onsdag 24 januari 2018

Vaken i natt.

 Här sitter vi.
 Som två gamla damer sitter vi och gör inte så mycket.
Det är natt och jag kan inte sova. Mara sitter och funderar varför vi inte ligger i sängen och sover. Nå men hon håller god min, säger inget utan bara är här bredvid mej.
En tekopp, min gröna morgonrock,, en eld och en liten vovve som sällskap. Man hade kunnat ha det mycket sämre. 
Det har varit uggligt kallt nu ett tag. Under helgen var det ju ändå hyggliga minus 15 -  minus 20 grader. Nu drygt sista dygnet har det legat runt minus 30 grader. Då är det kallt. Man har pratat om att det kan bli lite mildare nu idag, kan eventuellt komma 30 cm snö istället. 
Det låter ju väldigt originellt.... 

Trots att det varit bister ute så måste ju min prinsessa få sina promenader. Ibland får min vovve väldigt magknip. Då blir det några dygn med mest bara vatten och kokt ris åsså rejäla långpromenader. Så hade vi det nu under helgen. Trots att det är kallt och Mara säger att det är okey att bara kissa och bajsa rakt nedanför bron så blir det inte så, nä det blir långa promenader. Gäller att klä sig för både matte och vovve. Sparken har vi haft med eftersom landsvägen är som ett nymjölat dansgolv. Medarna far omkring som bambi på blankis.
Som vanligt är bilisterna korkade. Tänk att det är väl bara 400 - 500 meter som jag måste hålla till efter den förhatliga landsvägen innan jag kan ta mej in på en mindre väg. Det tar ju inte många minuter att ta sig den biten men nästan alltid hinner det komma någon idiot till bilist som inte verkar ha fått sitt körkort på laglig väg..
Nu sist när vi var ute så var jag faktiskt tvungen att stanna till och reflektera över vad som hände. 
När vi går hemåt efter den stora landsvägen så går vi genom en lång innerkurva. Då kom där en tjej i en volvo som antagligen blev rädd när hon plötsligt upptäckte oss. Som sagt så var det ju blankis och hon körde mycket fortare än de tillåtna 80.... Vad gör tjejen? Jo, istället för att försiktigt hålla ut mitt på vägen så låg hon kvar mot dikeskanten där vi var och la sig på tutan.... 
Vad tänkte hon???? Att jag skulle hinna kasta upp hund, spark och själv hoppa upp på den höga plogkarmen...Jag hann bara vända mej bort och tänka att nu tar det....
Det gjorde det inte. Hon missade oss.

Vad jag saknar spåren som Kenneth körde upp åt oss i skogen. Både traktorspår och skoterspår.



 På söndag ringde Carl-Jacob. Han undrade om jag kunde ta med mej frisörsaxen och komma på middag. Behöver jag säga att jag inte var nödbedd.
Här sitter jag och Mara på soffan och blir uppassade av makarna Laestadius. Supergod söndagsstek blev det.
Mara med ont i magen fick bara titta på. Jag tror att Doris var den som mådde sämst av att inte Mara fick smaka.

Maras onda magen är nu ett minne blott. Nu är hon pigg igen och skulle kunna äta en elefant om hon fick. Allt det jobbiga med ontet i magen har hon förträngt.
Livet leker igen för en liten prinsessa.

Solen. Den har tagit sig över berget i Alträsk nu, så nu kan det lysa in på smutsiga fönster och över allt damm som finns inne. Gör inte nåt. Snart börjar den värma så man kan vara ute och slippa se de smutsiga fönstren. Solen är trots allt väldigt efterlängtad.


Undrar om jag skulle göra ett försök till att sova lite. Klockan är nu 03:49. Jag sov väldigt gott från 23.00. Men redan klockan 01 var det klart. Gick inte att somna om.
Kan ju vara så att det är för den himla Rektoskopin jag ska och göra i morgon på Sjukhuset som gör mej sömnlös. Så kan det vara. Nå men jag gör väl ett försök till med sovandet. om inte annat så att Mara ska tror sig och sova en stund till.
Varmt och gott har jag ju också igen här i köket.
Gonatt.

Ha det gott alla

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar