Ja, ja, ja jag vet att man inte ska gnälla över värmen........ Men alltså, nån måtta får det väl vara. Detta vädret passar bara för badare. Å jag är ingen badare.
Nå men nu är denna dagen snart slut och då får man se om man tar tag i livet i morgon.
Få se nu då?!!!!???
Var var jag sist jag gjorde en uppdatering. Just det jag var ju framme vid Edvins dop i lördags.
Trevlig tillställning med en massa trevliga människor.
En bild på huvudpersonerna.... Alltså Edvin och hans päron, Anna och Jonas.
Här en bild på två kusiner ute i grönskan. Amanda och Signe.
Åsså de trevliga människorna som vi satt och fikade efteråt med.
Rasmus och Pelle.
Behöver jag nämna att dom är släkt med varandra???? Nä, just det. Det ante mej att det räknade ni ut direkt. Dom är så lik varandra att det inte är klokt alltså.
Lasse... En härlig man från Stockholm. Bjöd på många skratt.
Hustrun Bibbi. Minst lika härlig.
Jag skulle gärna gå en rundtur i deras trädgård.
En upplevelse, har jag hört.
Dom här satt också också vid vårat bord
Anna-Karin och Frida. Två väldigt trevliga tjejer. Dom kunde också leverera trevligheter. För övrigt så är dom också släkt med varandra.
Med andra ord så tror jag att vi drog en högvist vad det gäller att ha trevligt sällskap till goda tårtorna och kaffet.
Huvudpersonen him self.
Snygg i fluga och barfota, eller hur?.
Den här bilden på Edvin ska jag spara till han blir lite äldre. Då ska jag berätta att medan han tog igen sig lite på sin dopdag, där under Pianot så öppnade resten av familjen hans paket....... Vart enda ett....
Jopp det är sant. Det bara sprutade papper och snören.
Som sagt, en trevlig tillställning.
Det är nu jag ska berätta varför jag är så in i döden trött idag:
I går alltså: Jättevarmt men livet rullar ju på ändå. Så det var ju det här med målning av huset. Kenneth höll på med skorsten och med vindskivor så jag greppade penseln och startade måla.
Det var pelare, fönster och det var knutbrädor........ Åssa var det altantaket...... Hela undersidan av altan-taket som blivit så skitigt och fult. Skulle bli vitt och fint igen.
Men milde min tid. Det var ohyggligt varmt där under taket. Det var ju bara inse att det gällde att ha så lite kläder på sig som möjligt. Mina ben blev ordentligt solande dock inte resten av kroppen som var i skugga.
Men kav lugnt och solsidan. Det var så varmt, så varmt men det var bara att måla på. Dessutom är man ju inte så lång men väldigt höjdrädd. Kenneth joxade till det så jag fick ha ett vagn från fyrhjulingen uppe på altan och på den hade jag en hög trappstege. Så var det bara att flytta och klättra. Höjdrädslan bidrog nog också till att jag gick en aning varm.
Dessutom vaknade brämsen till igår. Jag försökte freda mej så gott det gick men jag är ordentligt biten över hela kroppen. Kenneth fick vara behjälplig i går kväll när jag skulle duscha. Jag hade målarfärg på hela mej. Ni kan ju tänka er hur jag såg ut efter att ha jagat Bräms med penselhanden. Mitt på ryggen hade jag precis ett avtryck av en pensel. Ja jösses vad färg som hamnat på mej.
Jamen vet ni, nu är det gjort..... Klart alltså. Ja nu inte riktigt hela huset men framsidan är klar. Ett fönster mot skogen och en vindskiva är fortfarande omålat. Men det blir nog längre fram, närmare hösten.
Skulle tro att det var jobbet i går i hettan på altanen som gjort mej så spak idag. Tror jag.
Men som sagt: Ny dag i morgon.
Ha det gott alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar