Jag stickar och stickar.

 Men se nu är jag redo.
Nu har jag varit på apoteket, pantat petflaskor, veckohandlat, tagit extra lång promenad och sett till att jag har gott om garn hemma.

- Redo för vad kanske du tänker.

Jo, i morgon börjar ju skid-VM. Dessutom har de hotat med många plusgrader i flera dagar, i min värld är det lika med halt. 

Så nu är jag redo för mycket tv-tittande och stickande.

Det här med att ha videomöten är ju bara så kul. 

Oavsett om det är jag och bästisen som som dricker morgon- eller eftermiddagskaffe tillsammans, en modevisning eller om det är Sparrisarna som ha träff... 

För er som brukar läsa min blogg och även mina närmaste vänner vet ju att jag inte mådde så där himla bra för några månader sedan.  Men hjälp sökte jag och hjälp fick jag. Numera går jag som i ett rus, så häftigt gott jag mår och så lite som kan trycka ner mej. 

Stärkt och modig..😁😁😁

Den utomordentligt duktiga prattanten som jag fick träffa (yngre än mej) som peppade mej och sa så mycket klokt. Hon sa bland annat att jag skulle må bra om jag kunde tänka ut något som jag mått bra och syssla med det. Inte sitta och vänta på att min ständiga skaparlust skulle komma tillbaka utan att själv bestämma att ta upp den igen.

Okey tänkte jag. Jag har mått gott tidigare när jag stickat, då gör jag väl det då. Å vad jag har stickat. Tur jag gett bort 8 par sockar så de finns inte med på bilderna, men det är massor ändå.

Dessutom har jag byggt pussel. Den här högen som ligger och väntar på att hämtas upp av mina pusslande vänner har jag också byggt sedan jul.

Dessutom har jag kommit igång med symaskinen också. Sytt gardiner till en husvagn. Lite mycket att fixa och trixa med, men till sist så blev de klar.

Jag är ju begåvad med pysslande vänner också. Anna kom med en underbar utelampa. Gjord av en ljusslinga, grönt från krukväxter och någon orkidé, allt infruset i is. Jag blir så glad när jag ser den lysa där ute på min balkong. Måtte den nu klarar av blidan som kommer.

Å så kommer kompisen Jenny och levererar nybakta fruktkakor lite då och då. 

Tur att hon är sugen på lite gott nybakat och tänker smart att om hon ger bort en bit så slevar hon inte i sig allt. Tyvärr ingen bild på bitarna hon brukar komma med, SLUT uppätna, men jag har en bild på henne söta hund Maddy.

Fick nyss ett recept av min kompis, Kocken Fredrik. Ibland tänker jag att jag skulle baka nåt. Men det är verkligen inte nåt jag gillar. 

Så tack för receptet så jag blev påmind om varför jag inte bakar.

Så nu under Skid-VM så ska jag sticka mej en tröja och så har jag börjat på en stickad filt av rutor.

Jag stickar vidare och trivs med livet. 

Ha det gott och var rädda om dej.

Ett litet inlägg

 Ibland blir det ju inte som man tänkt.

Som den här kvällen för någon vecka sen.

Som ni förstår blir det ju inte enkelt att somna en sån kväll. Blev en väldigt lång natt. Så lång natt jag att jag hade behållning av en gammal Bäck-film.

Så det kan bli. Bara för att jag ätit för mycket till middag. Jag bara orkade inte sitta uppe efter middagen.

Ni har väl märkt av att våren och ljuset bara rusar in nu. Nu finns det på min fönsterbräda små fina sticklingar. Härligt.

Den strimma sol som kastar sig in genom fönstret och avslöjar damm och sånt känns bara välkommen. Rent av att jag bara går omkring och flinar.

Jag har blivit pensionär på riktigt nu. Känns himla bra.

Uppvaktad blev jag trots att jag i sann Covid-anda inte hade nåt kalas. 

Flera paket med både morgonrock, spegel och vackra ljusstakar bland annat. Blommor, Hembakt och installation som saknades i min dator.

Känner mej himla viktig. Skojigt.

Fredrik har också fyllt år. Han fyllde inte lika mycket som jag, men väldigt jämnt år. Han hade kalas ute vid grillplatsen i Kanis. Smart då kunde vi vara med och gratta.

Spännande blev det när jag skulle gå hem efter att jag varit ute på min promenad här för några dagar sedan. 

Vakter som blockerade vägen hem. Nå det löste sig, de fick just rast så jag kunde passera. Tänk om de vetat att jag passerade skulle de direkt ha erbjudit mej en stor roll. Vilken miss.

Annars så är det ju inte så mycket som händer. 

Men det innebär ju inte att jag inte drömmer och planerar för framtiden. Ganska spännande saker faktiskt. Men jag ska berätta mer när det börjar närma sig 

Ha det gott och var rädda om er.

Blöta pussel och sånt.

Det här med att bygga pussel.

Det är ju nåt som för mej gärna får ingå i min morgonrutin.

Jag, pusslet, skålen med yoghurt, kaffet och en macka, ljudboken och ett glas vatten kan roa mej länge.

Jag har ett himmelens tålamod med mina bitar.

Men ibland känns de som jag gör allt för svårt för mej. En sån dag var i förrgår.

Jag spillde ut mitt vatten över pusslet. Det blev ju en utryckning i värsta katastrofklass. Handdukar, servetter, tröjan och en massa annat som kunde hjälpa mej att få upp det blöta innan pusselbitarna dragit åt sig vätska. 

Jag förlorade.

Så nu sitter jag med ett pussel där bitarna bara nästan passar. Behövs slägga, list och en massa tålamod för att få bitarna på plats. 

Det måste gå..😃😃😃

Ljudboken som nästan alltid är på hos mej.  Hinner med flera böcker på ett år. Jag såg just nå statistik på Storytel att jag lyssnade på kring 80 böcker i fjol. Många alltså.

Nå nu då, jo nu lyssnar jag på en serie böcker om ett Virus. Känns ju bekant. Tackochlov är det inte Corona  det handlar om. Det är ett högt tempo i böckerna både händelser och sjukdomsförlopp. Men jag är helt fast. Just nu bok nummer fem och jag har inte funderat på att tröttna. 

Det har ju kommit underbart mycket snö sista tiden. Underbart för mej va, som inte behöver skotta bara ta fina promenader och titta på det ljusa och fina. Eftersom jag inte behöver ha med rullator, eller barnvagn är det bara extra mysigt om jag får plumsa lite. Sätter fart på hjärtat.

En morgon när jag satt i mitt pysselrum och höll på att greja med nåt så blev jag ordentligt rädd. Men det var lugnt, det var ingen dåre som skulle ramma huset, nädå bara en morgonpigg och vänlig traktorförare som skulle fixa så vi kom oss ut.

Annars då. Jo det är ju väldigt glest med umgänge. Men jag klagar inte. Det är hög kvalitet på de jag träffar så då behövs inte så många. 

Vilja är ju en jag träffar regelbundet. För någon dag sedan skulle hennes föräldrar iväg på någon roadtrip. Vilja hade att välja på att följa med eller komma till mej. Hon valde det sista. Sicken tur för mej.

Vilja är bra på mycket men att vara sysslolös är inget hon prioriterar, hon är så mycket sin pappas unge.

Bland annat skulle hon ju testa om det gick att stå på huvud i min fåtölj. Hon glömde bort att min fåtölj går att göra om snabbt till en sån där perfekt sova-middag-i. Nå men helt klart blev hon plötsligt varse när fåtöljen trodde att det var vila middag hon ville göra.

Blev inte att stå på huvud där inte. Så rädd vi bägge blev och så mycket fniss det blev.

Kolla här då. Både pysselsällskap och en underbar vårsol på samma bild. Tänk vad sällskap och solen kan göra för välmåendet.

För några kvällar sen beslöt jag och Lena att göra nåt som var evigheter sedan. Vi gick ut på Restaurang. Vi åt gott och vi hade en underbart stund tillsammans. Lena gillar inte att vara med på bild så naturligtvis skyndar den vackra kvinnan alltid att göra sig till på bild. Jaja, var det så hon ville se ut så okey.

Innan jag gick iväg tog jag en bild på mej själv. Kände mej lite obstinat. Jag har alltid en kompis som säger att jag måste ha mössa på mej. Men se där klädde jag allt väl utom det nykammade huvudet. Gick bra trots kylan. Det är ju inte långt att gå från mej till centrala stan. Men när jag gick hem några timmar senare hade det blivit mycket kallare.

Så jag tog en bild på mej när jag kom hem också. Det är bilden här nedanför den högst upp till höger. Kallt, jättekallt.

Annars så är det mycket kläder som gäller när jag ska ut och gå. Tur jag är lyckligt lottat och har kläder som passar för klimatet.

Nu ska jag gå och pyssla om mina blommor, tycker att någon behöver hjärt- och lungräddning.

Ha en bra dag alla. Var rädda om er.