Idag har jag bara varit ut den tid det tog att fylla fågelborden och att kasta soppåsen i tunnan.
I går var jag inte ut så mycket ens.
Inte ens nåt var jag ut.
Å inte kan man då skylla på att det är skitkallt ute, nä bara ca - 15 grader. Klart att det är kallt men inget sånt som man inte kan klä sig mot.
Det är inte som när det är - 30 grader. Då är det betydligt svårare. Näsan sticker ut och blir kall, rent så det gör ont.
Det blir som kärvt när man ska försöka blinka. Mössan och halsduken blir tung, blöt och alldeles yvig av all rimfrost som bildas. Inte mysigt enligt mej.
På fredagskväll fick vi umgås med folk, modiga människor som tordes ut trots att det var kallt.
Familjen Ringström kom förbi och åt rester med oss till middag. Vilja bestämde sig för att stanna till lördag. Fick hon ju naturligtvis.
Kvällen fylldes senare på med Kicko och Thomas. Himla skoj att få prata bort en stund. Vi har ju inte träffats sedan veckan före jul. Fanns mycket att prata om. Som vanligt så var det nog jag och Kicko som pratade mest. Vi är bra på sånt.
Men jösses jag måste ju berätta: Jag har bakat, jopp, att jag har. Jag bakade två mjuka kakor, den ena åt vi upp, men den andra hann jag frysa innan den gick samma väg. Tanken är ju att det ska finnas ifall jag ska bjuda någon på fika.
Men det är ju väldigt osäkert om det blivit av att baka om det inte var för att Vilja ville.
Idag satt jag i soffan och tänkte att det ändå är ganska skönt att allt det röda, juliga är borta, trodde jag aldrig att jag skulle tycka. Visserligen är ju julgranen bakom köksfönstret kvar, men ändå.
Kan det var för att solen har börja med längre häng på himmeln?
Kan det vara att trots kylan början man få lite vårkänslor.
Så måste det vara, jag har redan börjat fundera på hur jag ska ändra och ordna i blombänkarna i vår. Jopp helt klart jag har börjat känna av att våren är på ingående. Inte än, men det kommer. Det vet jag av både livserfarenhet och att jag har hört det av säkra källor.
Några bilder jag tog under helgen.
På saker som jag gillar att titta på. Kan ju dela med mej så får ni också se. Har vi tur har vi samma smak.
Jag gillar koppar. Känns bara fint att det är en inredningsdetalj som är inne igen, att mina gamla grejor kommer till sin rätt.
Gudarns vad jag svamlar, inte bryr jag mej om vilka trender det är. Jag har väl alltid haft mina kopparsaker framme, inte alltid men som de flesta av mina prylar får de vila någon period i någon kartong, medan jag ställer fram annat.
Bordet känns som om det är redo för våren, kan det var tulpanerna som jört?
Två kopparsaker och en ny kakburk. Idag finns det en liten bit sockerkaka i burken. Tror inte den lilla biten överlever hela dagen.
På återvinningen hittade jag tre fina...... ???!!? Saker i metall. Vad det egentligen är tänkt till spelar väl ingen roll, det viktiga är väl vad jag ska göra med dem. Tänkte att jag ska söka reda på tre stora glaskulor eller nåt sånt att lägga en på varje. Tänkte jag.
Min fina eskimåflicka som jag fick när jag var väldigt unga av min mamma. Flickan har under en lång tid inte stått framme. Jag har haft någon konstig känsla av att den är jag så rädd om. Men ska man verkligen var så rädd om sina saker så men inte ens har de framme? Korkat.
Troll av Teak. Det är också sånt som jag har framme i perioder. Viss är sedan jag var ung, viss har jag hittat på loppisar.
Nä men nu får jag väl ändå ge mej. Kan ju behöva göra nåt av den här dagen också.
Kanske baka, kanske kolla lite skidor på Tv.
Kanske rent av klä mej och ta en promenad. Kanske.
Ha det gott alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar