Natt, men jag sover inte

Det här med att sova mitt i behandlingen av Myasthena gravis är inte lätt.
Trodde att det skulle bli annars den här gången. Jag var så himla trött redan direkt efter de kopplat lös mej från droppet idag kring lunchtid.
Kämpa, kämpa hela eftermiddagen och kvällen, stöp i säng här runt 22. Orkade inte läsa i boken. pang bara så sov jag.
Men det med att sova var redan avklarat före klockan ett. Nå men jag fick mej ju nästan 3 timmars sömn i allafall.
Nu har jag läst ut boken, ätit en tallrik med fil, påbörjat läsa en ny bok, sett lite Tv, kollat in på google  å nu är det dags för bloggen.
Satt och kollade runt på google hur man gör för att göra sig en mossig trädgård. Jag har sett bilder på hur man bygger upp en sån. Det skulle nog passa mej att ha en sån. Med mossor på stenar, ormbunkar, lingonris, olika mossor i olika nyanser, nåt spännande rostigt, nåt lågt barrträd, gamla knotiga grenar. Kanske en liten stenhage. Ja men ni fattar eller hur....

Kvällen har iallafall varit väldigt trevlig här hos oss.
Jag har huserat i köket tillsammans med syjunte-gänget i kväll, Broccoli-soppa med massa prat och skratt. De andra runt bordet var flitiga och det både virkades hyllbårder och stickades på sjalar, det var bara jag som inte kan för mitt liv komma på vad jag vill göra. De sista två veckorna har jag  gång på gång suttit och prövat, kollat, funderat.... Men jag kan ju för mitt liv inte komma på vad jag skulle vilja handarbeta med, helst sticka, tror jag.....

Kenneth tillbringande kvällen sovandes i sängen. Det är bara inte sant vad trött han är, smärtan är fortfarande rejäl. Måste fortfarande hoppa runt på två kryckor, foten går inte att gå på. Men det gäller ju att glädjas åt det lilla. När han sitter så kan han faktiskt tåla ett lätt tryck mot foten. Nu kan han faktiskt sätta ner hälen lite på golvet i stället för att hålla foten hängandes strax ovanför.

Nä nu ger jag mej för i natt.

Saker händer i morgon. Jag ska iväg tidigt och få mitt dropp. Hoppas jag sen kommer i fas med sömn, sockervärden å sånt.
Dessutom är det dags för Jimmys cellgiftsdropp i morgon. Hoppas att han får må bra den här gången. Det är nu himla olika. Vissa gånger går det helt obemärkt förbi, andra gånger är han väldigt trött och väldigt illamående. Men som sagt den här  gånger går det fint känner jag.

Nä men  nu ger jag mej.

Ha det gott alla.