Idag ska sparrisgänget och äta paj på Café Rävasten.
Kommer att bli så gott och dessutom är jag ju mitt i ett himla trevligt gäng. så kul.
Annars då . !. ?.
Jodå som jag tänkte så blev det ett besök till på våra kyrkogårdar i går kväll. Så vackert och så stämningsfullt. Extra vackert blir det ju av att kvällen är så mörk.
Bitande kallt var det. Nästan 10 grader kallt. Det kändes.
Strax före det var vi på Hockey. Gick inge bra för mitt lag. Men för övrigt var det trevligt, massor av folk, spännande match bitvis och riktigt bra ordnat runt omkring med olika evenemang, lotterier och annat.
Kolla va, både jag, Kenneth och spelarna var på plats.
Vi har minst ett vilddjur som skapar kaos här hemma......
Räv.
I flera dagar har vi haft Mara på helspänn. bland har det gått bra men ibland har vi inte hunnit med utan det har bedrivits rävjakt med utgångspunkt från farstubron. Mara är ju en ras som ska jaga Räv, det vet hon, har vi märkt.
Sabla kaxig räv, eller om de är flera. Vi tror de är flera.
Ibland är dom alldeles utanför dörren, ibland kommer de springandes över gården och ibland får Mara bara upp ett spår.
-HURRA, HURRA, jag vet precis vad jag ska göra när det luktar så här, säger Mara och poffs så är hon borta. Har vi tur så hör vi två gläfs innan hon försvinner.
I går drog hon iväg efter ett färskt spår. Jag tyckte jag hade full koll på Mara, men se då glömde jag av mej och gjorde nåt annat en kort stund. Jag hann precis se hur hon skuttade iväg borta vid sommarladugården innan hon försvann in i skogen.
Jaha de blev ju till att patrullera vägen. Vill ju inte att hon ska bli överkörd.
Att hon ska få jaga räv är väl helt ok, men inte hamna under någon bil.
Efter 1 ½ timme kom hon hem.
Blöt, kall, upphetsad och lycklig.
Men sen behövde vi inte se mycket av henne. Hundbädden är fin, soffhörnet är också fint. Pink- och bajsrundorna blir korta, väldigt korta
Mara har kusligt ont under tassarna och underbenen. Den vackra, krispiga snöytan som har lagt sedan ett par dagar. Den som fortfarande hänger som ett marängtäcke på markerna. Alltså inte kommit ner på den fortfarande varma marken. De tär hårt på en jyckes ben och fötter.
Det finns inga synliga skador då det är väl bara ligga, vila och slicka under tassarna då.
Lite orolig känner jag mej trots allt, inte kul att se en så låååg vovve. Inget go i henne nu inte.
Förra helgen var vi ju till skogs och plockade hem en adventsgran som vi ska ha utanför köksfönstret.
I går gick jag för att ta fram ljusnätet som vi ska ha över granen. Ja jag tänkte ta fram julgransfoten också...... Men va bövelen.
Ganska snabbt kunde jag ju konstatera att det inte fanns vid de andra julgrejerna. Det är ju nu inte så himla konstigt, julsakerna packades ju bort i januari. Men granen fick vi vänta med att ta bort till snön smält bort. Både julgransfoten och nätet hade frusit fast i backen så det var bara vänta på våren.
Så jag och maken har ju lagt grejerna på något smart ställe så vi skulle hitta de nästa gång de skulle fram.
Har jag berättat att vi har 14 hus på vår gård?
I ett hus bor vi
Ett är ett garage
En är en lekstuga
En är min ateljé.
Få se då......
14 minus 4 ....................
I någon av de övriga 10 husen finns foten och nätet.
Så fort det inte är 10 grader kallt ute ska jag klä på mej och gå på eftersök.
Nä nu tror jag att jag ska passa på och fara till grannbyn och köpa mig lite högkvalitativt härligt garn. Måste bara kolla att hon är vaken och hemma.
Jag ska berätta mera om garnet senare.
Ska berätta om pajlunchen på Café Rävasten senare.
Bilder kommer, jag lovar.
Ha det gott alla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar