Släktträdet växer

God morgon.
Dag två av veckans aktivitet på Folkuniversitetet. I går var det fullt ös med min släktforskning. Nu vet jag ännu mera. Sedan tidigare visste jag ju att jag hette Monika och min pappa hette Uno. Nu vet jag dessutom att Mormor hette Tekla och mormorsmor hette Anna å bodde i Unbyn. Som sagt det går framåt med en rasande hastighet.
Den som trodde mej nu har inte provat släktforska. Alltså att det går framåt med en rasande fart.... Nähä inte det, men däremot så går det sakta men säkert. Väldigt sakta. Men det är ohyggligt skojigt.

Sitter och tittar ut och ser........ mörker.

Nu är det mycket mörker ute. Men det är ju som det ska vara den här årstiden när man bor uppe i norrbotten. Nå men det avhjälper vi med massor med ljusstakar och stjärnor som lyser i fönstren. Dessutom vet jag av lång livserfarenhet att det börjar snart gå mot ljusare tider.

Snart är det februari och den knasiga solen lyser in och avslöjar varje fläck med damm som man missat torka bort under den här mörka årstiden.

Syjuntan, jag säger bara syjunta.... Så skojigt forum att umgås på.
Vi pratar och vi fikar. Vi handarbetar och vi pratar, vi skrattar och förfasas åt saker som sker i livet. Vi hjälps åt när någon kört fast i sitt handarbete. Kloka, roliga kvinnor att umgås med.

Nu tog vi ett beslut i går att vi gör ett uppehåll till alla helgerna är över. Alltså till den 12 januari... 2015. Men jösses det ger ju direkt en stor skopa ångest att det är så länge till nästa gång. Voj, voj.

Ja ja. Nu var vi där igen. Lång livserfarenhet som vet att det smäller bara till så är det dags igen.

Idag är en spännande dag. Det är idag som mina provsvar kommer om jag nu anses så frisk att det kan bli tal om att påbörja behandlingen i morgon. Hoppas, hoppas.

Nä men om jag skulle grotta ner mej i släktforskningen igen.

Ha det gott alla.