Gåband. Jag har blivit med gåband.
Hur är det dom säger: Finns det hjärterum så finns det stjärterum.
Det brukar väl betyda att man kan tränga ihop sig så att ytterligare människor ryms. Här betyder det att fast vi bor ohyggligt litet så går det att rymma en möbel till=)
En liten rättelse ska jag också lägga till. Det är inte jag som skaffat gåbandet utan Kenneth som skaffat. Åsså var det ju nu det här: Det heter löpband, men än så länge ska jag använda det som gåband. Man får ju inte ta ut sig man, ska ju orka gå hem också.
Men naturligtvis så var det jag som hann inviga det först.
Vilken ljuvlig känsla: Inte en enda närgången långtradare som gjorde att jag fick hoppa upp på plogkarmen. Inte ett enda snömoln som gjorde att jag försvann in i ryket. Inte en enda gång kalkade jag på blankpolerad is. Dessutom slapp jag ju gullbe Bonzo att följa. Jag kan ju tycka det känns mycket konstigt att lämna hunden hemma när jag ska ut och gå. Men han gillar verkligen inte nysnö å inte kyla heller. Så det är ofta vi får vända efter bara 100 meter för då har han kramp i alla tassar.
Men se idag kunde han ligga på soffan och hålla koll med ett öga vad jag egentligen sysslade med. Bägge nöjda och glada.
Hehe.
Bara gått och njutit av första skivan på ljudboken: Sandmannen av Kepler. Har ni läst dom böckerna, dom som börjar med hypnotisören? Ruskigt bra böcker. Minns att jag tidigare i ett inlägg här i bloggen när jag just börjat med bok nummer tre blev så vansinnigt mörkrädd när jag kom till jobbet en tidig morgon.
Nå men den här börjat i samma anda. Jättespännande från första raden.
Men det kommer att bli bra med en dusch nu. Blev faktiskt ganska varmt.
Ha det gott alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar