Insulin-inställning med bekymmer

Vilket härligt väder på utsidan av köksfönstret.
Precis så som man alltid minns att höstarna är. Ni vet med gula löv i träden, en strålande sol som bara gassar och fast man är inne så syns det att luften är så där lättandad.
Precis så är vädret idag..
Bara en sak som inte riktigt stämmer med den där drömbilden...... Det håller att vara riktigt dåligt med löv i träden. De flesta löven ligger redan på backen. Men de hade kunnat suttit i träden och vara vackra om det inte blåst så förskräckligt de sista dagarna.

Öhhh. Vänta nu, datorn larmar att den stänger av pga för lite ström. Återkommer strax.

Så nu är det fixat.

Viktväktarna alltså.
Nu kom jag undan med blotta förskräckelsen. Jag hade inte gått upp ett halvkilo som jag var tvärsäker på. Men det fattar ni ju att då var jag stornöjd att ha gott ner ett hekto i stället.
Bravo..
Det har varit vissa störningsmoment under veckan som varat. Jag har fått hur många som helst insulinkänningar, minst en per dag.
Det är inget konstigt i och för sig, äter jag riktigt bra och börjat röra på mej så blir det så. Det gäller bara att ställa in medicineringen så det stämmer. Så nu hoppas jag att jag idag får besked av diabetessköterskan hur jag ska agera. Har skickat meddelande till henne nu i två dagar på raken men inte fått nåt besked. Jag vet nämligen inte om jag törs ta bort insulin eller försöka dra ner ännu mer....

Van, kunnig och erfaren Diabetiker som jag är så borde jag inte agera som jag gör när det händer, insulinkänningen alltså, men se det göra jag. Tvärs mot vad jag vet att jag borde göra.
Men som jag vet sedan tidigare:
När man får en insulinkänning är man inte speciellt smart. Egentligen inte ett dugg. Rent av korkad blir man.
Man sätter nämligen igång och äter när man får en känning och så långt är allt rätt. Efter att man fått mat i magen så kan man vänta, för efter ca 20 minuter börjar man bli ganska  återställd.
Men nu är man inte så smart. Nä. Början blir rätt, äta alltså men där tog allt förnuft slut. De där 20 minuterna som man mår lika dåligt så fortsätter man att äta, nyttigt och onyttigt.
Så himla sjukt alltså, jag vet att man inte ska göra så men jag gör det ändå. Å då blir det inga viktnedgångar kan jag lova.

Nu avbröt jag skrivandet för jag fick ett meddelande av sköterskan. Men jisses vad jag känner att håret reser sig på skallen av irritation. Kan inte människan läsa?
Hon ger mej råd att öka på insulinet.....

Suck.....

Nä nu ska jag se till att det hände nåt runt mej.
Kanske göra klart med mitt klädbyte...
Ja nu inte på kroppen utan i garderoben.
Vår och höst så plockar jag bort allt som är opraktiskt för årstiden så just nu åker shortsen, trekvartsbyxorna, solklänningen, sandalerna å sånt i en kartong och bärs ut. In bär jag varmare tröjor, långkalsonger, varmare skor å sånt.
Så himla praktiskt, då får jag koll på kläder jag inte gillar. De åker i en påse till något återbruk.
Snart va?

Ha det gott alla.