Undrar om andra skulle stoppa in mej i ett fack som heter: Missunnsam, elak eller kanske rent av genomjävlig.
Det får jag ta, känner jag.
Men Kenneth ringde just hem och berättade att det är radar mitt i byn.
Första gången på 20 år som man haft radar här när folk ska ta sig till sina jobb. Kenneth brukar säga när någon dåre kommer och kör om så det bara gungar i bilen: Tänk så otroligt korkat, att folk är villig att offra sitt och andras liv bara för att få komma sig till jobbet. Finns massor av människor som älskar sitt jobb mer än livet alltså.
Som vi har längtat att man från polisens sida hjälper till att få ner farten genom byn. Det är rent vansinnigt vilka hastigheter som folk kommer med. Det är ju faktiskt 60 av någon anledning. Så att komma i 100 eller mer är inte okey.
Att det är så många som kör alldeles för fort gör ju att men bara hinner ta en bråkdel av fortkörarna. Men man hoppas ju att det kommer upp en alarmsignal i hjärnan på folk nu på måndag när de ska i samma hissnande fart ta sig till jobbet......
-Ja men just det ja, här var det radar nyss. Undra hur fort man får köra egentligen?....
Idag är det stora dagen för examen här i Boden. Visserligen har man i många klasser redan avslutat någon dag i förväg.
Men det är i dag som alla glada, förväntansfulla, gymnasieungdomarna kommer ut från skolan i vita mössor och med släkt och vänner väntande utanför med blommor och med skyltar.
Det är ju idag som den häftiga kortegen kör genom stan med vrålande lyckliga ungdomar på flaken.
Dessutom så verkar vädret vara på deras sida. Nu på morgonen, i alla fall) är det strålande sol som gäller.
Huvva..... Plötsligt kommer jag på att det finns ungdomar som inte har någon som står där utanför och tar emot.
Så himla jobbigt. Oavsett orsaken, jobbigt ändå. Tala om att måsta känna sig ensam, väldigt ensam.
Suck.
Jag kommer strax. Ska bara fixa påtår och ett glas vatten.
Så då var jag här igen. Positiv i sinnet igen.
I går var ju Kenneth på ögonmottagningen på Lasarettet. Det blev mera tester. Så nu vet vi att trycket har gått ner, men inte tillräckligt. Man gjorde ju en ögonbottenfotografering för att se om synnerven farit illa eller om han kom i tid. Det tar ett tag innan han får besked om hur det gått.
Kenneth fick nu prova på hur det känns att fått de där dropparna som gör att pupillerna blir superstora. Otäck känsla och man blir ju hur känslig som helst mot ljus.
Nå men efter att han fått äta och sova lite middag så drog vi iväg på svampjakt. Vi hade faktiskt beslutat sedan tidigare att vi inte skulle plocka murklor i år.
Hehe, men är det nåt vi kan och är bra på så är det att ta ombeslut.
Vårat ställe har nog börjat bli lite för gammalt. Det var inga mängder men se det gjorde inte nåt.
Som sagt inte så många men de vi hittade var gigantiska. Vilka bjässar,
Vi måste nog se till att skaffa nytt hygge att söka murklor på till ett annat år.
Men.... Nu kom jag just ihåg.......
Där när jag kände mej lite beklämd över de som inte har någon som väntar utanför, ni minns eller hur?
När jag gick omkring och fixade med kaffe, vatten, starta tvättmaskinen och sånt........ Då släppte jag ut Bonzo. Suck, är han kvar där ute? Suck, men inte det.
Jag har ringt till Kjell. Om det går som det brukar så är han där på en stund.
Nu ska jag sätta mej och rensa gårdagens svamp. Det tar ju en stund att göra alla dessa avkok.
Till er säger jag:
Ha en bra dag alla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar