Folkracetävlingar har jag också hunnit med i sommar. Till och med flerdagars då jag bott med Ringströms i husvagn
Det är himla roligt att någon gång få leva det livet också.
Älgjakten.
Inte har jag fått skjuta nåt. Men härligt väder och nästan varje gång jag varit med med så har det hänt grejer i skogen. Fått se många älgar. gjort härliga eldar och tagit många kort.
En dag hade jag sällskap i Älgskogen..
Vilja.
När Elis var i samma ålder som Vilja är nu, var han också med ut på älgjakt. Bägge barnen har verkligen gillat arrangemanget. Dessutom är jaktlaget verkligen bra på att låta barnen känna sig välkomna och delaktiga. Nu hade Vilja turen att få vara med om att hunden tog upp en älg alldeles nära där vi satt. Jösses, det var spännande. Dessutom fick Vilja se till att vi fick en bra eld.
Nä men detta var ju trevligt att få skriva av sig lite. Nu är det dagas att få sig lite lunch känner jag.
Det har tagit mej ända till i dag att komma mej för att laga mat. Men nu blir det både pulled älg och älghamburgare.
Ha det gott alla.
Min plan är att jag snart ska skriva igen.
SÅ... På återseende.
