Älgjakt och Doris

Anna Hedkvist la ut en bild på sitt förkylda lilla, annars så glada gryn, Belle, för några dagar sedan.
Belle beskriver verkligen utan ord hur det känns att vara riktigt förkyld. Jag vet precis, känner exakt så jag också.
Den som inte fattar måste vara stört-korkad.
Eller vad tycker ni?

Sedan jag skrev sist så har ju älgjakten dragit igång. 

Vi har inte varit ut under veckan. Kenneth har inte varit hemma och att jag skulle dra ut med strumpstickningen i högsta hugg verkade ju otroligt pretentiöst. 

Under veckan har ju Kenneth varit på kurs och lärt sig göra honnör och marschera i takt...... Eller nåt.

Det fick bli premiär nu under helgen.

Under veckan har de skjutit 2 stora och en kalv. Går det med den takten så är ju allt snart klart. Visserligen har vi björn som härjar i området. På tisdag fick de tag i en sån där proffs-björnjägare som kom och sköt en av de tre som de varit i kontakt med på måndagen. Som sagt, det bara vimlar av björn.

Jag är ju inte så himla duktig på att vara stilla nå långa stunder åt gången. Men det finns så mycket man kan göra i skogen som inte låter eller stör en massa.

Som tex:

 Fotografera lite. 

Å så fotade jag lite till

Det här blev ju en mycket fin bild, tycker jag själv. Vi satt i älgtornet som ligger alldeles i kanten av en myr och det var en massiv dimma. Plötsligt så lättade dimman en kort stund och då såg vi färgerna. Det blev  bara en kort, kort stund sen la sig dimma över allt igen. Är ju ingen konst att ta fina kort när färgläggaren jobbat på bra med våra höstfärger.

Fika går alldeles utmärkt när man sitter i skogen och ska var tyst. 

Plocka lite lingon går också väldigt bra.

Plocka lite till lingon. Det går inte så fort när man handplockar. Men så är det också rensat och klart när man kommer hem.

Dessutom har jag ju nåt att syssla med medan jakten pågår

Har jag nämnt att det går fint att äta når man sitter på pass? Gott.

Åsså kan man fika lite till.

Däremellan kan man plocka lite lingon.

Någon stund sitter jag precis som Kenneth. Tittar och håller span på sån som finns och sånt som kan finnas. 

Lyssnar på ljuden eller på det ljudlösa.

Bara är.

Men så blir jag lite rastlös igen så det är det bara fram med sticken. Den är också helt ljudlös.

Som ni ser så är jag inte så bra på att sitta still och bara vara...... Men Kenneth har inte en enda gång klagat på att jag vill följa så då utgår jag från att jag sköter mej riktigt bra....

Under helgen blev det inga djur skjutna. Lördagen var det unghundarnas tur. Det tar något år innan de riktigt får kläm på det här, men får de inte öva så blir det inget av dom.

De hade nog kontakt med lite älg här och där men det var svårt att få älgen att stanna.

Blizten blev nog lite snopen när han passerade oss. Larmet från husse hade gått att: ta fast Blixten när han passerar. Blixten skulle få vila och nästa hund skulle släppas. 

Jamen jadå. Blev väl inte så illa. Vatten, korv, mackor och trevligt sällskap. Men inte är det ju som att få springa i stora skogen och jaga.

På söndag blev älgjakten snabbt avbruten när en björn dök  upp vid några av passarna. Men den björnen blev skrämd långt bort.......... Där kan den stanna.

Det vara om helgens älgjakt.

Under helgen har det också varit kalas.... Doris för gubevars fick sig ett kalas.

Massor med barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Alla kusinerna var där ( alla två). Dessutom några goa vänner var inbjudna. Dit hörde vi.... Man får känna sig stolt.

Trevlig tillställning och massa go mat.

Hurra, hurra, hurra hurra för Doris som fyller år.

Nä nu ska jag snyta mej och fortsätta ta vara på den lediga dagen.

Ha det gott alla