Lättare idag.

Oj vad mycket papper och samtal som måste till för att få livet att funka vidare. Det är allt från att Alla kundkontakter Kenneth hade, som Telia, ica, vapenlicenser, ok, banker å allt annat.
Nå men det gäller att inte förvänta sig att klara av sånt på en gång. Nästa dag är brevlådan full med nya frågetecken.
Det kommer att lösa sig.
Andra har ju klarat av det.

Minns ni att jag skrev att jag försökt knycka Ingelas bilder från de fina bordet de gjort i ordning på Kenneth jobb.
Enkelt...
Ingela skickade bilden så nu går det bättre:

Även den bilden som visar deras annons i NSD. 

TAck tack Ingela.

Dagen igår är en dag som inte just kunde kännas värre. 

Jag hade då fått två dagar med häst-doser med kortison. trots att jag tog de sömntabletter som skrivits ut så var kortisonet starkare. Blev bara en timmes sömn natten till onsdag. Kan ju inte påstå att man är så där himla klyftig när man tagit sömntablett men det inte blir nåt sova ändå...

Dessutom får ju sockret hel-spel av dessa kortison-doser.

 Värdena i gårkväll. Inte undra på att jag ångrade mitt beslut att jobba efter behandlingen. Jag mådde som en påse apskit.

Morgonens värden . Mycket trevligare. Visserligen är det ju också tokhögt värde. Men idag mår jag ändå bra.  

Hela jag mår bra.

Det är roligt att laga mat igen. 

Klippa gräset i en härligt sval sommarklänning kändes också bra. 

Att jag ska iväg ikväll och jobba, det är ju öppet länge ikväll. Så jag jobbar ändå till 20... Det blir också roligt.

Pyssla med att göra ett paket till Elis som snart fyller år. Skojigt.

Den där känslan att jag inte har velat få besök. Den är också borta. Rent så jag ser fram mot att någon kommer hit.

Tänk va.

Så skönt att få börja känna igen mej själv.

Det kommer att gå fint för mej, tror jag.

Ha det gott alla.