Det där med pensionärsfrukost gör ju att man längtar upp varje morgon.
Visserligen har jag aldrig kunnat känna den sköna känslan som många andra har när de får ligga kvar i sängen och bara vara.
Minns att det fanns en tid när det kunde serveras både kaffe och kramar på säng. Då var det inte så himla bråttom upp.
Minns jag.
Nä hos mej blir det fort myror över hela min kropp. Längtar bara upp.
Denna morgonen tänkte jag att jag kunde ligga kvar en stund. Så jag greppade glasögonen och mobilen. Tänkte jag kunde kolla om det hänt nåt medan jag sov.
Men alltså fort hade jag skuttat ur sängen.
Malin, mina barns kusin som bor i Yttersta, strax utanför Piteå. Med andra ord inte så långt härifrån. Malin lagt upp en mycket vacker bild på Facebook.
Underbart vacker men inte nåt man vill se den 9:de maj. Jag bara var tvungen skutta upp och dra upp persiennen och kolla. Ar det vinter här också? Nä det är något som hänt i pitetrakten inatt. Såg även vintriga bilder från Ingela, goa vännen från mitt förra liv i Långnäs.
Hos mej är det samma färger som igår. Brunt med strimmor av grönt. Nå men det känns som de är mer i tiden.
Jag såg på väderprognosen igår att det skulle bli blött idag. Regn och rusk. Kanske var det som ramlade ner i Yttersta och i Långnäs i form av snö inatt. Här lyser solen och har ingen aning om att den inte skulle göra det idag.
Visserligen känner jag att det är väl såna missar man kan leva med.😊
Skulle tro att det blir en sväng med cykeln idag, en promenad på stan, koka sig lite kaffe och sätta sig ute i trädgårdsmöblerna utanför lägenheten, eventuellt blir det packa lite också. Finns ju mycket att ta sig för trots Corona-tider.
Igår var jag på avtackning på Samhall. De hade verkligen slagit på stort. Det var både goda tårtor, trevligt sällskap, vackert tal, blommor och en mängd presentkort. Jag kände mej viktig och uppskattad. Dessutom var det många som var avundsjuk, de hade också gärna blivit pensionärer.
Direkt efter avtackningen for jag ut till Vändträsk.
Hade en date med den nya ägaren av Vändträsk 50. En trevlig stund med Viktoria.
Jag säger ofta att jag inte saknar tiden som ung. Men det är ju så det smittar av sig av Viktorias sug på livet. Hon har mycket jobb framför sig, men hon verkar så peppad så det kommer att gå som en dans. Ett spännande, men jobbigt äventyr.
Jag önskar henne lycka till och hoppas hon blir lika lycklig som jag varit där i skogen.
På tal om att packa. Har jag sagt att jag ska flytta. Igen. Inte långt men ändå.
När jag tackade ja till den här lägenheten så visste jag inte jag att jag inte vill bo utan balkong. När så möjligheten kom att lägenheten vägg i vägg med mej, något större och framförallt med balkong blev ledig så nappade jag direkt.
Så nu i månadsskiftet blir det att flytta igen.
Jag har en klok kompis som sa att när man flyttar hemifrån ska man flytta mins två gånger. Smart kompis, men vilken av dom var det??
Enkelt att packa, det blir med IKEA-påsar inte flyttkartonger. En halvtrappa ner, ut, 15 meter till nästa trappuppgång, in, en halvtrappa upp. Framme.
Jag längtar att få sitta med kaffekoppen på balkongen i morgonsolen, veta var man ska hålla till när man ska impregnera skorna, lämna köttet när man frostar av frysen, när det är för varmt att vara inne, odla mangold.
Dessutom får jag nu ett Pysselrum.
Andra säger: Va härligt då får du ett gästrum........ Nä men inte det. Mina gäster får även i fortsättningen sova i bäddsoffan eller på madrasser framför TV.
I ett pysselrum ska det vara pyssel.
Det var denna morgons sköna frukost. Nu ska jag se till att det händer nåt en stund.
Ha det gott. Njut av livet men var rädd om er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar