Ont, det gör ont.

Men nu är det synd om mej.
Att kroppen är krasslig och suger åt sig så mycket krämpor det visste jag ju, men det här tar ändå priset!!!!
Som ni vet så har det ju varit präktigt kallt här kring jul. Jag har inte gått ut mer än nödvändigt. (ge fåglarna mat och burit  in ved). Nå vad sysslar man då med inne? Pysslar förstås. Tillsammans med en ljudbok så kan jag ju sitta en hel dag med pyssel av alla de slag.
Lördag före julafton blev det fokus på ett enda pyssel. Sticka bakstycket klar på koftan jag håller på med. Ganska tungt jobb men fasligt skoj.

Vaknade på söndagen och hade träningsvärk i vänster arm. Förstod på en gång av vad.
Sen har jag bara fått ondare och ondare. Tagit någon Alvedon men har inte gjort någon skillnad. Efter två sömnlösa nätter så var det bara ge sig i väg till doktorn. Behövde ett proffs råd om vilken värktablett jag kunde ta tillsammans med all annan medicin som jag måste ta nu.
Fick ett diagnos: Muskelinflamation. Ont gör det och kommer att ta tid det här sa han, doktorn alltså.
Sjukgymnast behövs och rejäla smärtlindrare.

Absolut, dom funkar. När jag tagit pillren så går det 20 minuter sen så känner jag att smärtan släpper lite.... Å så PANG så sover jag någon timme.
Så nu lyssnar jag på ljudbok utan pyssel. När jag är vaken alltså. Tråkigt.

Tror Kenneth tycker en aning synd om mej. I går köpte han en ny symaskin så jag ska ha nåt att se fram mot när jag blir två hänt igen.

Nä nu ger jag mej. Besvärligt att skriva bara med en hand, dessutom så är det ju inte så kul att läsa om andras krämpor.
Detta kan nog ha blivit årets sista inlägg.
Så till er alla:
-Ha ett gott slut och så hörs vi nästa år.

Vår julskinka har rymt och släkten kommer om en timma

Hej på er alla goa människor.

Lördag morgon, dan före dan före doppare dan. Högen med klappar har blivit ordentligt stor även detta år. Men det är ju så kul att fixa och dona.
Till nästa år ska jag starta tidigare. Ska försöka mej på bara handgjorda klappar. Då får vi se om det blir något annat än stickade sockor. Kan bli kul.
Svin kallt ute och mörkt. Vi hade ca -30 grader nu när jag klev upp.
Både jag och maken vaknade före 6 denna morgon. Så mysigt alltså.
Kaffe och pepparkaka, stickningen framför sprakande eld i kaminen och med tända ljus. Inget fel med det.
Dessutom är allt förberett och klart inför julafton. Känns ju också bra att slippa köpa mat i denna kyla.
Idag är det öppet hus i grannbyn. Adventsfika. Vi får väl fundera om vi ska iväg, men det brukar vara en otroligt trevlig tilldragelse. Så jag skulle tro att vi trotsar kylan och far en stund.

Annars blir det att bära ved och att mata fåglarna idag.
Just det, jag har ju tänkt griljera en skinka idag.  Det innebär att det kommer att lukta riktigt himmelskt här på någon timme. Är man annars ute efter jullukt så har en mycket go vän kommit med ett tips: En pepparkaka i en kopp med vatten en stund i micron. Tada....... Jul i hela huset.

Nä nu ska jag greppa stickningen igen. Mera kaffe och mera eld i kaminen.

Hoppas ni har det bra idag och inte stressar ihjäl er.
Dessutom var försiktig i trafiken. Alla dagar inte bara idag.

Ha det gott alla

Tipp, tapp, tipp, tapp

Dusch? Check.
Kläder? Check
Plånbok, mobil? Check

Klar

Jag ska strax iväg till Sunderbyns sjukhus. Skalle-doktor är det idag som gäller. Idag ska dom kolla att det inte flyttat in nån i min skalle som inte ska bo där. Igen kan man ju tycka. Eftersom ögat mitt bara är bra ofta... Inte alltid, så vill man väl vara säker.
Sedan ska jag gå på stan och hänge mig åt julstress.
Ja inte jag ska stressa men jag ska titta och observera på alla korkade människor som inte gillar bjällerklang ur alla högtalare och inte gillar att trängas med folk.
Å så ska jag gå och tänka för mej själv: Varför köpte dom inte julklapparna i oktober?

Två julklappar har jag kvar att titta efter. Hittar jag dom inte så gör inte det något heller, jag har en reservplan. =)

Veckohandla blir också bortgjort idag.

Sen ska jag bara gå här hemma på farmen ända till den 27 dec. och njuta av lugnet, vintern, glöggen, ljusen, allt det röda inne och allt det vita ute.
27 dec är det nämligen nya besök hos doktorn. Men då blir det för hjärtat i stället. Ja jag har ett konstigt sätt att umgås med främlingar.

Ha det gott alla

Hej mitt vackra vita vinterland.

En bild på Bonzo. Detta är hans favorit-spanar-ställe. Här kan man hålla koll på bilarna efter vägen, fåglarna vid fågelmaten och ibland kan man till och med se någon räv eller älg komma gående.

Jag och Bonzo har gjort nåt idag som vi inte gillar: Trimmat hund.  Vi blir så förskräckligt less innan det är klart. Både jag och Bonzo är sååååå tacksam att han inte är stor som en Grand Dan???? (Vet inte hur det stavas men du vet nog vad jag menar för hundras)

För övrigt så känns det som om jag har koll på julen. Klart med julklapparna. (Nästan).

Både älgsteken, grisfötterna och björnköttet är klart till julbordet. 

Tacksamt med knytkalas så det inte är mängder med mat som ska göras i ordning. 

Julstämning utomhus i form av snö har vi så förskräckligt. Det snöar varje dag. Nå men vackert är det. Hann ju nästan bli lite fundersam om det skulle komma nå snö i år före jul, jodu, det gjorde det. Massor. 

Härligt härligt, för det som var tidigare: En massa regnade det gör ingen glad, bara blöt.

Ha det gott alla

Snö, vackert men en aning besvärligt.

Jösses.
Idag är jag insnöad. Hela värden är full av fluffig, kritvit snö. Väldigt vackert men inte alltid så praktiskt. Skulle tro att Kenneth kommer att ankra med bilen någonstans efter vägen upp när han kommer hem ikväll. Han har  fått skotta sig ut från huset på morgonen när han skulle iväg och jobba. I vanliga fall så brukar det ju räcka med att sopa sig ut men inte idag. Sen har han fått ta fart och vålda sig ner för infarten med bilen. (tur för han att vi har nedförsbacke ända ner till storvägen).

Kort, klart jag måste ladda upp de sista bilderna i kameran........... Vänta lite..........
Så nu kommer det ett par bilder:
Första bilden behöver väl ingen närmare presentation: Julklappar, jösses vad kul det är att slå in julklappar.
Dessutom så blir ju julkänslo-faktorn skyhög när man ser alla fina paket.
Läste i något hemmahos reportage att dom dekorerade med massor av paket i hemmet och sen var sporten på julafton att hitta de paket som det var något i.
Hehehehe. Lust, stor lust att gör så något år...... Eller föresten jag spar till jag har flyttat in i min herrgård. Den ni vet med 7 badrum, 12 sovrum, enormt stor matsal och massor med andra rum.

 Kolla den drömmande blicken.
Vilja har satt tänderna i Västerbottens havreflarn a la Veronica. Då får man med automatik nåt drömmande i blicken. De är goda rackare de där.
Tack Veronica.

På tal om fika. Jag hade bestämt att denna julen skulle gå i utan-fika-teckan......... Men, men. Det är inte bara Veronica i min umgänges-krets som är proffs på att baka.
Mari bakade ju till första advent åt mej. Slut, jopp absolut slut.
Doris, den ängeln hon bakar varje vecka. Själv har hon fullt i sin frys, till lycka för mej och Anna.

Men andra ord så är det nästan varje dag som jag tar nya beslut..... att nu ska jag inte fika mer........ Men jag är en flexibel människa så jag är ganska duktig på att ta nya beslut.

Ha det gott alla.

Slicka fast i järn.

Minns du?
Hur det var att slicka fast i järn när man var liten, eller minns du när andra slickade fast?

Jag blev ack så påmind i veckan, var hos Linda och Kent. Jag och Vilja skulle gå ut. Attans kallt var det så det gällde att få på sig många lager med kläder. Och som man då gör så när Vilja och Jag var klädd så skyndade jag vi oss ut innan vi skulle bli svettig inne. Bonzo hade jag släppt ut medan vi klädde oss. 
Så där stod vi på bron och spanade och lockade på jycken.
 Då slickade Vilja på räcket. Skit och elände................
Jag röck av mej handsken och skulle dit och börja värma med handen men jag hann inte så hade Vilja ryckt sig loss. Tårar och blod om vart annat. Nå men det är ju en tålig tjej så det var fort glömt. 

Å jag, det är klart, jag har varit med förr.

När jag var tre år slickade jag fast på räcket på affären. Dumt. Minns inte hur jag kom lös.
Jimmy slickade fast i en lyktstolpe, hela tungan + läpparna. Puhhh det var en pärs. 
Linda slickade fast på uppkörningsrampen på släpvagnet. 
Sedan har bägge mina barn suttit fast lite här och där: Dragkedjan på jackan, spiken uppe på skidstaven, bindningen på skidan, en spik under bron och snöskyffeln. Listan kan göras lååång. 
Hade man barn som gillade att vara ute och leka på vintern så är det sånt som händer.
Nå men åter till Vilja. Två dagar senare så kan hon stoltsera med att hon nu har slickat fast 3 ggr. En gång med mej då, dagen efter slickade hon fast sig igen på broräcket åsså en gång på släpvagnet samma kväll. 

ÄR man bara 2 år så är det inte så lätt att lära sig av misstagen. Men innan hon är klar som kärnfysiker så har hon lärt sig.

Nä nu ska jag fortsätta elda.

Ha det så gott alla

Tjong så är vi redan i Advent.

Jösses vad jag tycker detta med Advent är härligt. Visserligen försöker jag tjuvstarta varje år men se tiden hinner både ifatt och om mej så det bara yr glitter och paketinslagning om det.

Strax före helgen så hade jag ju en tvådagars pyssel med Bodil. Först en dag hos henne och sedan så satt vi här dagen efter.
Lite bilder:

 Såg här såg mitt bord ut mitt i vårat pysslande. Härligt kaos, det här gillar jag.

 En julig bild från min köksbänk

 Bodil försöker konstruera en brudkrona. Hon är finurlig, så naturligtvis så hade hon strax löst hur hon skulle göra.

 En bild på kronan när hon hunnit halvvägs.

 På torsdagkväll var det glöggprovning och kransbindning på agendan. Doris hade med sig de ljuvligaste ´tilltuggen. Hennes makrill- och rödbetstårta var som en juvel. Så himmelskt god. Mmmmm.

 Anna på huk över granriset. Klipper till sig lite bra material.

 Linda har bitit fast ordentligt i tungan. Gäller att få det att fastna snyggt det motsträviga granriset.

 En ganska dålig bild på våra skapelser.
Men i verkligheten så blev dom jättebra.

 Å så var det då. Min goa vän Inga-Lill.
Tanken var att dom skulle komma hit i helgen och umgås samtidigt som dom skulle hämta sin grishalva som vi köpt tillsammans.
Men se då blev det förhinder. Men se det gick ju alldeles jättebra att vi for dit i stället och tog grisen med oss.
Dom hade kärleksbekymmer...... Ja nu inte Tommy och Inga-Lill eller Anna och Robin utan Kero, finnspetsen.
Han skulle få tjejbesök. En tjej som det var tänkt att tycke skulle uppstå och det skulle bli valpar. Men så himla fräsig tyckte inte Kero att hon var. Eller det han sa var att "henne vill jag inte ha" och så blev det. Det krusades och försöktes av både tiken och människorna. Men Kero var ståndaktig........ Vill inte.
Så medan det försöktes få Kero att ändra sig så for vi upp till Arvidsjaur.

 Här sitter Anna och Robin och äter av den goda maten som Tommy och Inga-Lill bjöd på.

 Tommy har sjunkit ner i fåtöljen och bara njuter.

 Kenneth hade det mysigt i den andra fåtöljen.

 En sån läcker ljusstake skulle jag kunna tänka mej att äga. Tycker den är jättefin. Antar att Inga-Lill skulle upptäkt om jag råkat få den med mej hem.

 Hos Hedkvist brukar det vara jag och Anna som gillar pysslande. Men se denna gången var det jag och Inga-Lill som julpysslade.
Vi drack glögg och benade kokta grisfötter, fötter från en tusenfoting alltså. Det var det värsta vad mycket fötter vi hade. Men det blev underbart gott. Grisfötter hör väl julen till. För att inte tala om så trevligt att sitta mitt mot varandra och prata och bena samtidigt.
Så nu är kylen och frysen laddad med grisfötter. Dessutom så skickade vännerna med äppelgele och björnkött. För visst har jag berättat att Tommy skjutit en björn i höst?
Skyltsöndag i Arvidsjaur............ Absolut lagom stor.
Bistert väder var det men som sagt. Vi köpte lite lotter, frisk luft i massor, träffade tomtar och sen så var  det bara att gå hem igen när det blev för kallt på kinderna.
Toppenhelg med andra ord.

Ha det gott alla

Smycken i väntan på advent

Jösses vad jag har fint här hemma.

Riktigt mysigt i gammeldags rött och grönt.
Är inte så trendig av mej annars så vet jag ju att numera så är väl den stora färgen vitt. Vitt och silver med lite blått, har jag läst och förstått. Men se inte hemma hos mej. Där är det rött och grönt som gäller.

Detta tror jag blir en fantasktiskt rolig dag.

Ska strax ut och plocka granris. Vi ska ju träffas i byalokalen i morgon och göra lite kransar. Så det gäller att förbereda lite.
I vanliga fall hade Kenneth tagit motorsågen och traktorn. Tjoffs så hade han fyllt skopan på traktorn med granris men se nu jobbar han när det är ljust, dessutom var det ju det här med den kassa armen. Han har erbjudit sig att hjälpa till men..... nä tack, kan själv.

Dessutom kommer Bodil förbi idag och dricker lite kaffe. Blir kul.
I går var jag till Bodil några timmar.
I flera år så har jag försökt förmå mej att tycka att smycketillverkning är skoj. Hade ju varit enkelt när både Bodil och Linda med flera verkligen gillat det. Men se nääää, jag har inte hittat tjusningen. Till i går. Himlar vad kul.
Fick lära mej att göra halssmycken i metall.
Kolla på bilderna:

 Mina två första smycken. Kommer att bli fler. Jag gillar dom skarpt

 Här hänger flera som Bodil gjort. Helt underbara.

Här sitter fröken i egen hög person. Ska visa mej nåt på datorn.

Nä nu ska jag väcka jycken och ge mej ut i granskogen.

Ha det gott alla

Som vanligt, ungefär.

Så var det då måndag igen. Oftast så mår jag inte så bra på måndagar, känner mej väldigt, olycklig, övergiven och misslyckad men idag tror jag det känns bättre.

Har ju  adventspyntande framför mej. I går så torkade jag av fönstren och bytte gardiner. Blev så fint med röda gardiner. Dessutom har jag fått hjälp med julstämningen utanför. Det är vitt på backen, en tunn tunn hinna som är vit. Tunn men den räcker.

Så idag ska allt med elkontakt på plats. Även de röda dukarna ska fram idag. Skivan med O helga natt i 17 olika framföranden ska spelas. Kan ev bli en liten glögg idag också.

Ja jösses vad jag myser.

Nu lite bilder.

Börjar med min kompis Doris som här sitter och håller i Signe. Hennes färskaste barnbarn.

 Ville så gärna ha en grön krans på toadörren. Men helst inget barr nedanför. Så då klippte jag sönder en grön stickad kjol (fynd från kupan), sydde en tarm, trädde upp på ett hjärta som jag böjde till av ståltråd. Sedan hade jag liggande i en låda ett hjärta i filt. Vola..... Grön krans på toadörren men inget barr på golvet.

 Maken mår mycket bättre. Borta är febern och det tok-onda. Klart att det gör ont i armen när han använder den, men det är ju tur att han har två armar. Just nu är han väldigt vänsterhänt. Han ville följa ut på promenaden igår. Som ni ser är det otroligt dåligt väder men det gjorde inget. Det var så skönt och absolut myggfritt. (syns hunden?)
Men attans nu ringer telereparatören och säger att dom bryter ett tag. Nu gäller det att hinna spara innan det försvinner.
Så där, då var felet avhjälp. Å Du Elisabeth, det var precis som du sa: Det kan ju inte vara så svårt. Men dom har fått byta allt i många hundar meter. Inte stolparna förstås men det andra.

 Åter till våran promenad i går. Tänk att detta att vara i skogen är så underbart när flygfäna har gått och lagt sig för vintern.
Tur att björnarna också gått i ide. I går såg vi en jättehög med björnbajs, å denna gången var det betydligt närmare hemma. Usch.

 När man har varit tillsammans så länge som jag och Kenneth har varit så gäller det att se glädjen i vardagen.
Sedan jag blev sjuk och blivit hemma  när Kenneth far till jobbet så har han gjort min morgonsmörgås klar och lagt in den i kylen.
Nu när han blev sjuk och fick så ont i armen så har han inte kunna bre sin egen smörgås ens. Så då har ju jag gjort våra morgonmackor.
Men idag....... TADA  Den är tillbaka och lika glad och varm om hjärtat blev jag som vanligt.
Att han är så svag i sin högerarm att den nästan inte funkar men min kärleksmacka hade han gjort.
Den mannen gillar jag.

 Nu ska stakarna och stjärnorna upp. Har redan hunnit konstatera att flera behöver nya ljus och glödlampor. Blir till att inhandla i veckan.

Ha det gott alla

kort uppdatering

Íbland är Telia så snabb så man baxnar.
Ungerfärligen två timmar efter felanmälan kom det en kille. Han har ibland legat på knä i sovrummet ibland suttit i stoplarna runt oss och ibland har det nästan funkat, för att i nästa stund har även internet slutat funka. Nå men nu har telia-killen dragit hem och tagit helg.
Så nu funkar telefonen nästan, väldigt mycket sprak och elände med han har hittat felet. Så på måndag blir det två saker som han ska byta.

Sen ska ni se att ledningen kommer att bli som ny=)

Ha det gott alla

Telefonrackel

Nåja....
Alla dagar behöver inte börja i ljusblått.

Känns som om jag har bara gjort sånt som är mindre kul på morgonen. Onödiga saker som vi inte alls skulle behöva göra, nå men nu när jag är mitt i det kan jag ju göra mej själv glad och skriva av mej  lite på bloggen.

De där som jag har sysslat med på morgonen är:
Ringa på Kenneths vårdcetral för att beställa tid för att bli uppringd på. Han ligger fortfarande i ´feber sedan han fick Cortisonsprutan i armbågen för några dagar sedan.... Onsdag kanske. Måste ju fråga om det ska vara så eller om han åkt på någon allergisk reaktion.
Ringa min egen vårdcentral och beställa tid för att bli uppringd på. Eftersom min chaufför ligger i feber så kommer jag inte till mitt läkarbesök idag så det måste avbeställas och få en ny tid.

Dessutom så har hemtelefonen slutat fungera.
Har gjort alla dessa omkopplingar som ska göras innan men kan slutföra en felanmälan på internet. Ja men som om det inte var nog med det så slutade internet att fungera mitt i felanmälan. Hade du pratat med mej då hade jag antagligen bara morrat.
Få se Då!!!!! Hur gör jag nu för att komma åt numret till Telia?

Just det 90 200.
Medan jag satt och svarade på frågor i mobilen med att trycka en 1:a eller en 3:a, så kom internet i gång.
Hehe.
Nu har jag felanmält både på telefon och via internet.

Så nu sitter jag och väntar på att vårdcentraler ska ringa upp. Så då är man ju förpassad till stolen i hallen. Enda stället som man kan vara säker på att ha mobil-kontakt med omvärlden på.

För övrigt så är det regn och blött ute.
Jag varvar julpyssel med koftstickning. Har köpt te som luktar och smakar glögg.
På torsdag nästa vecka har jag tänkt att samla ett gäng trevliga människor och dricka glögg och tillverka kransar i byagården. Vi gjorde det i fjol å hade då vansinningt trevligt. Finns du i trakterna av Boden på Torsdag så kom du också.
Några bilder från ifjol

Ha det gott alla

Min present

Jösses jag har ju glömt berätta om en present som jag fått.

Jag har för länge sedan sagt åt min goa vän Inga-Lill att jag ville ha en väska av mattrasor. Virkad alltså. Hon satte på den selektiva hörseln och ignorerade mej.
Nå men det må hon göra som hon vill men jag ville ändå ha en sån där virkad väska.
Så då provade jag sända ut en förfrågan till kompisen Ullis....
Bingo.
Fick den i går. Den är gjord i nåt som känns som trasor av en T-shirt. Helt underbar i handen. Rymmer så där alldeles lagom mycket.
Här har ni länken till Ullis blogg, med bild på "min" väska.

http://ullismara.blogspot.se/

Ha det bra alla

Griskött och tennisarmbåge

Jaha, idag är det onsdag. Jösses vad tiden går fort. Börjar direkt att lägga in lite bilder:

 Herr och Fru Lundgren sitter och tittar på utsikten uppe på Pojkpasset (Döpt efter Jimmy, Det var hans första älgjaktsmorgon då han satt själv på eget pass, Han hann bara dit så sköt han sin första älg). Efter en lång härlig promenad i strålande sol är det inte helt fel att få sätta sig ner och ta en kopp kaffe och bara njuta av stillheten.

 Kolla här då! Tre små, små kantareller. Mitt på stigen där jag kom gående. Men jag säger bara: För sent mina små vänner det är för kallt nu.

 Efter alllt detta blöta sura väder vi haft så kan men bli jättelycklig åt sin egen skugga. Här har jag och Bonzo just kommit tillbaka upp på gården efter en härlig promenad i skogen.
Lurvet jag har i handen är en jättefin, liten adventsgran. Hemma hos oss som verkligen bor "compakt living" tar jag in en liten gullig gran och sätter på ett bord. Lagomt till julen så åker den ut.

 Har varit och plockat in mina julskivor... Finns det ingen Gillaknapp här på min blogg?
Mina skivor har ju dock fått stark konkurens av julradio.se. Helt underbar radiokanal som bara spelar julmusik. Brukar starta upp kring advent. Den är verkligen något jag rekomenderar.

Sen har jag plockat fram en riktig juvel. Kokböcker, pysseltidningar, noveller, bilderböcker, bakböcker...... Alla med temat jul.
Det är en skatt för en sån som jag som älskar att sitta i soffan, dagdrömma, planera och fantisera. Kostar ingenting men är sååååå härligt. Tänk med en filt om benen och en kopp te eller en glögg. Ja man kan verkligen gilla sig själv när man ställer för sig så bra.

Nå men då var det där med onsdag. Mitt i veckan. Bonzo väntar fortfarande på promenaden.
I går kom årets leverans av griskött. Jösses vad kött det ryms på en gris. Satt uppe till efter 1 i natt och packade och märkte. Vilken tur jag har som har en dotter med sin frysbox nästan tom. Hon har på morgonen varit hit och hämtat hälften av köttet. Det är sådana mängder så det hade varit svårt att få allt fryst.... Om jag överhuvudtaget fått ner det i boxen
Att det tog så lång tid var för att jag var själv. Min lagvigde har åkt på en tennisarmbåge och har våldsamt ont. Han har fått en cortisonspruta i dag på morgonen så nu ligger han snäll som ett litet barn på soffan. Enda underhållningen han vill ha är att lyssna på radio.
Å det kan han ju få.

Nä om vi skulle ta våran promenad nu....... jo så blir det.

Ha det gott alla

Signe Kristina Elisabeth 17 nov 2012

Hela detta inlägg kommer bara att bestå av bilder från dopet jag var på i helgen. Gäller att göra detta snabbt för Bonzo sitter vid min sida och tittar uppfodrande på mej, jag vet vad det betyder: Kom igen nu matte, det är denna tiden på dagen när vi går våran långpromenad. Less på att alltid behöva vänta på dej. Koooom nu.

 Går ut hårt med en bild på Kent. I knät har en alldeles nyvaken, fundersam Vilja, var kommer alla dessa uppklädda människor ifrån?

Här en bild på mormor Doris som passar på att ta sig en kram av Amanda.

Mitt i dopakten blev det fullt pådarg. Kom igen nu alla barn vi måste hjälpa Prästen (Världens härligaste Lennart) att döpa Signe. Kom, kom, kom

 Lennart (prästen alltså) ville att vi skulle få chans till en gruppbild. Han tror att Signe kommer att bli nåt stort så då kan vi alla skryta med att vi var på hennes dop.

Här de lättade föräldrarna. Skulle tro att nervositeten släppt nu så här strax efter akten. Signe hon är cool. Inte ett dugg nervös eller fundersam. Hon tog det verkligen med jämnmod...... När hon var vaken alltså.

 Min dotter och hennes dotter. Vilja hade dagen till ära Rockabilly-frisyr och proffsmålade naglar. Visst måste det bli så om det är pappa, målaren, som målat naglarna?  Pappa Kent kommentar till nagelmålningen: Det var en himla ynklig pensel.
I bakgrunden Fredrik med mycket större tratt på sin kamera än min=)

 Här har det hänt grejer. Karin och Kenneth har tippat. Men vilken tur att Elisabeth fanns så hon kunde få stopp på Dominoeffekten. Det hade ju kunnat få katastrofala följder annars.

Tårtornas afton var det.

Först fanns det goda vackra smörgåstårtor (a la Doris). Hann aldrig dit med min kamera medan de såg någotsånär fina ut. Men när Operatårtorna kom då var jag på.

Här är det Signe med sina föräldrar. Dom som är runt är alla Signes närmaste på mammas sida. Mormor, morfar, mostrar, morbror, kusiner och kusinbarn (Lukas o Pontus)........Nu ljög jag. kusinen Andreas saknas. Nå men det var nära att alla var där.

Jag och huvudpersonen själv. Vi kollar in när det öppnas paket. Signes paket.

 Vilja dansar i sin nya klänning. Syns att hon kände sig fin.

Hmmm. Hur hamnade denna bilden sist. Jaja nu gäller det att inte gnälla. Men jag måste ju berätta att tanken var nog att Vilja skulle följa med Jonas när han skulle tända det stora ljuset. Men plötsligt så tappade hon fokus. Vilken fin altarring. Måste finnas många fina saker där bakom. Jag hörde hur Linda drog in andan och gick ner i startblocken. Men se det beövdes inte. Vilja skulle bara gå en walk about och se lite. Hon kom strax tillbaka.

Det var bara en bråkdel av alla fina kort som jag tog igår.
Det var en otroligt trevlig tillställning.

Nu ska vi på promenad. Han har flyttat sig, nu ligger han vid dörren och piper.

Ha det gott alla.

Tulpaner och klänning i samma färg

Jag har tagit en paus i mitt pysslande just nu.
Har en otroligt julkänsla som jag vill dela med mej av.
Jag känner mig som de där små mössen som hjälper Askungen att sy om sin klänning.

Vi ska sy och vi ska klippa,
vi ska göra, ska vi tippa
För den stora galakvällen
Så ska vi sy modellen,

Sitter här och nynnar för mej själv.
Hehe. Tur att jag bara har hunden här som måste lyssna.
Köpte mej en klänning på Pingstkyrkans returbutik i helgen. Min färg, men jösses vilka ärmar. Det var så mycket tyg i dom så armarna går inte att hänga rakt ner. Det känns som om man är en ängel när man rör på sig.
Så precis som mössen har jag klippt och tråcklat och jag tro att det kommer att bli mer än en tummetott. Tror jag gör en sjal av ärmarna....
Spännande är det då att se om det blir något alls.

Men just det..... Jag måste också berätta. Här innan helgen såg jag att dom hade tulpaner på ICA. Dölycklig blev ju jag. Älskar tulpaner. Orange i färgen, helt ljuvliga.
Men död och pina. Både jag och Kenneth nös så att taket höll på lyfta.
Tog ett bra tag innan jag förstod att det var tulpanerna som ställde till det. Dom luktade så kraftigt att dom inte gick att ha inne.
Ut på altanen med dom. Där har dom varit hela helgen och sett underbara ut, men se i natt blev det för kallt.
Nu är dom inte fina.....

Nä nu ska jag gå till attack mot klänningen igen. Vi ska sy och vi ska klippa.

Ha det gott alla

Vilja 2 år och Fars dag

Ska börja med att gratta Vilja på hennes 2 årsdag. Vi uppvaktade med paket igår. Blir nog en lugnare dag idag.
Lurad på den vita fina tillvaron ute igen. Jösses vad det har regnat i helgen. Av snögubben som Linda byggt  är det bara två små vita snöbollar kvar på för övrigt en helt grön gräsmatta. Nå men den som väntar på något gott......

 Bilder från skogspromenaden i fredags. Strålande sol och kvistarna fulla av nysnö. Det var så vackert.

 Det var bara ett bekymmer...... Snö i nacken. Gjorde vad jag kunde för att slippa men nog blev det både tre och fyra gånger som jag överraskades av den hissnande känslan när man blir full av snö i nacken. Hurrvas....

 Här kommer det bilder av barnbarnen. Det var ju både farsdag och Viljas kalas i helgen så hela familjen träfades och hade skoj. Här försökte alla tre kusinerna sitta i samma barnstol samtidigt. Gick väldigt bra... Gällde bara att samarbeta.

 Kasper och Elis använde min bordsduk som hemlig flygande matta. Nu funkade den dåligt. Blev inte långa flygresor alls. Det blev inte ens korta flygresor. Bara skräp med den flygande mattan.

 Här ligger Kasper och funderar en stund. Fiffigt att tanka ork inför kommande lekar.

 Elis ville ligga och posera på golvet. Kan bara säga att vi fick hålla på ett tag. Var det inte hundben som gick förbi så stod något människoben i vägen, men till sist blev det en bild.

Här är Vilja i en verkligt passande frisyr. Det blåser om den jäntan ofta. Sitta hör inte till favoriterna.

Hehe vad mycket fina bilder jag fick på allihop.

Ha det gotta alla