Nu är jag opererad och det gick ju bra.
Doktorn ville påpeka att jag har gått alldeles för länge så det är mycket osäkert hur mycket förbättring som blir.
Säg det åt min vårdcentral istället. Jag har påtalat besvären, de har frågat om jag klarar mej ett tag till om jag är noga att använda handledsskydden. Å jag mitt kräk har bockat och sagt att det ska jag nog klara.
Dumt, dumt.
Här är en bild på mej när ingreppet just var klart.
Jag kände mej inte riktigt kry där, syns det?
Nå men nu som sagt är det gjort. Jag har blivit sjukskriven i 4 veckor. Tror inte jag blir sjukskriven så länge, känner redan att jag är less på att vara hemma. Jag kan ju för friden inte ens sticka.
Men jag måste få berätta om min matlagning:
Jag förstod ju att det inte skulle bli så mycket av den varan i början av min konvalescens. Så jag tänkte till och köpte hem lite färdig mat.
Tänkte jag rätt? Jodå men jag köpte hem för svårt ändå.
När jag på operationsdagen vaknade till efter att ha sovit några timmar hemma i lugn och ro så förstod jag att jag var tvungen att ordna mej nåt att äta.
Ja men jag hade köpt palt, kan det bli enklare? Bara värma och äta.
Har ni någonsin försökt öppna en vakumförpackning med bara en hand, dessutom med fel hand. Jag hade ju så ont i min högra hand att jag kunde inte ens använda armen att hålla fast med. Nä det gick inte.
Nåja då får jag väl rosta lite fralla och äta.
Går det att bre bregott på en fralla med en hand? går det att skära ost med en hand?
NÄ.
Så dag 1 blev det kaffe, rostad fralla naturell. Alla målen.
Men kolla min middag igår.... Jajjamen, ni ser, jag mår mycket bättre.
I går fick jag hjälp av min privata hemtjänst. Oavlönade hemtjänst. De som bara ställer upp för att de har ett hjärta av guld .
Först kom Linda. Hon såg till att jag fick skjuts till bokbussen, hon bar och hon fixade så nu har jag en massa spännande böcker att bläddra i. När hon ändå var här så laddade hon upp mina vedkorgar så jag kan elda och få skönt och mysigt här hemma. Framför allt gav hon sej tid att sitta och prat med mej en stund. Jag har ju förmåga att väldigt fort känna mej ensam som ni vet. Tack älska unge.
På eftermiddagen dök nästa guldhjärtan upp. Calle den älsklingen tog tag i att stycka upp min kvarts kalv. Medan Doris tog hand om det själsliga. Ni vet att över ett köksbord få lösa världsliga problem, dricka kaffe och äta en pepparkaka.
Allvarligt alltså, jag tror att man blir fortare frisk om man har trevligt.
Idag började dagen superbra. En gammal väninna. Eller gammal är hon ju inte men det är länge sedan vi tappade kontakten. Hon tog kontakt efter att ha hittat min blogg. Så härligt, jag har så mycket att se fram mot timmar med henne igen. Dessutom bor vi ju i samma kommun nu.
Nä nu får det räcka. Nu gör handen ont. Min plan var att skriva med bara vänster pekfinger men se det har spruckit för länge sen, nog är alla fingarna med på tangentbordet.
Ha det gott alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar