I dag är det bara -14 grader här i Vändträsk. Känns som rena blidan.
Nästan ett litet lyckorus att slippa känslan av -27 som det var i går.
Nästan så att man får lite vårkänslor.
Så dumt va?
Det är fortfarande himla kallt.
Hade det hade varit 2 grader varmt igår så hade jag hackat tänder idag och bannat den förskräckliga kylan.
Får se hur det går idag när vi ska på lilla promenaden jag och Bonzo. I går gick det inte alls. När vi varit ner och hämtat posten så svängde vi iväg efter skoterspåret, den kortaste svängen att gå. Jag såg ju på Bonzo hur nyfiken han var på renspåren som drog iväg bortåt Olofssons till. Dessutom är det ju ingen sväng som han kan gå själv. Han har nämligen inte tillåtelse att gå ner så nära vägen. Trots att vi har en rymmarjycke så har vi ju lärt honom att vissa viktiga saker gör man bara inte. Bland annat så får man aldrig gå själv ner mot vägen.
Det sitter i ryggmärgen på Bonzo.
Nä men nu kom jag på villovägar i mitt tänk här, vad var det egentligen jag skulle berätta?
Ja just det ja, skoterspåret . Igår.
Vi hann bara 15 meter efter skoterspåret så hade Bonzo kramp både i ett framben och i ett bakben. Han kom ingenstans.
Tur att han inte är någon stor kalv för det var bara greppa honom under magen och bära tillbaka honom på infarten och försöka gnugga igång benen. Sedan fick han linka hem på tre ben. Väldigt nöjd över att vara tillbaka skyndade han in och upp på soffan och rullade ihop sig som en kanelbulle.
Det där med kramp i benen, det ser ganska ynkligt ut. Undrar om det är lika ont som det ser ut?
Jag säger ju att jag inte tror på det övernaturliga.
Men hade jag nu haft tankar på att det kanske finns nät så hade jag säkert tagit det som ett tecken det som hände i tisdags.
På väg in till stan på morgonen så pratade jag och Kenneth om en mycket god vän, Tommy, som vi inte hör så väldigt mycket av nu för tiden.
Vi pratade om när vi (Jag och Kenneth) åt upp Tommys torkade björnhjärta i tron att vi tagit en bit torkat renkött.
Vi pratade om när Kenneth och Tommy bar en båt många kilometer genom en skog till en liten sjö där de skulle fiska. Det var inte bara båten som måste bäras utan även Jimmy som då var liten, bara några år. Han skulle ju också med. Smartast var att bära båten rätt väg och ha Jimmy inuti båten.
När vi kom på Kenneths jobb så var samtalsämnet IKEA. Ja jösses när vi var där med Tommy och vi upptäckte att alla män på IKEA var så våldsamt sura och griniga, alla utom Kenneth och Tommy.
Det var samma gång jag och Kenneth spontanköpte hörn-bäddsoffan. Tro inte att vi hade med nåt släp, nä men icke det.
Men nu är ju både Kenneth och Tommy ena riktiga häjare när det gäller att stuva. Så medan damerna gick iväg på skoaffären och handlade mera så fixade Karlarna packandet. Tur att Tommys bil var stor men det vara på håret att det inte gått.
Så det blev ganska mycket snack om Tommy den morgonen. Så tala om att jag då blev paff när Tommy ringde samma dag på eftermiddagen. Hade jag så trott på övernaturliga saker så hade jag ju naturligtvis fått vatten på kvarnen då. Men se nu gör jag ju inte det utan det hamnade under kategorin skojiga tillfälligheter.
Nä men här kan jag ju inte sitta och hänga, iväg med sig nu lilla Monika och gör nåt av dagen.
Ha det gott alla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar