Idag börjar jag med att visa en favoritposering. Alltså det är jag som har den som favorit, inte Doris. Men genom årens lopp så har jag så många bilder precis på det här temat: Doris med en surströmmingsklämma på väg in. Doris har å sin sida resignerat, hon vet att det är lika bra att se till att jag får den rackarns bilden så det blir nån matro sen.
Kram på dej Doris.....
I går var det en sån där dag när jag kammade till luggen och drog till stan. Det var massor av måsten på min lista. Alltså precis som jag vill ha det. Lika bra att spara ihop allt på en dag så slipper jag in till stan så ofta.
Dagen började jag med besök på Kenneths jobb. Tror jag har nämnt det tidigare. Men, jag säger det igen..... Det är så himla trevliga människor som Kenneth har på sitt jobb.
Sen bar det iväg....
Matade Vampyrerna först:
Sen blev det en massa besök på klädaffärer. Jag hade nämligen åkt iväg till stan i linne, kände att det hade varit lämpligt med en liten kofta över de bara armarna.
Men det jag tänkte mig en liten kofta finns inte nu på affärerna. Det är väldigt långa, tunga och vintriga koftor på affärerna... Dessutom var alla gråa, då var vi ju där med färger igen då.... Svart, vitt och grått är färger som gör att jag direkt lessnar på att titta på kläder. Fattar inte varför det ska vara så mycket av de färgerna speciellt i de storlekar som passar mej. Jag köper inte riktigt de förklaringarna som jag får i affärerna när jag frågar.
-Jo men ser du det är de färgerna som säljs mest....... Men alltså vad korkat. Finns ju inget annat att köpa.. I brist på bröd så måste man ju köpa limpa eller hur man nu säger.
Så jag blev utan kofta.
Det fick gå det också.
Bland alla dessa måsten hann jag ju med en träff med Anna. Vi fick en härlig stund på en parkbänk med varsin glass.
Annas barnbarn blev utan glass. Han sov över pratstunden vi hade. Han är visserligen bara 4 v gammal så det kan ju hända att det inte blivit någon glass fastän han varit vaken.
En bra dag med massa "att göra" avklarade.
På kvällen satt jag med Youtube i knät uppkrupen i soffan och försökte klura ut hur man gör när man vill börja sticka sockan framifrån. Fick riva upp ett par gånger men till sist så fick jag till det. Har hört att det kan bli en bättre passform på sockan, dessutom tror jag att det är lättare att ha lite koll så inte garnet tar slut, lättare att randa ett skaft än längst fram i tån...
Boll-krysantemum...... Nu har jag köpt två stora att dekorera bron med. De är vackra men det är en skvätt vemod när de inhandlats. Nu är strax sommaren över och hösten kommer med stormsteg........................
Gudars vad jag är rolig. Var ju nästan så jag trodde på det där själv. Vadå vemod????? Jag är ju en äkta höstmänniska aldrig att jag känner vemod när hösten kommer. Så himla busig jag är ibland när jag skriver.. Hahaha.
Snart måste jag ta tag i dagen och göra nåt men jag måste skriva en sak till.
Facebook och vänner som försvunnit under livets gång.
Under 80-talet arbetade jag på Piteå lasarett. Där lärde jag känna Irene. En sån där jobbarkompis som kom att betyda betydligt mer än bara en jobbarkompis.
Vi umgicks inte bara under arbetstid utan även på fritiden. Vi delade verkligen våra liv med varandra. Väldigt många tunga stunder och andra helt underbara stunder hade vi tillsammans.
Men som det kan bli här i livet så gled vi isär.
Jag fick annat jobb och vi fortsatte med våra liv på vart sitt håll och glömde hålla kontakten.
I förrgår så kom det en förfrågan på facebook.
En vänförfrågan. För er som inte vet hur det går till så kommer det en förfrågan från någon som vill ha kontakt med en, Ibland kan det ju var lite knepigt att veta vem personen är, i bästa fall finns ju ett foto att känna igen eller ett namn som man vet vem det är Hur som helt så måste jag godkänna innan det kan bli någon kontakt.
Men jösses det var ju Irene, visserligen med ett annat efternamn............... Men fotot, hon såg ut likadan som då på 80-talet.
Jag blev så himla glad, plötsligt fanns hon bara där.
Blev ganska många rader på chatten som utbyttes där den kvällen.
Känns så skönt att hon är tillbaka i mitt liv, men nu gäller det att vi får till ett möte också.
Känns som korkat om jag inte tar tillvara på detta tillfälle att inte tappa bort henne igen.
Nä men nu ska jag göra nåt av denna dagen.
Uppehållsväder idag: Kanske klippa gräset.
Men först en påtår
Ha det gott alla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar