onsdag 21 oktober 2015

Restaurang Viljan

God morgon på er.

Trodde inte jag skulle skriva blogg idag, men just som jag bestämt mej för att låta bli så blev jag ändå sittandes här och skriver.
Tänk att jag ska vara så lätt att övertala.

Måste visa er bilderna på maten från igår.
Ni minns väl att jag skulle äta lunch på Restaurang Vilja.
Alltså gymnasiets "skolkök"
Vilken lyx att få sätta sig och äta en trerätters lunch.


Vi började med en liten, men naggande god spenatpaj. Till det så serverades en röra på räkor, avokado och mango.


Varmrätten blev en forell som serverades med ett gott mos och en romsås till.
Mumma, vad gott. Det bara smälte i munnen.


Efterrätten var en blandning av sött och surt. Många olika bär, mousse och glass.
Alltså så himla gott och så nöjd jag är att jag följde med. 

Tror inte att något av detta egentligen  finns med som bra alternativ på Viktväktarnas meny. Lika fullt så var det värt om jag nu går lite uppåt på vågen. Det lär visa sig ikväll. 
Förresten var nog inte det här det enda som inte var ett smart val denna veckan, tänk vad det är lätt att falla.

Det jag tar till med mej extra av allt det goda som serverades så måste jag säga:
-Moset till varmrätten och rabarberna på efterrätten.
I moset, som då var hemgjort hade man blandat ner små bitar av stekt champinjoner. Men så himla gott, så naturligtvis så ska jag härmas, då blir det med stekta kantareller. 
-Måste bli som en dröm.
Så var det då rabarberna, jisses va smarrigt.
Uppe på glassen låg det nåt tunt, väldigt tunt. Torkade rabarber mina vänner. Lika himla surt som när man äter rabarber naturellt men här var den ju torkad så den var alldeles krispig och alldeles supertunn. Men så himla god och så fylld av smak. 
Tillsammans med den söta glassen blev det ju som en himmelsk kombo. Så vansinnigt gott. Så till sommaren vet jag någon som ska gå till attack med osthyveln mot rabarberna och in i svamptorken med flarnen.

Hur ska jag nu bära mej åt så jag inte glömmer detta. Långt till sommaren och rabarbern. Känns som om att jag redan nu anar vart det kommer att sluta. 
Så har jag nu någon vän med gott komihåg så kan ni väl hjälpa mej att komma ihåg.
-Snälla.........


Så avslutar jag dagens skrivande med att lägga in en bild på min orkidé. Den har superstora blommor så nu hoppas jag att alla knoppar också slår ut. 
Riktigt länge hoppas jag att den blommar, precis så där att jag runt advent tänker:
- Inte passar du in i mina julfärger, rött och grönt. 
-Nå men du är fin ändå.

Nu ska jag packa påsarna med bibbloböcker för snart kommer bokbussen. 
Tadatadata. 
Skojigt.

Ha det gott alla



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar