En hel vecka sedan sist

Ja just det ja. Det är ju en evighet sedan jag senast skrev blogg.
Blir till att ta hjälp av mina bilder för att minnas vad som hänt sedan sist.

Helt klart är det snart en vecka sedan jag var på tjejträffen. I morgon är det dax igen.
Så här såg det ut förra veckan på tjejträffen.

Som ni ser så är det lite av allt möjligt som pågår. Det gjuts i betong, virkas, stickas, viks kuvert... Men det var nog bara jag som jobbade med mitt luffarslöjd-träd den här gången. Tänk det var inte en enda som gjorde nåt smycke... Konstigt.

Här en bild på Vilja och Mara. Där den ena är där är också den andra.

Sedan jag skrev blogg sist så har jag passat på att fylla lite år. 

I fjol fick jag en present som jag nästan inte hann använda innan tiden runnit ut.

Ett presentkort på fotvård. 

Det har tydligt framgått från dag ett  att det är lite besvärligt att få en tid. 

Jodå, det stämde precis det. 

Men varje gång jag har fått mitt arbets-schema har jag kollat av om det funnits tider. Men inte en enda gång har det funnits tid inom den period jag vetat hur jag skulle jobba. När jag nu gick in i början av januari för att kolla så kunde jag konstatera att det inte fanns någon tid kvar att få innan presentkortet gått ut första mars. Då ringde jag dit och kollade om jag kunde byta min behandling mot någon annan Jodå det gick fint..... Jag säger bara lyxigt, superlyxigt.

Här har jag just klivit upp från 45 minuters ansiktsbehandling. Men milde himmel så skönt.

En sån där bild som gör mej så lycklig ända in i hjärtat. Så himla skönt. Hela familjen på en skön skogspromenad. Vi har nyss passerat stora travar med timmer, ljuvligt doftande timmer. Kenneth orkar följa och Mara rusat omkring som en dåre. Hon kan verkligen se lycklig ut när vi gör såna här promenader.

Jag och Kenneth har ätit polled älg i helgen. Så himla gott. Så gott och så himla bra för maken som ska äta mat som inte innehåller fett eller kolhydrater. Bra mat för min makes fru också... Gott, riktigt gott.

Här då... Här är en bild på min hjälte... Kent, mågen ni vet. 

Vad gjorde vi utan honom. Här har han ryckt ut som mobil-proffs. Jag har köpt mej en ny telefon. Det är inte sant vilket jox innan allt är överfört och klart för att användas. Jag blir alldeles kallsvettig av tanken vilken elände om jag varit tvungen att göra det själv.

Tack Agenten.

 På söndag hade vi lyckan att bli tillfrågade om vi ville följa på bio med Sara, Elis och Kasper.
Klart vi ville.

Vi såg den nya Disneyfilmen..... Vaiana.

Den här alltså. 

Det är å himla pampigt att se Disneyfilmer på bio. Den här var inget undantag. Dessutom var det ju sån där 3 D-film som man måste använda glasögon. Speciella glasögon. Där ett tag glömde jag av mej och tog av glasögonen, fick väl för mej att jag satt med läsglasögonen, eller nåt....... 

Å fattade ingenting. Det blev bara så himla suddigt. Jag lutade mej mot Elis och frågade vad som hände med filmen??? 

-Glasögonen Farmor, du måste ju använda glasögonen......... Ja just det, fattade jag väl.

Nä nu ska jag ge mej. Måste packa väskan. Följer med Kenneth på morgonen så jag kan fara och simma en stund innan jobbet börjar. Fick ju blodad tand där när vi simmade på Hotel Laponia.

Å nu har den eländiga förkylningen släppt. Den var ju ett helt äventyr, med både rinnande näsa, hosta och feber. Nå men nu är den bara ett minne blott.

Tjejträffen i morgonkväll och syjuntan "sparrisarna" på onsdag... Jag bara tänker på att roa mej.

Ha det gott alla.