Regn i februari

Men nu ska ni veta är det jättemysko väder ute.
Hällregn, jopp.
Minns inte sist det regnade i februari. Behöver jag berätta att det är nu tre olika väglag:
1. Barmark, ni vet sån som inte brukar finnas här denna årstiden.
2. Glashalt, förrädisk men brukar bekänna färg då den antingen är vit eller glasfärgad .
3. Djup modd, där det har slarvplogats i vinter. Den mina damer och herrar ska jag berätta är onödigt spännande. Helt plötsligt som man kommer och kör så börjar bilen dansa rumba och twist i en salig blandning och har man då otur så sitter man fast efter ett tag. Då gäller det att man tänkte till och tagit  på sig gummistövlarna innan man for hemifrån. Helst ska man vara försedd med vadarbyxor också för det kan vara ohyggligt mycket blöt, djup, äcklig modd.

Näää men nu får jag väl ge mej med elände.

Nu tar vi nåt positivt....
Varit och träffat en prattant idag. Ger mej en stor portion självkänsla. Är kär i både prattanten och mej när jag går därifrån.
Rakt från henne till Lena. Goa, raara. Där blev jag bjuden på kaffe med skvaller. Mådde ännu bättre efter jag varit där.
Sen har jag ju varit på bokrea.......... Skulle inte köpa nåt.... Behövde inte nåt...... Hehehe.........  Lurad.
Jag behövde en vacker bok om att lära sig rita, åsså en stor fin bok om svamp. Svamböcker ska man se till att man förnyar, det kommer ju nya rön hela tiden.

Bonzo har föresten fått en ny kompis.... Alli........ Nä men vänta nu..... Hon har jag ju skrivit om förr, hon som ska bli schäfer när hon blir stor.
Ska bara berätta att den hunden, Alli alltså, hon kan verkligen få igång Bonzo. Jösses vad dom leker bra tillsammans. Nu orkar inte Bonzo lika länge som Alli men han gör så gott han kan så länge han orkar.

Nu innan jag slutar skriva ska jag bara uppdatera vädret. Det snöar, massor. Det innebär ju att ordningen är återställd. Det ska snö i februari

Ha det gott alla

Igår en dundersol, men inte idag

Nu är det länge sedan jag skrev.
Men nu är jag här igen.

Igår var det supervarmt ute. Tror att det var någon typ av värmerekord. Alltså kan ni tänka er, nästan 10 grader varmt och en stoooor sol. Gissa om någon tog ut fåtöljen och en god bok på altanen och njöt.
Men idag är det grå, grå, grå.

Ska lägga in lite bilder från helgen.
Börjar med en bild på de hemmagjorda hamburgarna: Tala om att det smakar gott, gott kött inte kött-substitut.

 En bild från helgköket: Inte stort men innehållsrikt. Av klädseln så ser ni att det inte var nå varmt alls.

 En bild på hur en inbjudande myshörna ser ut så här på vårvintern. Ett renskinn, en apelsin och en god bok det kan ju göra mej helt salig.

 Här kommer vedleverantören

 Här sitter Bonzo och Jazzo och undrar: om nu Kenneth ska koka kaffe, vad blir det till?

 Mamma Sara värmer sig med en kopp varmt te medan Kasper funderar på vad han ska göra härnäst.

 Elis ska iväg på fågeljakt. Men det är ju något besvärligt för när han skjutit sina två skott måste han ju och få lite hjälp av pappan

 Nå men det är ingen fara. Pappa Jimmy vet ju hur man gör så geväret blir omladdat.

 Här har härliga Sara bestämt sig för att hon har frusigt klart. Den tjejen är nog lyckligast när hon får suga i ett rejält jobb. Här är det besvärande isbildning ytterst på taket som vi så gärna blir av med.

 Jimmy står under och är trafikvakt........ Inga ungar och inga hundar vill vi ha under de stora iskakorna som Sara får lös.

Senare på kvällen ser det ut så här över altanen. Säkert ett utstick på 120 cm. Vi bara satt och höll i oss inför när det skulle komma.

 Skablang......... Där kom det.
Insnöad.

 Jag och Bonzo sitter på altanen och funderar hur vi ska göra nu. Snön väger ju hur mycket som helst men det gäller att börja skotta för på taket ligger det minst lika mycket kvar. Lysena bakom drivan är Kenneth med sin traktor.
Lycka är att ha en traktor. Kenneth kunde skotta bort snön nedanför altanen så vi fick någonstans att skotta snön.
Det gick bra, på en liten stund...... Eller liten och liten. På en stund var allt borta och under kvällen kom det 3 till lika stora drivor men det kändes skönt att hinna skotta bort mellan rasen.

Nu ska jag nog gå ut i det gråa vädret. Blir kanske en walkabout och se om det är något bär i skoterspåren . Bonzo och gillar ju skogspromenader så då ska vi nog glädja varandra med en promenad.


Å du E, har inte lyckats träffa din dotter ännu. Vete rackarn var mormor och morfar drar iväg med ungen. Dom är då aldrig där vi tror i allafall.

Ha det gott alla.

Förkyld och sånt

Men dra mej så förkyld jag har blivit. Har känt mej svidig i halsen och långt bakom näsan hela helgen, trodde ju i min enfald att det skulle räcka så. Men se inte det.
I gårkväll när jag skulle lägga mej så frös jag så jag nästan skakade ur sängen. Men se det bekymret finns inte idag. Svettas floder och det är takdropp från näsan.
Nå men det går över. Medan jag väntar så kan jag ju visa några bilder från min stora kamera. Den jag inte använder lika ofta som den lilla, den som alltid är i handen.

Börjar med några bilder från när Bonzo hade besök av en liten, ja eller liten och liten. Nå men iallafall av en valp.
Får jag presentera Alli.
Ska bli stor schäfer när hon blir stor. Än är hon bara ett gulligt busfrö.

 Skojigt busfrö tyckte Bonzo och ställde upp och busade.

 Alli hade ju även matte med sig.

Så blir det lite bilder från i helgen. Kvällsfika:

Kasper och Vilja fokuserar på det som ska göras. Äta alltså. Yogurt med flingor det är grejer det.

 På andra sidan bordet satt Farfar och Elis. Där var det mer fokus på bus och mindre på kvällsfikat.

 För att inte tala om Mina barn. Dom kommer antagligen aldrig att sluta busa när dom träffas. Här är det Linda som blir utsatt av Jimmy

 Här en bild som man skulle kunna ge vad som helst för att få vara med i. Kaspers kramar kan ju vara hur goa som helst.

Ute verkar det serveras fint soligt vårvinter-väder. Blir kanske att sitta en stund på altanen och njuta.
Annars blir det mest att torka näsan idag.

Ha det gott alla

pusslet är klart

Japp jag har pusslat färdigt för denna gång.

Här har ni sista bilderna jag tog av puzzlet: Kyrkan är samma och bron är samma men sen är det andra olikt.

Tur var väl att jag byggde det klart förra veckan för hela helgen har barn och barnbarn varit här och då lever ingen duk tryggt på borden. Lyckas då ungarna, de rara, upptäcka att det ligger ett pussel där under. Då blir det roligt............. för dom men inte för oss vuxna.
Så det fick bara inte hända att vi skulle gräla på små upptäcksresande på jakt efter nåt som är värt att upptäcka. Nä det var bara att sitta och göra det klart och plocka bort.
Som sagt vi har varit storfamilj i helgen.
Det är så himla kul. Jobbigt men så himla kul.
Jimmys gäng kom mitt på fredagen. Slappa lite, snacka mycke, njuta av sällskapet alltså.

Jag och Kenneth sov nere i lillstugan. Där kan vi verkligen sova som ena stockar så när vi äntligen vaknade på lördag så hade Öjeby-borna varit i gång nästan ett halvt dygn....... nästan.......... eller några timmar i allafall.
JAg och Sara shoppade lös på lördagen. Kenneth och resten var här ute: några lagade traktorn, andra var ute och körde skoter, någon skottade fram grill-platsen. Med andra ord så var det full aktivitet.

När jag och Sara kom hem så var kaffet kokt och serverades ute.
Solen visade sin bästa sida och det kändes verkligen som vår.
Härligt.

Men så idag, poff ......... Blev det bara "gamlingarna" kvar hemma. Nu har alla farit hem till sig och börjat förbereda vardagen.


tror jag gör en tidig kväll och hoppar upp i min säng (Hög säng om du minns) och läser ett tag. Läser en bok som heter: En nästan vanlig man..... Jösses vilka karaktärer man kan hitta på.
Man blir ju mörkrädd. Men bra är den.

Go natt på er alla.

Torsdag, alla hjärtans dag

Underlig rubrik detta inlägget fick. Jag har nämligen inte alls tänk skriva om denna dagen.
Nä jag har nåt annat på mitt hjärta:

Min kompis Anna ringde förra helgen och undrade om vi inte skulle följas på roligheter i veckan.
Åffkås. Vi var på.
Så igår var vi på något som hade fått namnet Let it be Beatles. Det var Gymnasie-eleverna i årskurs 3, musiklinjen, som gjort en uppsättning med Beatles som tema.
Men så bra det var, så duktiga, för att inte tala om de ruskigt bra låtarna och dessutom i trevligt sällskap. Med andra ord ett toppen evenemang.

En annan sak som jag ska berätta om är en finurlig grej som jag fick i julklapp av dottern.

 En hamburgerpress. Så fiffigt. Så i vår blir det hemma-gjorda hamburgare på muurikkan.  Inga konstigheter bara naturliga råvaror. Som ni ser lägger man bara en stor köttbulle i formen.... Dit med locket och pressa lite. Trolleri, trollera så har det blivit en hamburgare

 Himla skoj var det. Busenkelt och det blev supergott.

Bilden här under har inget med mat att göra....
Det är mina pelargoner som har fått komma upp ur matkällaren. Alla verkar leva. Nu är det bara vänta och hoppas att dom orkar ladda för en ny blomstrande sommar.

Ha det gott alla

Fettisdag

Men hur tänkte jag?????!!!???
Ingen bil, Ensam hemma, jätte sugen.
Dessutom har jag suttit idag och lyssnat på lokalradion där man pratat semla i säkert 30 minuter. Både hur gott det är och hur viktigt det är att unna sig. Fast det är dåligt med nyttigheter i en semla så är den ändå värd det.
Jag känner mej mörkrädd. Hur kunde jag ta ett sånt vansinnigt beslut i går, att jag ingen semla behövde.
Ja, ja. Livet är fullt av felaktiga beslut.

I går började dagen i ett mörker.... Jösses vad låg jag var.
Men med lite uppmuntrande ord här och där och dessutom besök av Anna och Signe så blev det en bra dag i allafall.

Tänkte jag skulle lägga in lite bilder från min största glädjekälla: Barnbarnen.
Börjar med någon bild från när Vilja hade FF med mormor och morfar.

 Tänk att få ha en fyrhjuling och bara susa runt. Det är grejer för en liten flicka. Men hon skulle behöva en tuta, som hon har det nu susar hon omkring i huset och skriker, akta dej , akta dej.

 Moderniserad Tomte.

Tar du kort på mej så tar jag kort på dej. Om jag nu bara får igång kameran. 

Kvällen till ära är naglarna målade i samma nyans som hatten

Tala om att vara i hatten.....

Kanske en aning för stor?

Det gällde att haka upp den på öronen annars kunde sikten försämras...

 Mys paus. Mjuk, varm morfar och flera tuttar. Lycka.

Så blev det söndag och Jimmys gäng kom upp och hälsade på. 

Pappa Jimmy med ont i ryggen!!! Kan man ha en bättre lekplats? 

Här spelas både det ena och det andra i sköna ställningar.

 Glittrande glad Kasper.

 Grabbarna Lundgren i olika positioner

 Har du det lika bra som jag pappa?

Kom igen nu mamma. Den här banan klarar du lätt. Det är inte alls svårt. Coachen Elis hejja på mamma Sara.

Jaha. Vad ska jag göra nu då? Inte äta semla i allafall.
Jo Anna: På morgonen när jag tog bort duken och skulle sätta mej en stund med det där knasiga pusslet........ Vissa vit bitar som ska föreställa vita fjäll och snö................. Dom har antagit en nyans av ljusbrunt.... Tror du att det är för att någon av oss (du) spillde kaffe i går på min duk. Min duk som så fiffigt döljer mitt pusssel.

Ger snart upp pusslet för övrigt. Var inge kul. Nu har jag visserligen bara lite vita fjäll och en massa blå himmel kvar att bygga. Men just nu är jag i en fas när jag får riva mer än bygga. Otroligt vad lätt det var att bygga fel.

Nä nu ska jag och en kopp kaffe göra sällskap med Dagstidningen.

Ha det gott alla

Har jag det bra eller?

Vissa dagar får man ju verkligen tänka efter hur man har det, andra dagar så står det klart som i neon.
Jag har ett bra liv.
Just nu häckar jag och maken inne.
Ruskigt kallt väder utanför dörren.
Vi har haft en seg start på dagen. Tassade länge på i pyjamas. Vi kände oss nästan bakis. Tar på krafterna att vara på jokkmokks marknad.
Alltså där var vi i går. Som vanligt var det massa folk, massa kallt (kring -30 grader), massa spännande knallar. Åsså var det ju naturligtvis de där som alltid är på marknad. Karamell-försäljarna å sånt.
Nå men som sagt vaknade av att ryggen gått av på mitten. Vet ju av vad, skoterskor på fötterna och ryggsäck på ryggen och vandra omkring i kallt, kallt, kallt, flera timmar. Här kommer det bilder från när vi intog vår lunch. Det blev Wok med renkött i ett superstort tält. Där inne var det också kalllt men inte var det -30 grader som ute.
Fick hålla på ganska länge innan jag hade tinat upp kameran så det gick att ta kort. Skam den som ger sig.

Nå men där kunde vi inte sitta resten av dagen. Det var bara ge sig ut igen och upptäcka världen:
Plötsligt upptäckte vi att det blev så otroligt trångt runt oss.

Folk hade redan satt ner fötterna där jag skulle stå. Men strax efter så hörde vi skällorna....... Renraiden... Ja just ja, det brukar det också vara. Det var så mycket folk men jag sträckte fram kameran och tog bilder i blindo ( Den kamera som jag så finurligt haft i behån så att den skulle fungera)
Blev flera trevliga kort eller hur?

Sonhustsrun Sara har jag pratat med idag. Där smids det planer för framtiden. Spännande planer.
Dom verkar ha det bra, fast det är kallt ute.

Make pysslar i köket.
Han håller på att steka plättar som vi ska ta med i eftermiddag när vi ska och äta middag med ett av våra barnbarn. Föräldrarna ska på middag och revy och vi får den äran att sköta. Det är ju inte direkt nåt vi är bortskämda med. Tycker det är vääääldigt långt mellan gångerna......... Nå men inte klaga nu det hade ju kunnat vara precis tvärtom.
Själv ska jag återgå till den spännande boken jag läser. Bokläsning blandat med Skidskytte-WM i soffhörnet. Det är grejer det.

Ha det gott alla.

Fortsatt puzzelbyggande

Jag är fortfarande väldigt nyfiken hur motivet kommer att se ut. Än så länge kan jag konstatera att både bron över bäcken och kyrkan antagligen är samma både på lådlocket och på puzzlet. Det som skiljer sig är årstiden och vinkel som bilden är tagen i.
Nå men än så är det bara kul att bygga.
Känns som om det är fredag idag. Å det är det ju nästan.
Kenneth har tagit ledigt i morgon så vi ska fara upp till Jokkmokk på deras vintermarknad. Den är inte lik någon annan marknad. Spännande sameslöjd, och renraider, samer i sina högtidsdräkter. Massa, massa folk.
Å så brukar det vara kallt, alltså jättekallt. I fjol for vi inte, då var det -40 grader. Burr.
I år sägs det bara bli -15.
Så det blir inte att stanna så länge så att bilen hinner frysa ihop.

Ha det gott alla

Tänk positivt

Fick denna disktrasa av Sara i julklapp. Kommer nog aldrig att användas. Den pryder sin plats på kylskåpet. Vet inte om den har med positivt tänkande att göra, men det är ett ordspråk som både jag och Sara gillar.

Det är ju ofta det kommer saker mellan som gör att det är svårt med fokus på den positiva.
Ta min historia från denna morgon till exempel.
Gjorde ett fynd på retur-ide förra veckan. En låda med tre pussel, tre olika storlekar, ruskigt billigt Dessutom så när jag kom till kassan så var det halva priset på alla pussel just den dagen. Halva priset: 12.50 blev det.
Väldigt nöjd skulle jag öppna lådan nu på morgonen. Ops........ Ett pussel låg löst i lådan. Ett pussel låg i en påse som var öppen (väldigt lite bitar kvar i den påsen. Men ett pussel var i en oöppnad påse.  Hmmmmm. Ett litet åskmoln dök upp i min skalle. Nå men det löste jag snabb. Jag börjar med den oöppnade påsen. Ut med alla bitarna på bordet och började vända på bitarna.
Började lite smått att som jag alltid börjar med pussel: Se ut något som skiljer sig från mängden och börja bygga där..... !!!!????!!!!???
På bilden är det en sommarbild med en liten kyrka långt bak. En brusande större bäck med en gångbro i främre delen.
På mina bitar är det mest bitar med snö på, Även en kyrka men inte samma kyrka som på bilden, gångbron kanske är samma men på asken ligger den inbäddat i grönt, mina bitar är med vit bakgrund ?????
Kolla, här ser ni vänstra nedre hörnet både på mina pusselbitar och på motivet på lådan.

Det blev då jag surnade till.
Säkert 30 minuter av mitt liv använde jag till att vara sur.
Men se då började poletterna falla ner:
Ploing, polett nummer ett.
-När jag lägger pussel så ska det få ta tid. Annars får jag både gam-nacke och ont i axlarna av allt hängande över bordet. Gäller att inte sitta så länge varje gång. Alltså var ju planen från början att inte stressa med pusselbyggandet
Ploing, polett nummer två.
-Jag är ju en fena på att lägga pussel, klart att jag kan bygga utan att ha en bild att kika på.
Ploing, polett nummer tre.
-Kan väl inte vara något större problem att ha två pussel ihopblandat. Klart mycket svårare än att bygga på vanligt sätt. Men som sagt jag är ju bra på pussel.
Så, då var jag på mycket bättre humör.

Här kommer det en kavalkad av bilder från i helgen när Elis, Kasper och Sara var här.
Börjar med en bild på Elis när han jagar Angry birds eller nåt sånt och en bild på mamman. (Hon med disktrasan)

Sen kommer en kavalkad på Kasper. Både från då han skulle väckas efter att ha sovit middag. En otrevlig historia eftersom han inte fixar det här med att vakna som andra. Han bara somnar om igen och igen.
Sen bild från efter han åkte på magsjuka och bara kräktes och kräktes. Men här ligger han nerbäddad skönt i sängen magsjukan på väg att ge sig och han är alldeles nyduschad.

 Avslutar alltihop med en bild på tulpanerna jag fått av Anna.
Hopp om att våren är på ingång eller hur?

Ha det gott alla