Björnbajs mm

Men det är inte sant vad dagarna går fort. Jag som tyckte att det gick fort i sommar, det är inget mot nu. Nå men det gäller att ta sig tid för man får den inte av någon.
Några bilder ska jag väl ändå hinna lägga in i min blogg. Alla som är svmpplockare vet att regn är kalas för svamp, men någon måtta får det väl ändå vara tycker till och med kantarellerna. Så då kan jag bara konstatera det roliga faktat att jag har hittat ett gigantiskt kantarellställe tyvärr med svamp som regnat sönder. Men till nästa år..... då blir det att plocka. Nu ska du ju inte tro att jag bara gick därifrån och konstaterade att det inte gick att ta reda på någon svamp..... Nädå inte jag inte. Jag kröp omkring på alla fyra i mossan och synade många svampar och rätt vad det var så var där någon i god kondition. Så som du ser så blev det några stycken att rensa när jag kom hem.



Att ha en råttjägande hund har både fördelar och nackdelar. Att han håller efter de äckliga råttorna är ju bara att tacka för. Mindre mysigt är ju att han blir så förskräckligt skitig i den blöta jorden när han gör eftersök på de rackare som far under jorden. Här är en bild på när han kommer och vill in och har hela nyllet fullt med jord. Då gäller det att vara på och gå raka vägen in i duschen för annars blir det ett väldigt knastrande i sängen när man ska gå och sova. Bonzo är mycket väl medveten och den äckliga proceduren i duschen så han ger gärna järnet upp i sängen och lossas sova.

Så här fin var han när han just kommit hem från frissan. Ullis kan verkligen göra underverk med Bonzo. Dessutom så känner han skillnaden. Han sträcker på halsen och blir väldigt trippig och väldigt busig. Gör riktiga terrier-rejs.

Höst, min favoritårstid. Härligt. Tyvärr så blev vi snuvade på de vackra färgerna denna höst. Först torkan som gjorde löven genomskinliga sedan allt regn som bara spolade bort löven. Kvar blev kala grenar. Så kan det gå. Bättre färg nästa år..

Men resten av hösten när man får fixa till gemytet innomhus, det gillar jag. Här är en bild på en kväll när det inte regnade men en häftig, spöklig dimma la sig som ett täcke över träsket.

Nå nu ska jag bege mej ut i skogen med Jycken. Måste bara fixa mej några reservstövlar för den ena av mina vanliga stövlar är ruskigt blöt fortfarande. För er Pite-bor som läser detta kan jag bara meddela att I kvåssa nanting förskrächelit igår. För er andra så plurrade jag. Blöt långt över knät.

Men nu höll jag på att glömma: Igår var Kenneth borta hos Kjell och Irene och fixade något i fyrhjulingen, så jag for också dit.

Kjell tyckte att jag kunde ta mej en sväng och se om det kommit några nya sopper. I vanliga fall finns det hur mycket som helst hos honom, nå men inte nu. Det behöver komma sol efter allt detta regnande.
När jag var klar gick jag in till Iréne. Då berättade hon att dom haft björn alldeles bakom väggen
för några kvällar sen............ Huvva........... Där hade jag just sökt svamp. Så Kjell följde mej dit så jag fick se hur Björnbajs ser ut. Men alltså, det är bara 30 meter från huset, på ett elljuspår. Det är bara att vara ännu ljudligare när man promenerar i skogen. Min tro är att om man bara låter tillräckligt så drar Björnen. ...... Jo, så är det......Så måste det vara.... Jag kan ju inte ge bort mina härliga skogspromenader till en jäkla björn.. Nä jag fortsätter och pratar, sjunger, trampar på kvistar som går av...............Det blir nog bra det här...... Jäklar björnar, tänk om jag har fel....
Nu ska vi (jag och Bonzo) gå och skrämma björnar. Ha det gott alla.