Kallt och blåsigt.

Men milde himmel va kallt det är ute.
Vattnet i vattenkannan har frusit i inatt och påskliljorna slokar.
Dessutom blåser det nåt våldsamt. Precis så där så jag gång på gång kikar ut genom fönstret för att se om det verkligen var en långtradare som körde upp på gården i full fart. Men inte en enda gång har det varit någon långtradare, bara blåst.
Jag hade bestämt mej för att inte gå ut idag och ta några bilder, å inte lägga ut några annonser, nä jag skulle inte gå ut alls idag.
Nå men det gick ju fint.
Det dök upp en köpare som hade förslag på att köpa flera saker.
Klart jag klädde mej och gick ut, man är väl säljare längs hela ryggraden.
Lite köld får man ju tåla.
I går var det ju också kallt. Gäller att ha en plan om man går ut. Det är inte vädret som gör att man bara går ut och sätter sig med en kaffekopp i handen på altan. Nä man bör ha en plan. Jag och Mara tog en åktur med fyrhjulingen, det blev inte så lång tur,  vi var alldeles för dåligt klädd.

En stund senare så tog vi nya tag och skippade 4-hjulingen och använde apostlahästarna i stället. Genast lättare att hålla värmen, raska promenader det är grejer i kylan. Den där pölen framför Mara gav oss problem. Det är nämligen en bro där, en bro som översvämmats en aning. Mara ville att jag skulle gå före och spåra . Jag ville att hon skulle gå först så jag fick se hur djupt det var... 

Ingen vann. Vi fick helt enkelt ta promenaden åt ett annat håll där det inte var översvämmat.

Ibland händer det grejer som man så gärna skulle vilja ha en historia bakom. Det här kommer jag nog aldrig att få veta hur det gick till.

För där vi kommer gående så kände både jag och Mara att det börjar lukta illa. Vi hittade källan ganska omgående. En konservburk. Det ser ut som det gått mindre bra när burken skulle öppnas. Det är en sån ganska stor burk så jag gissar att det är fiskbullar i den. Den ska öppnas med en sån där ring typ som är på colaburkar. Men se ringen har släppt innan burkan öppnats tillräckligt för att man får tag i det som är i. Ringen ligger ca 4 decimeter från burken.

Nu till det underliga. Varifrån har burken kommit? Vem har blivit hungrig just där och då? Den ligger ca 150 meter från landsvägen så det kan ju inte ha varit någon som kastat den från någon bil. I vinter har det inte funnits något skoterspår där. 

Som sagt, kommer aldrig att få veta historien om den nästan öppnade burken.

Nu ska jag ta mej för nåt......  inomhus.

Mara har lämnat sitt ställe på mattan framför kaminen och gömt sig under ett bord. Hon gillar inte när det blåser. Inte ett dugg.

Ha det gott alla.