Jag vet precis varför.
I går när det började närma sig tiden för att bokbussen skulle komma så gick jag upp till vedhuset, flyttade undan några IKEA-påsar med ved, fyllde en vedkorg och startade fyrhjulingen............ Då förstod jag att nåt var fel.
Attans vovve. När man startar fyrhjulingen så brukar Bonzo ju komma springandes som en sån där gasell... ?.. Ja men ni vet vad jag menar. Dom där som man ser på tv som springer väldigt fort och gör väldigt långa och höga skutt. Boijng, Boijng.
Men se inte nu. Tomt, slut hund. Så jag tog fyrhjulingen och dammade iväg som en riktig spår-indian. Blicken i backen. Jodå spåren gick iväg upp på berget men där är ju så svårt att köra. Vansinnigt många stora besvärliga stenar. Det har jag ju provat förr.
Jag styrde åt vänster och tänkte att jag kör där under berget till jag kommer fram på nästa stig som jag då kan köra hem igen.
Förrädiskt lurigt snötäcke vi har. Bara som en hinna så man inte ska kunna se vad som egentligen finns under.
Naturligtvis så var det inte så platt som jag trodde. Helt plötsligt så stod hela ekipaget på huvud i ett dike...
Hunden har smitit och bokbussen kommer alldeles strax och jag har kört fast fyrhjulingen i skogen. Behöver jag ens förklara varför jag har väldigt ont i ryggen. Helt självförvållat. Tänk om man använt huvudet och försökt vara smart i stället för stark. Hade säkert blivit samma resultat men mindre ont i ryggen.
Suck, händer det inte spännande saker runt en så får man väl ordna alldeles själv.
Det hela slutade bra. Jag trixade och slet till jag var tillbaka upp ur diket. Jag hann till bokbussen och Kjell kom igen med rymmaren.
Efter att bokbussen kommit och jag gått igen hela min bokpåse ås kom Lucas.
Goa fina lille Lucas. Helt underbar liten kille. Ja nu har ju inte Lucas nåt körkort än så mamma Maria fick ställa upp och agera chaufför.
Väldigt trevlig eftermiddag med mycket skratt och mycket prat. Men den som pratade värst var nog ändå Lucas, vilken surrhumla det är. En mycket söt surrhumla.
Efter vi just ätit middag så dammade Linda och Kent upp på gården. Deras tanke var att fara till Husvagnen i Kanis, tror Kent skulle ta lös någon typ av givare som antagligen gott sönder. Därför får dom inte upp värmen i husvagnen. Kanske, att det är det felet, kanske.
Dessutom skulle dom elda och äta en klämmacka till middag. Men när dom passerade Vändträsk så förstod dom att Vilja inte skulle vara vaken ändå till Älvsbyn och få henne att äta när hon just sovit en stund är stört omöjligt. Så då bestämde dom sig för att äta här i stället.
Så plötsligt så var det en härlig brasa på gång ute. Jag och Kenneth tog med oss ut kaffe och fick oss en klämmacka vi också.
Tycker att det kändes kallt. Kan det vara så att man genar i kurvorna och inte klär sig som man ska göra när det är närmare 10 grader kallt ute.
Kan vara så.
Mycket trevlig avslutning på en bra dag.
Nu ska jag ta och göra nåt..... Klä mej och dricka påtår och sånt.
Ha det gott alla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar