torsdag 1 september 2016

Rapport från natten.

Kort rapport hur jag har det.

En helt okey natt blev det.
Många snuttar med sömn. Visserligen var de korta men ack så sköna.
Tillsammans blev de 4 timmar. Känns helt okey.




Jag har på känn att den där duracell-kaninen börjar ge sig. Känns som om livet börjar likna en vanlig fart.
Fortfarande skyhögt socker i ådrorna som simmar omkring och förstör.
Men idag tror jag att jag ska fokusera på att hålla mej sysselsatt och på benen.
Finns så mycket som jag har på agendan. Den där agendan som bara innehåller trevligheter, inte den med dammsugning och fönsterputs.
Allt från att plocka in svarta vinbär både hos mej och hos grannen. Jag har inte tänkt palla, jag har faktiskt fått lov att plocka vinbär.
Klippa gräset klart. Började igår men då började det regna innan jag var riktigt klar. Det blev mest lite skvitter av det hela, inget regn på allvar.  Sen hade jag jag inte orken att rycka upp mej och fortsätta..

Bokbussen kommer idag. Den får jag ju inte missa.

Sen ska vi naturligtvis ut i skogen. Men  vi har tagit ett beslut jag och Mara. Vi ska ha med hundsnacks, banan och bara en liten svampkorg.
Egentligen skulle vi kanske plocka blåbär i stället men det är ju inte lika kul. Dessutom finns det ju bakom ladugården så då får vi oss ingen skogsvandring.

Just det ja. Ikväll när Kenneth kommer hem från jobbet så har han med sig Vilja. Föräldrarna är i andra kommuner när det är dags för en lite tjej att sova, så det blir sussa här inatt.

Jag fick många kommentarer igår på Facebook. Omtänksamma människor, snälla kommentarer.
Jag förstår om jag kanske verkade otänkt när jag begav mej ut, diabetiker som jag är utan nåt att äta med mej. Det var ju himla korkat.
Situationen hade ju kunnat bli farlig. Som sagt, man räknas inte till de smarta när man är uppe i en insulinkänning. Tur att jag kom på blåbären. Nå men det blir mycket bättre om  jag har druvsocker eller banan som reservproviant.
Men att jag skulle ge upp mina skogspromenader det finns inte på kartan.
Det är ju i skogen jag får ut min kvalitetstid. Jag som aldrig förstått vitsen med långa resor för att få koppla av i värmen med söta drinkar.... Jag har skogen så nära så jag kan njuta varje vecka. Året runt.
Nu överdrev jag.
På högsommaren när myggen och knotten äger skogen. Då backar jag. Orkar inte gå omkring med massa kläder i värmen bara för att slippa bli uppäten. Men resten av året är skogen min.
Men att dela med mej till björnarna och älgarna av skogen går fint. Bara vi inte kommer så nära varandra.

Se nu då, jag skulle ju inte sätta mej och skriva av mej, nä bara en kort uppdatering hur natten varit. Nä, hopp och lek. Som Jimmy ofta sa när han tyckte det var dags för att ställa sig upp och göra nåt.

Jag ska fixa en påtår, en balja med vatten och sedan sätter jag igång med dagen.
Ehhhh. Kanske jag skulle klä mej också, verkar ju som ett smart drag.

Just det ja. Jag ska ju ringa och höra hur jag ska göra med de där tabletterna. Nu verkar det vara tre månader till nästa gång jag kommer att behöva dem. Men gör jag det inte idag så kommer jag att glömma fixa det.

Ha det gott alla.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar