Älgar på bron igen

Sjuk. Tråkigt. Men eftersom jag snart varit hemma en vecka så bör jag ju strax vara frisk. För visst är de så försäkringskassan tänk?.
Hände nåt kul här på morgonen:
När vi ätit frukost (Jag, maken och hunden) så brukar Jycken gå på en kort pinkar-runda själv. Brukar ta 2 minuter på sin höjd, sedan blir det litet gläf bakom dörren då vill han in och gosa en stund till i sängen.
Precis så var det denna morgonen också. Till......
Kenneth vänder sig mot fönstret och säger: men Bonzo är du fortfarande ute? ???
VAd? Tänkte jag, släppte jag inte in han nyss?.... Antagligen inte. Så jag gick och öppnade dörren. Ingen hund på altanen men jag hörde ett kraftfullt morrande...... Hjälp så illa brukar inte Bonzo låta....... BONZO, BONZO kom in......... Ingen hund, men morret bara fortsatte.
Ropade på förstärkning av maken. HAn kom och tog i med det allvarligaste tonläget han kan. BONZO HIT.
Morret fortsatte några sekunder till men då jäklar brakade helvetet lös........ Alldeles bredvid bron står det några älgar i mörkret, som med ett himla liv hastar iväg ett tio-tal meter bort............... Men ingen hund. ................. Bonzo, hit...............
Då kom en mycket sömnig jycke från sovrummet och undrade vad som stod på......
Jag har aldrig hört en älg låta på det sättet. Jösses va hemskt ljud. När vi förra veckan hade en brunstig tjur tillsammans med en ko och hennes kalv var det ju mer ett som ett lockande, pockande, frustande. Egentligt ganska trevligt läte.
Men det här var ingen mysigt allt.
Sen ville Kenneth att vi skulle dra sticka om vem av oss som skulle gå upp i garaget och hämta bilen. Kan bara säga som så: Ibland är det inte fel att vara hemma och sjuk..... HAn fick gå själv, ut i mörkret...
Ha en bra dag.