måndag 16 november 2015

Vardagsänglar finns.


Tänk att det finns vardagsänglar. Såna som verkligen ställer upp när livet går trögt.
En sån kväll hade vi i lördags. 
Våra vänner Kicko och Thomas ordnade en överraskningskväll. 
Det vi visste innan var att vi skulle vara lagom uppklädd, hungriga och klara att bli hämtade klockan 15,00.
Absolut, det fixade vi. 
Vi var klar och vi blev hämtade och efter en liten stund var vi inte hungriga längre. Vi blev bjudna på Ming. Bodens stolthet när det häller Kinamat, eller förresten dom kan göra mycket annan god mat också. Men nu blev det Kinamat för oss alla fyra.
Gott. väldigt gott.
Efter en skojig och god middag var det till att förflytta oss. In i bilen och iväg ut från stan....!!!!????!!!

Detektivhjärnan satt ju och arbeta när det bar rakt ut i mörkret mot Vittjärv till. 
Aha...... Vet ju vem som helst att det är åt det hållet man åker för att komma till Stugan. Deras stuga alltså. Det är dit vi är på väg, nu blir det stugmys resten av kvällen.
Swosch så passerade vi infarten upp mot stugan............. Hmmmm, nu blev det svårare, eller egentligen ska jag väl säga att det blev skitsvårt att gissa vart vi nu skulle. Alla gissningar tog tvärslut, vad händer???
Finns väl inget mer åt det hållet. Bara ödemark, i stort sett.
Jaja. Det var ju bara följa med.
Kicko och Thomas verkade som de visste vart vi skulle.

Kolla va!!!!!!

Här hamnade vi:




I väntan på föreställningen.


En kväll med massa skratt och en massa fina uppträdanden. Elegans blandat med buskis. Så himla skojigt. Dessutom så skrattade jag mej alldeles hes. 
Nå men det är smällar man får ta.

Det blev en magisk kväll med massa minnen att suga på lääänge. 
Bara jag tänker på munkarna, tolken, Di Leva eller kvinnorna på restaurang så kan jag bara inte  hålla emot. Det bara kommer stora bollar av lycka i hela mej.
Stort tack till älskade vännerna.


Så här såg det ut på lördagmorgonen i vår soffa. Sara passerade hos oss på väg till Skifix. Tur som tokar hade vi när pojkarna valde att stanna hos oss i stället för att följa med Sara och fixa skidor för vintern.
Det blev en kort, men mysig stund.

Förresten på tal om Vardagsängel... Sara får nog räknas in i den kategorin också. 
Snabbt som tusan gjorde hon en akututryckning i gårkväll, såg till att ordna och fixa så jag fick en lugn natt.
Tusen tack Sara.

Jag har ju skrivit tidigare att vi har sjukdom i familjen som definitivt inte är nåt skoj. Det hela handlar ju om Jimmy. 
Jimmy som nu några veckor legat på sjukhus. Han är sjuk och både vi och han behöver få vet att allt funkar med och runt omkring honom.
Men se av den varan är det lite klent, både här och där.
Vi var med på en vårdplanering förra veckan. En vårdplanering som sparkade undan fötterna på oss. Skapade förvirring och ångest............ Bra jobbat alltså.
Herregud alltså hur det får gå till.
Efter en ångestfylld natt så ringde en annan vardagsängel, Inga-Lill. Hon hjälpte mej fokusera var jag skulle börja agera. 
Så nu sitter jag och väntar på att det ska vaknas och börja jobbas så jag kan få fortsätta att agera. 
Pappret ligger framme där all strategi är noga uppskrivet så jag bara kan bocka av allt eftersom.
Vilken dynga alltså. Som sagt: Vi kan inte göra så mycket åt själva sjukdomen det måste vi lämna till läkarexpertisen, men allt runt om.
Usch och fy.

Jaha verkar som om jag kan sitta och skriva hur länge som helst idag.

Nu gör vi bara några strategiska punkter annars blir jag ju aldrig klar med det jag vill skriva om.

- Dags för tvådagarsdropp i morgon.
Håll en tumme att jag kommer att må bra så jag orkar på Tjejträffen på tisdagskväll. Viktig kväll, vi ska göra årets julkort.
-Jag håller på att läsa fjärde boken om Millennium. Den som heter Det som inte dödar oss och är skriven av David Lagercrantz. Är inte riktigt imponerad.... Visserligen var jag ju inte det heller med alla de tidigare böckerna. Bitvis är boken bra, precis som med de tidigare böckerna. men periodvis väntar jag som att det ska hända nåt och inte en massa tugg om Svåra ekvationer och annat som ska till när man ska skapa datorernas hjärnor.
-Snön är borta. Den regnade bort i lördags. Så nu är vi tillbaka i det mörka och underkylt regn som gör världen snorhal.

Så, nu tror jag att jag fått skriva av mej så jag kan ta tag i dagen och göra nåt bra av den.

Ha det gott alla.







2 kommentarer:

  1. Svar
    1. Jamen vi hade en otroligt tur både jag och du. Så himla mysigt sällskap

      Radera