fredag 30 december 2016

Resumé av sista veckan

Men se nu trodde ni nog att jag lagt ner min blogg.
Ja vad ska man tro när plötsligt kvinnan slutar skriva några inlägg?
Men se nu är jag tillbaka.

Jag såg att jag började förra inlägget med att jag tagit en tid hos tandläkaren på en ledig dag redan kl 7 på morgonen. så korkat, hur tänkte jag där kan man ju tycka. Men tro nu inte att gumman lär sig nåt....... Nädå, idag var det dags igen....
Ledig dag.
-check
Tandläkartid kl 7.00,
-check.
Det som dessutom hände idag var att Kenneth följde så här på morgonen. Efter tandläkarbesöket så var tanken ett snabbt besök på affären för att sedan fara hem igen....
Jadå, precis så hade vi tänkte......Blev det så?? Men se säkert inte.

Morgonen började med det där vädret som jag högt och innerligt tycker skit-illa om.
Hällregn.
Snorhalt när vi for in till staden. Gällde att inte göra några snabba rörelser.
Nå men besöket hos tandläkaren gick fin så även besöket på affären. Men det gällde att ta det försiktigt både med bil och gående.
När jag kom ut från affären så hade Kenneth hört på radion att det var kaos på massor av ställen runt norrbottenskusten.
Bland annat på vägen mot Vändträsk, en lastbil eller nåt sånt hade fått problem i halkan och  blockerade vägen.
Så då gjorde vi en omprioritering... lite mera handla och sen på Expansa och drack kaffe. Naturligtvis så var alla övningskörningar inställda. Trevlig stund fick vi oss där med Thomas och Kicko.
Vi hann även förbi på Kenneths jobb innan vi till sist provade om vi kom oss hem. Jodå, inga hinder Skönt, nu ska vi inte starta bilen mer detta året.
Nyårsafton kommer att bli en stillsam tillställning. Herr och fru Lundgren i TV-soffan.

Jag tror att jag går baklänges i det jag minns har hänt sedan sist jag skrev.

Jag har varit till Luleå och haft en underbar stund med en kusin om jag slarvat bort medan livet rusade fram.


Så här såg vi ut när vi var 2,5 år gammal, jag och kusin Åsa. Var ju ett tag sedan. Men  vi är i stort sett lika vackra ännu, dock lite äldre och klokare, får vi hoppas. En fantastiskt skojig stund blev det då. Det måste vi göra om. Gott fika blev det också


Ännu mera gott fika, Veronika bjöd på fika hos Kjell för några dagar sedan. Fanns om vanligt en massa fika men det flesta sorter kunde jag stå emot. Men det finns inget som klår Veronicas knäckflarn. Mmmmmmm.


Jag har hunnit på middag hos Ullis. Ostpaj. Sagolik.  Jamen vad jag älskar ost. Tur att vi inte har det hemma till vardags, jag är starkt beroende av ost.
Dessutom blev jag förärad av Ullis dessa dessa fina örhängen med tillhörande halsband. En liten Mara......



Julotta, naturligtvis. Alltid.  Inte på ett stort ställe med en massa folk, Nädå i Alträsk byagård, stämningsfullt och alldeles lagom mycket människor. Precis allt det som betyder så mycket för mej är där.. En stunds stillhet och eftertanke, vacker musik, gott fika och trevliga människor som gillar att skratta och  prata över en kopp kaffe och gott fika.


Fikat var bakat av en bybo, gott, hon kan sin sak, helt klart. Det fantastiska fem-armade ljust är tillverkat av Alträskare. 
Stämningen i den fina byalokalen blir ju inte sämre av att Olle och Annette alltid kommer körandes 
med häst och Rissla till julottan och att Alträskarna har facklor i händerna när det kommer gåendes.
Ni fattar va??? så himla rustikt och mysigt.


Nu är jag nog framme vid julafton.
Dagen jag bävat för, Ingen Jimmy. Skulle det kännas alltför ont???
Men dagen gick så bra den bara kunde, klart att vi saknade Jimmy. Så klart... 
Men ändå, det gick.
Vi hade ju de underbara barnbarnen och underbara människor runt oss.

 Vi började dagen hos Sara, Elis och Kasper.  Hela huset fullt. Vi gjorde som vi brukar, Vi gör ett knytkalas, en grötlunch med ett litet julbord. Gott och enkelt. 



Som det ska vara så dök tomten upp. Nu hade han bara med några få paket i säcken så det blev bara till barnen. Jag blev en kort stund alldeles förskräckt..... Skulle jag bli utan paket i år?? ... 😄😄😄😄 Skojade bara, jag är nog i den åldern att det är dags att sluta med klappar.....
Men inte i år.....
Fanns gott om paket under granen till alla.


Bland andra saker jag fick så var denna fina almanacka en av dem. En almanacka som stödjer cancerforskningen... Tack snälla.


En härlig dag, men till sist blev det till att tänka på refrängen. Nöjda for vi hemåt. 
Efter ett tag kom Linda och hennes familj och blev här resten av kvällen

Sen på julaftonskvällen blev det den julmiddagen som Kent så länge velat ha. Inte julmat utan nåt annat. Det blev en plankstek. Jodå det var gott, riktigt gott.




Plötsligt är jag ikapp känns det som. Det är klart att det har hänt andra grejor här men jag tror det får räcka så här för ikväll.

Som jag skrev tidigare kommer vi att vara hemma och ta det lugnt på nyårsafton. Nyårsdagen har vi ett kalas på gång. Men det får jag skriva om senare.

Då får vi se om det blir att jag skrivet nåt i morgon..... om inte så passar jag på och önskar er alla ett gott slut och ett gott nytt år.

Ha det gott alla





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar