måndag 3 mars 2014

Leos lekland

Vilken höjdare Leos lekland var.
Smart byggt med soffor överallt där föräldrar kunde vila medan man fortfarande hade ett vakande öga på sin telning. Mycket trevlig café-del med mycket plats och god förtäring.
Vi hade så himla skoj.
Naturligtvis så hade jag kameran med. Jag tog massor med bilder...... Bilder som innehöll en axel eller en fot eller någon annan kroppsdel i något hörn på bilden. Suddiga bilder på barn som stormar fram i full fart.
Med andra ord blev det inte så många bilder som var lönt att spara, men några blev kvar när jag rensat bort alla suddisar och misslyckanden:

De två första bilderna är från en väldigt hög vulkan med en brant och låååång rutschkana.
Saras grabbar tog sig snabbt upp (Bara det var ett himla äventyr) men sen var det bara Kasper som med glädje kastade sig utför den låååånga och branta rutschkanan. Elis tordes inte. Det var bara för Sara att försöka ta sig upp, sätta Elis i knät och sedan ta dom båda ner. Ja ner kom dom med en våldsam fart. Sara var rejält blek, men det gick över på en stund. Varken Sara eller Elis  for upp nåt mer, men Kasper kände ingen rädsla, han hann med flera resor till. 
Här kommer Kasper och Vilja åkandes i nåt som liknade badringar. Skojigt.

Här har jag just hittat Elis sittandes i en trappa. Kort break innan nästa äventyr

Här Kände Vilja att det var på sin plats att lyftas upp. En stor Leo dök plötsligt upp vid vårt bord. Lite läskigt.

Att fota vuxna var betydligt lättare. Mindre sudd på de bilderna.


Ni vet en sån här maskin där man med en gripklo ska vinna sig ett mjukisdjur blev Elis intresserad av. Vi försökte förklara att det inte är säkert att man får upp nåt ur en sån grej. Att det är svårt, dessutom har vi ingen tia..........
Gick 2 minuter så var Elis tillbaka, strålandes som en sol. Han hade hittat en tia på golvet, så nu skulle han vinna sig ett mjukisdjur. 
Medan Elis gick till maskinen satt vi och funderade hur han skulle tröstas sen och hur vi skulle kunna säga: Vad var det vi sa....
Blev inget av det....... För Elis vann sig en fin krabba, en riktig gosig krabba. Lycka.

Här har jag hittat Ringströmmarna, mitt i lekhavet, helt plötsligt.

Å här hittade jag en cyklande liten Kasper. Han nästan hann ut ur bild.

Här avslutar jag det hela med en bild från entrén. Förväntansfulla barn. Nu ska här lekas. En underbar treklöver

Ha det gott alla. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar