Glädjen vi kände när jag skrev förra gången.
Att Kenneth orkade ta en promenad om han tog Nitro. Den glädjen blev kortvarig. Redan dagen efter så skulle han på återbesök på sjukhuset......
Absolut inte. Han var inte i det skicket att ha kunde ignorera bröstsmärtan. Nädå, tjoff var så var vi tillbaka till ruta ett.
I veckan har Kenneth varit tillbaka till Sunderbyn två dagar. Det har både varit undersökningar, provtagning och informationer av dietist och sjukgymnast.
Jag har mycket att tycka om dessa informationer. Men som vanligt är det väldigt schablonmässigt.
Promenera är viktigt, minst 30 - 60 minuter per dag............ Kenneth hade ju dagen före fått domen att 200 meter är just nu för mycket för honom.
Sen kan jag ju fundera hur många gånger Dietisten sa "bönor och linser" under de 30 minuter hon pratade. Kändes som om det var 30 gånger. Minst.
En av sjukhus-dagarna blev det en sån där gooo lunch.
Idag är jag lite trött i ögat. Jag har gjort nåt som jag aldrig trott att jag skulle syssla med:
Sitta tid för utan tid och plöja genom en serie. Livsfarligt, det blir aldrig dags att gå och lägga sig, nä bara ett avsnitt till. Eller jag ska bara se en liten stund på nästa avsnitt............ Blev sent i går kväll.
Som sagt trött i ögat idag.
Det jag ser är Bron. Bra, väldigt bra.
Jag har just nu långledigt. Känns bra, ledig ändå till torsdag. Så det blir två arbetsdagar nästa vecka. Känner stor tacksamhet till min chef och arbetsplats som gör det möjligt. Det är helt klart så att jag behövde det, just nu.
Kolla vad Bitte och Nisse kom med i går.
Det var bara en liten del av allt de hade med sig. Tack snälla Kenneths jobbarkompisar.
Vi kände oss kungliga när vi åt av allt det goda.
I veckan har jag även hunnit med en julavslutning i Sävast hos Åsa. Det var Tjejträffen som hade jul-avsluting. Helt underbar tillställning. Åsa var verkligen en god värdinna som tänkt på allt.
Det var vackert juligt dukat, det fanns spännande lotteri med massor av vinster där behållningen gick till kattakuten.
Vi hade ett knytkalas, det var ordentligt varierat det som vi hade med oss. Massor av gott.
Å så var det julklappar.
Men framför allt var det högljutt, skrattigt och alldeles underbart skojigt.
Den här spegeln finns på Åsas toalett, maken har byggt. Visst är den skojigt och inte bara skojig utan himla fin? jag blev störtkär i den på en gång.
Mina förberedelser inför julen går fint. Blir mycket att sitta i soffhörnet och mysa på med någon av mina sticknings-projekt. Inget jag klagar över. Har läst någonstans att sticka har samma positiva effekt som Yoga . Det tror jag stämmer. Absolut.
Ja nu har jag och maken löst melodikrysset medan jag med ena handen skrivit blogg.
Det var årets skojigaste melodikryss. Som vanligt så spelas det bara julmusik i sista melodikrysset före jul.
Det var idag det. Snart är det jul.
Nu ska jag sticka lite innan det är dags för lunch. Tror det blir havregrynsgröt. Det sa dietisten var bra mat, åsså böner och linser va visst bra.
Tänk vad saknaden av Jimmy är påtaglig just nu. I vanliga fall så saknar jag honom varje dag. Nu är det svårt, varje timme kommer jag på att han inte länge är här. Han kommer inte att vara med på julafton.
Jag vet att jag mår mycket bättre om jag kan fokusera på alla skojiga jularna som vi fått tillsammans i stället.
Men likafullt känns det som känslan av ångest och svart sorg så lätt tar över...
Jag vill inte var ledsen, jag vill glädjas åt minnen.
Tror jag ska ta stickningen och meditera lite..
Ha det gott alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar