Det har varit ett underbart väder och med skojigt sällskap.
Redan från start var det klart och soligt.
På morgonen direkt affären öppnade så for vi mot staden och handlade lite lätt så vi skulle klara helgen.
När vi närmade oss stan trodde vi inte våra ögon...
Infarten mot Boden var sig inte riktigt lik....... Rakt fram mellan björkallén låg solen lågt med massa dimma framför. Såg faktiskt ganska häftigt ut.
Så var det hela tiden vi var i stan. Men så fort vi kört tillbaka över Trångforsbron så blev det ordning på solskenet.
Redan på förmiddagen gick vi ut och gjorde upp eld. Linda och hennes familj kom hit och åt lunch med oss.
Det här ingen bild som jag på något sätt är stolt över.
Dåligt ljus, suddig...... Men så kan det gå när jag till varje pris ville ha med hela gänget på en bild. Det där suddiga, bleka längst ut till vänster är faktiskt Linda och Vilja. Det minns jag precis.
Så tokigt dålig bild. Hahaha.
Det var dags för att ta in lite grönsaker idag. Vilja satt igång med stor entusiasm. En morot i korgen och en i mun.
Morötter är nyttigt, så det var bara äta på.
Efter ett tag kom Sara, Karin, Bonzo, Elis och Kasper upp.
Det fanns många fina saker att beställa i Elis tidning. Han har ju blivit så stor att han får sälja jultidningar och det är ju klart att vi alla beställde.
Mara fick sig en skojig lekkompis.
Bonzo är ju en väldigt glad och charmig valp med massa av ork och spring i benen. Så mycket spring så Mara var tvungen att försöka morra lite ibland för att få korta pauser. Men se den där Bonzo är då ingen långsint vovve. Fort hade han glömt Maras önskan om att få vara själv en liten stund.
Nä nä, livet är så kort så det gäller att använda varje sekund med massa spring och bus. Så det var bara för Mara att ställa upp och vara en bra värdinna. Jösses som de sprang. Det var Terrier-race hela tiden. Men det har synts lång väg att det var våldsamt skojigt.
Mara har inte behövt så mycket underhållning i kväll sedan alla farit hem. Hon har varit så himla nöjd med att sova.
Kasper och Vilja tog tillsammans upp alla morötter. Ett riktigt bra lagjobb gjorde de.
Nu var det ju inte bara barnarbete som pågick. Det hanns med lite lek och som här hade vi jakt på en stackars plastflaska upphängde i gungställningen.
Flaskan överlevde inte. Den ser ut som ett såll.
Men roligt var det.
I kväll blev det ganska tomt när alla farit hem till sig.
Jag roade mej med att laga lite viktväktar-mat. Gott med blomkålsris. Till det blev det en gryta med kyckling, kantareller och det sista mangold från landet.
Gott blev det. Väldigt gott.
Även de sista av..... zuss.......... zuch...... Zucchinin (tur att det finns google) blev inplockat idag.
Så jag ska nog hitta på nåt gott att göra av det i morgon.
Kenneth har gjort gonatt i sängen här bakom mej. Låter ganska skönt när jag hör han andas så där sóm man gör när man sover riktigt skönt.
Gäsp.
Tror jag inte blir uppe så länge ikväll.
Jag sitter nämligen vid skrivbordet i sovrummet och skriver. Jag har slutat ha datorn på köksbordet. Jag får ju inget att hända då. Gång på gång blir jag sittandes och kolla på allt möjligt. Recept, stickbeskrivningar, tips på fina dörrkransar, facebook, skojiga bloggar som jag följer, göra mej en ritning på hur mina rabatter ser ut nu och hur jag skulle vilja att de såg ut, hur bygger man ett sommarrum, kolla vädret, lyssna på en låt..... Ja men ni hör vad jag kan hitta på att göra vid datorn.
Det är mycket bättre att det är en bit bort.
För er som aldrig varit hem till oss ska jag berätta att det är ganska långt mellan vårt kökbord och till skrivbordet i sovrummet.
Man måste inte bara gå genom hela huset för att komma till den stora svängda trappen upp till övre plan utan man också gå genom den stora salen, genom biblioteket, förbi blå rummet, vidare ända ut i högra flygeln, där är vårt sovrum.
Där finns förutom det gigantiska skrivbordet även en enorm himmelssäng. Dessutom två engelska fåtöljer framför öppenspisen.
Fniss, Fantasi är bra att ha.
Gudarns vad jag svamlar........ Vi bor verkligen compact living. Mellan köksbordet och skrivbordet är det ca 6 meter.... Trots att de står på var sin sida av huset.
Nu tror jag att jag tar boken med mej och vickar omkull där bredvid Kenneth.
Ha det gott alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar