Ja nu kan vi även hälsa November välkommen.
För vissa betyder det att det är en lång och mörk månad att vänta.
För mej innebär den långa mörka månaden att nu är det bara köra igång, fram med alla adventskänslorna.....
Drömmar, planering och pyssel är på högvarv.
Alldeles strax kan man så smått smyga igång med julpyntandet. För min del handlar det om att börja i rätt ända. Inte med Tomtar.
Fram med ljus och trevliga stämningshöjande ljusgirlanger, så småningom kommer det mer och mer textilier i rött och grönt fram.....Mmmmmmm.
Jag har flera julklappar klara. Det är ju bara att slå in dem och ställa fram. Mysigt.
.Men vänta nu. Inte blev det här rätt.
Jag har ju inte ens fått morgonens första kaffekopp. Nu måste jag få avbryta och snabbt bege mej mot kaffepannan, så här går det ju inte att ha det.
Kommer på en sund.
Hittade kameran med bilder i. Ska bara......... Ladda.
Så nu är jag tillbaka.
Måndagens frukost hos Monika. Kaffe det är som en riktigt höjdpunkt, inte bara på morgonen utan som hela dagen.
Här är mina alster som vi körde ut på graven under helgen. Det hjälps nu inte att just Alla helgons helgen är det väldigt storslaget att vara ute på kvällsvandring på kyrkogården, vilken prakt med alla tända ljusen.
Vi hann med ett par vändor, faktiskt både fredag och lördag kväll
I går så såg jag genom fönstret att Kenneth tog fyrhjulingen och vagn och begav sig till skogs. Han skulle skaffa stöttor som vi skulle använda för att hjälpa äppelträd och några andra buskar. Finns de som behöver lite hjälp och stöttning med all vintersnön. Såg honom genom fönstret som hela tiden där mellan träden. Men hips, vips så var han borta ???
Nähä, då hörde jag att traktorn startade uppe på gården. Jaha är han där nu?
Nästa gång jag tittade ut så kom Kenneth backandes med traktorn och hade fyrhjuling och vagn på släp.
Naturligtvis blev jag så nyfiken att jag var tvungen att bege mej ut för att höra om fyrhjulingen hade gått sönder.....
Nå men inte det.
Men någon, läs Kenneth, hade kört för nära bäcken och med ett plopp hade alltihop blivit ståendes. Inte nog med att det går en bäck där, det är dessutom som en stor myr runt om.
Men se tala om att det var gott om myrmark på och i fyrhjulingen
Men med traktorns hjälp så kunde han ju komma lös. Att använda vinschen hade inte hjälpt, inte ett dugg.
Kenneth klarade sig bra, vetet gudarna om han ens fick stövlarna full av myrvatten.
Men han kanske bara höll god min.
Nu är då iallafall stöttorna på plats så nu kan vintern och snön få komma.
Vi har en i familjen som inte mår så där himla bra just nu. Det är tungt för oss alla.
För den det drabbat och för oss andra som bara kan stå på sida och se på.
Måtte man fort har förstått vad som är felet och att man kan börja bekämpa skiten.
Mycket oro, många tankar.
Nä nu ska jag dra på mej nå kläder och bege mej ut i den härliga höstluften och tanka lite energi.
Men först en påtår.
Ha det gott alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar