Klippa årets sista gräs...

Men attans.
Nu är det nära att jag måste göra en ny flik bland mina sparade bilder. En flik som det står Oktober på. Ni fattar att jag menar att jag pratar om stället på datorn där man sparar bilder.

I går gjorde jag ett kort. Ett kort som Kenneth hade beställt, det skulle Linnea få. En rar tjej som skulle sluta på jobbet, sista dagen idag. Inte för att hon ville sluta utan för som så ofta så gick den tillfälliga anställning ut och det blev ingen förlängning. Nu har hon ju en otrolig tur för redan i morgon börjar hon ett nytt jobb.

Lycka till med det nya jobbet Linnea. 

Dessutom med Linnea försvinner all ungdom på Gods och transport. Hoppla, så rusade medelåldern med en tjoff och ett smack högt, väldigt högt. Nå men de gamla som blir kvar är goa de me ;-)

Tjejträffen igår var som vanligt trevlig, mycket trevlig. Å kolla va, alldeles själv har jag gjort mej ett armband. 

Men tala om va lätt jag har att skryta över mej själv och ta åt mej äran... Det krävdes att jag fick hjälp, tips och instruktioner av Anki, Susanne, Gerd och Kerstin för att jag skulle få till det. 

Nå men nu ligger det hemma och hos mej och är " tillverkat" av mej. 

Simmade i går: Jo tack det känns.
På flera ställen i kroppen, men mest bland alla muskler i ryggen. Nå men det får man ju bara stoppa i facket för positiva känslor. Det ska väl kännas att en otränad kropp far iväg och simmar i över en halvtimme.
Så härlig känsla att man fått till det och kommit igång. Dessutom har jag köp mej ett sånt där kort för tre månader. Så  nu är det upp till mej att att se till att det blir en billig affär. Eftersom jag inte kan påverka priset för kortet så får jag påverka priset per simning. Så nu blir det många besök på badet.

Jopp, jopp.

Undras vad jag ska hitta på en dag som denna då?
Nä men nu skojade jag. Visserligen var inte klockan mycket när jag började skriva i bloggen, Men sen har jag hunnit avbryta flera gånger för att göra annat. Allt från att göra mej frukost, starta en tvättmaskin, söka reda på glasögonen....... två gånger.... Putsa av ett köksfönster, bära ut askan och göra upp eld i kaminen, förberett dagen middag, Impregnera mina vandrarkängor. Ja men ni hör va!!! Å det innan jag hunnit klä mej klart.
Verkar bli en sån här dag när man skulle kunna röra på sig ute.
Kan bli en sån dag när jag klipper gräset. Få se då om det blir sista gången för denna säsong.

Nå men vid det här laget har Linnea fått sitt kort så då kan jag ju skicka iväg blogginlägget utan att ha gått händelserna i förväg.

Hoppas ni andra också kommer er ut en stund och får i er av den viktiga D-vitaminen som solen ger. Snart blir det en bristvara hä uppe i norr.

Ha det gott alla.

Men lite av varje, allt inte så muntert.

Men se nu är det inte många dagar kvar på September. Om jag räknat rätt så är det idag och i morgon. Som sagt inte många kvar.

Dagen i går var jag i staden.
Förr var jag ju flitig att se till att jag kom mej in och då och då till stan för att var bland folk och socialisera...
Men eftersom tiden går så blir det besvärligare och besvärligare.
Jag fattar att jag verkligen skulle behöva fortsätta att utsätta mej för det, jag tror att det här med att vara social kan vara en färskvara. Jag vet ju precis att jag gillat att umgås med folk, kända eller okända men nu känner jag att det inte är så himla nödvändigt längre.
Hmmmm, obra, tror jag. ...... Jag och säkert många med mej, blir verkligen underlig av att inte ingå i ett socialt kugghjul som ett jobb och arbetskamrater ger.

Som ni minns så var jag ju tvungen att sluta på Veckans Allehanda före midsommar. Men fick ju inte ha en praktikplats i en butik över sommaren. Att det är ett hot mot alla eventuella sommarjobb köper jag.
Han, den där, som jag fick i maj någon gång som arbetsförmedlare visar tyvärr inget intresse att träffa mej och göra upp planer inför min framtid. Varken då eller nu. Jag har verkligen försökt att få till ett möte med honom. Krävs ju att man har en sån kontakt för att få ordna sig en praktikplats eller liknande. Sist jag hörde nåt från honom så ville han att jag skulle lugna mej till efter den 28 september för då skulle de bestämmas om jag skulle gå kvar hos honom eller få en ny kontakt.
Å jag väntar och väntar.

Nu lämnar jag det och tar nästa ämne. Inte det heller är så muntert.
Viktväktarna: Den här veckan har min Diabetes skojat med mej. Jag tar helt klart för mycket insulin, trots att jag dragit ner och dragit ner...
Att dra ner är bra, för er som inte kan det här.
Men se nu är jag i ett läge när jag måste få klart från min Diabetesläkare om jag kan ta bort insulin helt och bara fortsätta med piller. Alla sprutor eller bara någon????
En hel vetenskap. I väntan på besked så kan jag inte äta så kalorisnålt som jag vill. Innebär att det inte blir någon viktnedgång denna vecka. Nå men jag förstår ju varför men inte känner jag mej speciellt nöjd för det.
Nä, det gör jag inte.

Närmaste planerna för idag är att fixa mej en påtår att ta med ner i pysselstugan. Jag ska färdigställa ett gratulationskort på morgonen. Hoppas att jag kommer ihåg att ta en bild innan jag levererar kortet.

Skulle tro att jag måste läsa lite idag. Jag har så spännande bok på gång, som snart är slut....

I eftermiddag ska jag iväg och simma. Nu har jag bestämt att det i tre  månader framåt ska simmas två gånger i veckan.  Ska bli skönt och skoj.
För mej ett bra sätt att röra på sig. Eftersom svamparna vill på distrahera mej när jag ska ut i naturen och promenera.
Svampjakt kommer jag att fortsätta med förstås ända till frosten sätter stopp.

Ha det gott alla.

Jakt, kantareller, fest och annat

Men alltså..... Jag har så mycket skojigt att berätta så jag kan inte vänta på att jag ska få tid någon morgon att berätta. Så nu blir ikväll i stället.
Känns som om det kommer att bli ett långt inlägg men jag får väl behärska mej lite och inte skriva så ni inte orkar följa till slutet.
Dessutom är jag då inte hemma i morgon så då kan jag ju inte skriva.
Nå, till allt det jag vill berätta.

Måste för det första berätta att min hjärtskärande känsla om den stackars kissen är löst... I går kväll var Folk hit och lyckades locka fast sin katt. Himlarns så nöjd jag känner mej över att kissen har fått komma hem, in, till ordnade former. Mat, värme och omtanke av en familj.
En sten har fallit från mitt hjärta.

Idag följde jag med Kenneth ut på jakten. Väldigt sömning och full av minnen efter gårdagskvällens festlighet i Alträsk...
Återkommer till det.
Nu var det då dagens jakt. Jag och Kenneth satt mitt mot varandra på en hälla och småpratade över lite förmiddagsfika.

Plötsligt tar Kenneth fram jaktradio och säger viskande: Inger, en älg på väg mot dej..!!!!???

-Va???
-Var???
-Hur vet du det??
Jag fattade ingenting.

Över min axel ser Kenneth hur det kommer fram en älg som bara står och tittar på oss 40 meter bort.
En ko/kviga, så nåt skjuta blir det ju inte för det är ju koförbud nu i jaktlaget.
Men titta får man ju. Undras om det är någon kalv med??? Den får man skjuta.
Kenneth tar sin bössa och börjar gå mot kossan. Hon var bara hur nyfiken som helst och hade inga tankar på att flytta på sig.
Till sist var det inte ens 20 meter mellan Kenneth och älgen. Då hör vi hur någon i snårskogen kastar om och börjar springa bort från oss. Även hon som var så nyfiken på Kenneth springer sin väg.
Så var det över, men det blev helt klart spännande en stund.
Inger som satt en bit bort från oss fick se bägge djuren. Det var inte någon kalv det andra utan det var två kvigor som passerade henne.
Jag som alltid har kameran i handen..... Kom jag mej för att ta på kort på Kenneth och älgen, men skulle inte tro det.
Skit alltså. Så dumt.

I fredags så skulle det bli regn men på morgonen var det uppehåll. Vi hade ju blivit bortbjuden på middag på lördagskvällen och jag antog att det inte skulle var direkt Vikt Väktarmat vi skulle bli bjuden på.
-Så varför inte börja dagen med en rejäl skogspromenade. Kanske jag skulle lyckas tjäna in något pro points, för äta det skulle jag unna mej på lördagen.
- Sagt och gjort. På med stövlar och promenadvänliga kläder.
Utifall att jag skulle falla över något ätbart så tog jag för säkerhets skull med mej en korg.

Hann inte promenera så länge i skogen innan jag kom på ett stort område men Kantareller..

Där for mina föresatser till motion.
Blev till att plocka.
Korgen full. Jag kunde ju inte fortsätta på min promenad, korgen blev för tung att bära. Nä det var bara avbryta och fara hem igen.
Där blev det intag av lunch.
Efteråt satt jag på altanen och drack kaffe.
Kunde konstatera att det fortfarande inte börjat regna.
- Ja men ännu var det inte för sent att ta sig den där promenaden......
Innan jag var skodd och klar så hade jag tagit ett nytt beslut. Jag skulle fara tillbaka till kantarellerna och se hur mycket jag varit tvungen att lämna.
En annan korg fick följa på armen.
Tag mig rackaren var det inte så att jag fyllde den korgen också.

Så här ser det ut när man lastat upp 10 kilo orensade kantareller på köksbordet.  Blev ett styvt jobb innan det var klart. Tur att Calle och Doris passerade så jag kunde fylla en korg och ge bort..... Orensat alltså.

Fick ju ihop en korg att ta med på lördag.

Alltså Middag hos Kecke och Tommy. 

Vilken otroligt trevlig kväll och vilken mat. Nomnomnom.

Återigen så hade jag ju kameran med och skulle föreviga maten.......

Den vackra bålen vi fick till rombomben och rågskålarna!!! Var det rågskålar det hette? Nå det var bara så gott. Kom med på bild.

Förrätten en rulle med räkor, lax och rom, fick jag också med på bild. Men himmelska tider så himla gott.

Men sen var det kört...

Fick inte med supergoda sjömansbiffen som var dekorerade med lingon och persilja, inte heller den underbara salladen på marinerad rödbeta och blomkålsröran.

Efterrätten var slut innan jag kom på att föreviga den. 

Vacker pannacotta med jordgubbar. Dekorerade med flarn, ett gjord på hallonkola den andra var gjord på käck med citron. Men hjälp va gott.

Proppmätt. 

Resten av kvällen så var det prat som gällde och en massa skratt.

Kenneth, Doris och Calle på väg att sätta sig vid bordet.

Christer och Chatrine, trevliga grannar till Kecke och Tommy

Jag mätt och strålande glad.

Värdparet Kecke och Tommy.

Av allt som avhandlades så var även årets dansprogam på danslogen ett ämne... Eller det kanske inte var årets???.

Nå väl en mycket skojig kväll, som skojiga kvällar brukar bli så blev även denna snabbt slut. 

Men så himla kul vi hade.

Nu har jag snart klarat av allt jag ville skriva om, bara en sak kvar...

I kväll var vi en sväng till Heden.

Vilja ville visa Kenneth någonting så de gick upp mot garaget. Efter en stund så hör jag det Kenneth försöker med både lock och pock att hon ska komma....

-Kom hit onge!!! Nä , morfar...

Blev ju nyfiken vad de sysslade med.

Hoppla. 

Där har Vilja klättrat upp  i ett träd och hon hade inga planer på att klättra ner. 

Ser ganska kul ut tycker jag. Fniss.

Men se nu blir det gonatt.

Ha det bra alla.

Höstfint på altanen

Typiskt va?

I går när katträddningen dök upp.
Tror ni att kissen fattade att nu var det nära för henne att få komma inomhus och få gosa och äta? Nähä det gjorde hon inte. Hon höll sig undan.
Så trist att veta att hon fortsätter vara ute i kallet och blötet.
Nu är nästa plan att de ordnar en fälla...... Blir ju toppen. Skulle tro att det blir att ställa den så att jag och Kenneth ofta kan spana på den om det blivit nåt napp. Skulle inte tro att det blir lång stund som kissen behöver sitta där.

I går blev det som jag tänkte det blev ett ryck med altanen.
Mot hösten med språng...

Lite enris i en rejäl emaljerad panna, några ljuslyktor, åsså Kenneths plåthund. Blev ju en bra start på höstpyntet.

Ett par krukor med ljung fick plats i en korg som är klädd med säckväv. Kanske jag får tänka om vad det gäller placeringen av korgen. Kanske att ljungen inte riktigt passar mot den Faluröda väggen, kanske.

Moran i huset har provsuttit i hösten- och vinterns sittplatser  på altanen.... Jodå det blir bra det här. Men ännu bättre blir det när jag fått tag i renskinnet jag beställt av svägerskan, Mia. Varmt och gott om baken.

Lite sommar är det kvar i ett hörn av altanen. Men det kan hända att det ryker idag.

För övrig så händer det inte mycket uti Lundgren idag.

Men, nu är det inte ens tre månader till jul.... Innebär att den delen av julen som jag gillar allra bäst,  Advent alltså, inte ens är två månader bort.

Så ska jag göra några egna julklappar så är det hög tid att börja nu.

Måste snart söka reda på jultidningarna för att öka på adventskänslan......... Eller kanske jag hejdar mej till efter Alla helgon helgen... 

Jo så gör jag.

Undrans om ungarna vill ut och äta julbord i år??? Å i så fall: Var ska vi beställa bord och när... Härliga funderingar. Men som sagt vi är inte riktigt där ännu.

Nu blir det lite action här.... Med betoning på lite.

Påtår, vattenglas, kamma sig, sticka några varv och läsa några sidor i boken.

Måste hinna ut på en promenad innan regnet, men ännu känns det ruggigt att gå ut. 

Eller jag kanske skulle börja med promenaden???!!!

Ha det gott alla.

Viktväktarna och en vilsen kisse

Hej och godmorgon.

Åter en häftig morgon. Det är en våldsam dimma men solen jobbar från sitt håll för att lösa upp det gråa.
I går skrev jag ju också att det var en solig härlig morgon... Det gick över, det blev ett våldsamt regnande från lunch.
Gäller att se livet från den ljusa sidan...... Jag hann ju prova mina gummistövlar. Dom fick följa ut på en enris-plockarsafari. Gick bara fint. Sköna att gå i och läkte inte ett dugg.

Viktväktarna...
Så var det då dags. Jag kände ju att jag verkligen hade fokuserat och inte vinglat alltför våldsamt utan hållit mej innanför ramarna. Visserligen hade jag ju ätit en Nasi gorang som innehöll lika många propoints som man får äta på en hel dag. Smörgåstårta och kanelbulle har också intagits sedan jag sist varit och vägt mej. Men som sagt över lag har jag verkligen fokuserat och varit bestämd.
6 måltider/mellanmål per dag. Men smarta måltider.
Det gav mej en viktnedgång på drygt 3 kilo. Stolt och nöjd....

I går hade jag en dag då det hände saker runt mej. Jag både putsade köksfönstren, bytte gardiner, möblerade om vid mathörnan. Blev riktigt bra. Dessutom är det så himla skojigt att ändra lite när man byter från en årstid till en annan.

Kan hända att det är altanens tur idag. Kan hända att det är dags att ta bort lite solstolar och annat somrigt och fokusera mer av enris och ljung.

Sedan någon vecka tillbaka har vi haft en katt runt vår gård. En väldigt skygg stackare. Det gör så väldigt ont i bröstet på mej när jag tänker på att den stackars kissen ska leva ute hela vintern. Kallt, dåligt med mat och ingen människa att gosa med.
Huvva så eländigt.
För den som inte vet så kan jag berätta att Facebook är ofta en bra kanal om man vill veta saker, oavsett om det gäller att få veta om någon säljer en spiklåda, samlar in kläder till behövande, söker sitt förlorade gosig-djur,  eller nåt annat angeläget.
Många saker går att avhandla.
Nu ville jag ju få tag i någon som saknade sin katt.
På mindre än en timme så blev det napp, någon kände någon som visste vem ägaren var.

Så ikväll kommer det folk som ska försöka locka fast kissen. Går inte det så blir det kattfälla. Men nu ska kissen få komma hem. Så himla skönt att veta att kissen slippa  går en riktigt jobbig tid till mötes.

Ikväll kommer Vilja. Hon ringde i går och frågade om hon kunde få komma och sova över. Jo men visst. Det går alldeles perfekt.
Kenneth hämtar henne på förskolan och tar henne med hem. Sedan i morgon får hon åka med Kenneth tillbaka till sin förskola innan han landar på sitt jobb.
Synd bara att inte Elis och Kasper bor så nära att man kunde hämta dom några timmar eller över en natt.  Trots att vi bara bor 8 mil bort så blir det ett helt annat planerande att få hit dom.
Nå men det finns de som bara kan träffa sina barnbarn vartannat år. På grund av milen mellan.
Så gnäll inte.....

I dag när jag satt mej med kaffekoppen så tänkte jag att idag blir det ett himla kort inlägg.... Har inte ens en bild att lägga till.
Men tänk vad fel det blev då.....

Nu blir det påtår, vattenglas, planering av mat inför några dagar och läsa några sidor ur min bok..... Just det: Så var det att höst-fixa på altanen.

Ha det gott alla.

En alldeles vanlig onsdag..... tror jag.

Hej och godmorgon på er.

Tänk vilken tur att man är funtad som man är. Idag lyser solen genom molnen och plötsligt blir livet väldigt behagligt. Glömt är allt regn som kommit den sista veckan.

I går och i förgår däremot så fanns det i färskt minne hur blöt jag var om ena foten i helgen när jag följde Kenneth på jakt. Helt klart att den läckte, som ett såll.

I förgår följde jag med Linda till Storheden och skulle köpa mej ett par gummistövlar........
Puhuu. Så löjligt.
 Butikerna var laddade till tänderna med gummistövlar och stora banderoller om "inför Jakten" Men inte en enda butik hade gummistövlar i damstorlek......

Min  slutsats blev att man fortfarande tror att det bara är män som jagar..... Eller!!!???

Nå men Coop i Boden kunde leverera....

Så nu är jag redo för skogspromenader på vått underlag. I vanliga fall har jag riktigt fotvänliga, sköna vandrarkängor när jag är ute i skog och mark. Men ibland måste jag ta i beräkning att de kan ha för kort skaft. 

Dessutom är de inte vattentäta som gummistövlar bara "tåliga för väta". Det är en vida skillnad har jag ju upptäckt ett par gånger.

I går gjorde jag en rockad. Flyttade data-vrån från hallen till sovrummet. Satt även upp skenor och konsoler så jag fick mej en hylla... 

Om ni inte ser Datorn så är det en alldeles rätt iakttagelse. 

Den har varit på kurort sedan en längre tid. Hoppas att den tillfrisknar snart så den kan flytta hem. Den är väldigt efterlängtad.

God morgon sköna böna. Bilden tog jag på morgonen när jag skyndsamt sökte reda på Ponchon. Känns liiiite ruggigt på mornarna, tror bestämt att det är höst ute. 

Trolleri trollera, genast blev temperaturen inne mycket mer behaglig. Tänk vad en poncho kan göra. 

Ja just det ja, höst. I går när jag var på Coop, och köpte stövlar, såg jag att de fått hem prydnadspumpor. Fast jag vet att jag har i en låda precis sådana, men i keramik, så gick det inte att motstå. Alldeles bedårande är de ju.

Kolla här va!!!! Jag är ju en ständigt pysslande människa men se det där med smycketillverkning är sånt som jag precis bara provat på lite, då och då. Men se då i går kväll på Tjejträffen så hade det handlats in material så att alla fick lära sig att göra ett sånt armband. Var hur skoj som helt att göra, väldigt pilligt men skojigt. Nästa gång så gäller det att få till ett bra avslut på stängningen. Kommer att bli så himla bra.

Dessutom har jag en dröm att lyckas göra ett sånt här armband....... Snart, så ska drömmen förverkligas. Snart.

Bilden har jag lånat av Anita Lundström i Långnäs. Det är inte bara hennes bild, hon har även gjort konstverket.

Fick ju även en bild i går av kompis Anna:

Såna här armband gör hon. Men ett sånt ger jag mej inte på. Verkar vara väldigt pilligt och väldigt mycket att hålla reda på. Där går gränsen. Men våldsamt läckert tycker jag att det är.

Å ikväll blir det viktväktarna.

Ha det gott alla.

Dagar kommer och går.

Hej och hopp.

En stilla morgon, som gjord för att skriva blogg på.
Jag förstår att ni har saknat mej.... Fniss.

Ärligt talat så har jag verkligen inte haft lust att skriva. Tycker inte ens att jag haft nåt att skriva om. Det kan ju i och för sig vara bra. Perioder i livet ska det väl vara bara en lugn "händelselös" radda av dagar.
Men det är klart att om jag verkligen söker så finner jag ju russin i kakan att nämna.

Vi har varit ner till Piteå och umgåtts med Jimmy. Då passade vi på att stämma träff med Elis och Kasper..

Blev lite att leka på Nimbus värld ute på Havsbadet. Det hela avslutades med en god middag.

Vi har hunnit träffa Vilja. Några gånger. Till och med fått ha henne här över natten. 

Linda har införskaffat mer fastigheter och Jimmy har sålt av fastigheter... Man skulle kunna säga att bägge mina barn är in fastighetsbranschen. 

Vi har hunnit och inspekterat "lill-garaget som Linda och Kent köpt sig. (Lånat bilden från Linda)

 Viktväktarna..... Det där med viktväktarna kan ni inte få någon rapport ännu. 

Jag har inte varit dit sedan jag ökat 4 hekto på första veckan. När jag skulle iväg förra veckan så blev det så himla gormigt med att få tiderna att räcka ihop. Dagen blev helt enkelt för kort.
Så det blev inget Viktväktarna. Nå men i morgon ska jag iväg. Dessutom ska jag komma hem och vara så himla stolt, å skinande glad. Inte som förra gången när jag kom och vara så arg på mig själv. Det var bara på håret att jag skulle åkt på en stor fet smäll.

Syjunta då. Jadå, det också. Som vanligt väldigt skoj och väldigt gott fika.

Men kolla här va..... Allihop med på samma bild. Sköna härliga sparrisar.

Tjejträffen.... Absolut. Har jag också hunnit med . Som vanligt så är det massor av prat och massa skratt och så lite kreativitet......

För övrig så har mycket av tiden handlat om utomhus-aktiviteter.
Vi har samlat ved, plockat bär, skördat morötter, jagat älg.... ja ni fattar va!!?.

Nu ska jag ringa arbetsförmedlingen.

Ha det gott alla.

Älgjakt

Hej och godmorgon på er.
Idag blev det sovmorgon....
Storstömmel-sov ändå till 7. Det är lite skillnad efter de sista dagarna då väckarn skrikit redan strax efter 4......
Men se det går bra att komma sig upp ändå... Tror att man bara skyndar och ställer sig upp från sängen, som i chock. Något öga får man upp medan man sitter på toa...........Vakna får bli en senare fråga.

Men jag har haft det riktigt bra.
Härliga höstdagar i skogen, rejäla promenader för att komma sig ut på passet, underbart väder, kvalitetstid med Kenneth, gott med kaffe och macka vid elden åsså har jag  hunnit sticka ett par strumpor.
JA men ni hör alltså.
Så gott jag haft det.

Det vita är inte snö. Det är härlig vacker vit mossa.

Det här är en morgon som bara var så trollsk och häftig. Dimma, men solen var på väg upp bakom tallarna, elden värmde och det var knäpp tyst. Så häftigt.

Men plötsligt så började en hund skälla inte så långt från oss... 

Slut på stillheten och tystnaden.

Pulsen steg, blev riktigt spännande. Det var nära men trots allt var det inte på rätt jaktmaker som skallen kom från.

Det var spännande en lång sund innan skallen började dra sig längre bort för att till sist sluta höras.

Här är det stor arbetsinsats vid slakteriet. Själv kunde jag ta mej en rejäl kafferast. Det karvas och hissas. Det fikas och pratas. Det brister ut stora gapskratt lite här och där. 

Jägarna får verkligen känna sig nöjd. Många älgar har det blivit

Ja men ni ser. Så härligt va.

Dessutom har jag fått rapport att Jimmy också skjutit en älg. Lyckad jakt där också.

Just det. Sedan sist jag skrev så har vi varit bjudna på middag hos Calle och Doris.

Rökt röding. Jo jag tackar jag. Så vansinnigt gott.

Mej och maken.

Doris och maken.

Nä men nu tror jag att jag ska ta och se till att nåt blir gjort idag. Har både uppvaktning och syjunta på agendan innan det blir kväll. 

HA de gott alla

Grannvädersdag

Hallojsan.

Torsdag morgon, lika vacker väder som vi vant oss med under senare delen av sommaren.

I går var det ingen älgjakt som jag skrev igår. Nä då blev det för makarna Lundgren att idka lite hemma-vård. Ni vet: Köra en tvättmaskin, förbereda lite mat, klippa lite gräs, skura upp diskbänken, sly-röjning, picknick, Se över kläderna till nästa gång det ska jagas. (läs fredag).
Ja men ni förstår vad jag menar.

Dessutom hann vi med att bli bortbjuden på lunch, halstrad strömming..... Men mmmmm.
Jag hann klippa både Kenneth och Kjell.
Dessutom hann jag med en ordentlig skogspromenad..... Lycka..... Promenaden  var en boost, sedan så fick jag en rejäl bonus.... Första gången jag hittade lite mera kantareller. Så där att det kom sig över kilos-sträcket när jag vägde svamparna....... Himla skoj.
Mindre skoj var att jag saknade Bonzo nåt vansinnigt.
Inte är det lika skoj att skogsvandra utan hund. Där jag gick i skogen och bara saknade så innerligt. Borta ur mitt minne var alla gånger Bonzo lämnat mej och bara remmat iväg och skapat egna spännande upptåg.
Ytterligare en mindre bra sak hände. När jag började hitta kantareller och fick lite tyngd i korgen.... Sablar , jag hade tagit den korgen som hade trasigt handtag... Där gick jag i skogen och såg ut precis som  klippt från en Amerikans film. Ni vet där man bär på en stor papperspåse utan handtag..
Jopp så kändes det. Lite opraktiskt blev det.
Nå men nu är ju handtaget kvar i skogen så jag kommer aldrig att råka få med mej den korgen igen.

Blåsorna, eller som Doktorn säger Eksem, blir bara fler och fler. Nu har jag en massa både i ansiktet, håret, armbågar, underarmarna, knän, skinkorna och på  händerna. Elaka saker som kliar och gör grinigt ont.

Fingret går inte vika ihop mer än så här.... Doktorn har ingen aning vad det är.... Han skulle rådfråga min Diabetes läkare om det kunde bero på någon av mina mediciner. 

Känns inte skojigt. 

Jaha, då var det då det här med Vikt Väktarna...
Efter första veckan så hade jag gått upp 4 hekto..... Rejält besviken. Har ställt mej bakom den åtalades bänk... Här ska alla dolda fel fram.
En sak som jag vet inte funkar för mej... Skita i att skriva upp det jag äter, det är inte klokt vad jag kan lura mej själv och bara råka glömma bort.
Så nu blir det att inte ens provsmaka maten medan jag lagar utan att skriva upp.

Sen så blir det att tänka till när det gäller det jag har i ryggsäcken när jag följer på jakt.
Men hur jag ska göra för att hålla mej från att äta något till kaffet när det är kolsvart och kallt ute?
Det går att lösa, det vet jag men det krävs en plan...

Å ingen har jag att skylla på ..........Suck..

Nä men om jag skulle ta tag i sker och ting....
Rensa lite kantareller å sånt.

Ha det gott alla.

Vik en bok

Här sitter jag med beskrivning hur man viker en bok.....

Så här alltså:

I gårkväll på Tjejträffen så fick jag låna Kerstins papper så jag kunde kopiera..... Skulle förstås kollat hur bra utskrifterna blev innan jag lämnade tillbaka pappren.

Miss alltså..... Nu blir det att fokusera och ha nyputsade glasögon om jag ska kunna läsa det här... Blev ju onödigt svårt.

Vem har sagt att allt ska var enkelt... Hehe.

Men tror ni inte han gjorde det igen..... Han, Kenneth alltså. Gjorde återigen en inbjudande, värmande granbädd åt mej....... Kunde jag låta bli? 

Icke det.

Tjoffs så var jag väck. Alltså så himla skönt att lägga sig och vila en stund när man varit uppe före tuppen.

Dessutom så tog han ju bildbevis. Så jag kunde inte förneka att det hänt. Igen.

Nå men ingen skada skedd.  Det är ju inte jag som är jägaren. Älgjakten går vidare oavsett om jag är vaken eller sover. Jag är bara praktikanten.

Enda vapnet jag har med mej är för övrig bara strumpstickorna...

Men kolla här va...... Mitt i allt kan man möta någon annan älgjägare.... Skoja bara, springa på andra jägare hur som helst är ju inte sant, man har en kolossal koll på var alla andra är. 

Vill ju inte att det ska uppstå farliga situationer, Här står jag och Kenneth nere vid bilarna och väntade in Carl-Jacob. Det var samling, då gäller det att se till att älgjägare kommer sig ut ur skogen....

Idag är det ingen jakt. Både hund och  hundförare behöver ta igen sig någon dag.

Strax ska jag fylla en korg med kaffe och macka och gå ner mot sjön och bjuda Kenneth. Han är i röjnings-branschen idag.

Ha det gott alla.

Både det ena och det andra...... Men skojigt

Jaha, nu är det så här igen. Livet bara rusar lustfyllt fram. Gäller bara att greppa och ta var på allt skoj som händer.....
På tal om skojiga saker:
Jimmys besök på Medicintekniska i Kalix..... Resultatet gick strålande. Finns inga hinder, bara full fart framåt sittandes bakom ratten.
Så nu har Jimmy jagat bil någon vecka och vad jag hörde igår så är det fixat.... Skönt att själv kunna ta sig dit man vill utan att var beroende av andra.
Så roligt, Jimmy.

Idag har älgjakten börjat och jag passade på att följa. Inte för att jaga nu i första hand men för att få en skogspromenad med sällskap. Sitta vid en eld med kaffe i kossan och stickningen i näven....... Himla gott kan man sova också en stund.
Här har Kenneth fixa mej en granrisbädd. Men jösses det var uppskatt, uppe före tuppen och rent för lite kläder på sig. Trött och frusen var jag innan jag knoppade in. Men jösses, som en ny människa efteråt.

För övrigt så har Vilja varit här. Det har plockats blåbär och bakats blåbärsmuffins. Vi har fiskat. Men det enda vi fick var ett par napp och en tjorv på linan,

Här tänkte vi visa våra fina förkläden... Nu blev det mest att posera med skojiga miner.... Nå men det blev ju bra det också.

Så har vi även hunnit med en storslagen surströmmingsskiva i ladugården hos Stig i Mjedsjön. Så gott och så fantastiskt skojiga människor.

Där emellan har det också hunnit rinna många bäckar under bron.. Allt har ju inte varit superskoj, men nära på. 

Nu tror fru Lundgren att hon ska gå och hålla herr Lundgren sällskap i bingen. Känns att man var uppe före 4 på morgonen. Blir lika tidigt i morgon.

Gonatt på er.

Ha det gott alla