Folkrace i Coronartider

Jösses vad jag måste haft trevligt igår.

Jag vaknade av att nacken och ryggen sa aj.

Ja just det ja. Jag stod framåtlutad flera timmar först med att skiva en massa lök.

Tänk vad många tårar det finns i huvudet när man hanterar lök.

Å vad fel jag tänkte när jag gjorde mej klar på morgonen. 

Mascara och snygg i håret. Mascaran den var ett minneblott när lökjobbet var över. Frisyren for efter första regnskuren.

Nå men ja har hört att det finns nåt som kallas inre skönhet.

 De måste vara jag.😎😎😎😎

Efter löken så stod jag och Doris i många timmar och stekte och serverade hamburgare.

Massor med hamburgare.

Som sagt känns i hela kroppen.

Men ett annat fenomen. Jag minns att jag skrattade och pratade inte bara med Doris, nä med alla ljuvliga människor.

Det känns i rösten om jag säger så.

Jag kan ta mej sjutton inte varit tyst en sekund.

Rösten har ont idag.

Allt detta för en unik dag.

Det var ju nämligen fritt fram att hålla en Folkracetävling i Boden. Trots Coronatider.

Visserligen publikfri.

De som förberedde tävlingen har ju fått slita hårt i många dagar. Trots publikfri.

Men det lönade sig. Så bra tävlingsdag.

Vädret var ju en historia för sig. Men det visste vi ju och var förberedd.

Regnkläder stövlar, flytväst, snorkel och sydväst var framlagt. En gummibåt var fastknuten bakom kiosken om det skulle bli alltför illa.

Ett gigantiskt paraply över muurrikan fixade man också.

Vädret eller Skådespelet, ja det får man nog säga att det var.. Just när tävlingarna drog igår öppnades himmeln. Det var precis då man riktigt förstod vad denna tävling var efterlängtad. I hällregnen såg och hörde man alla dessa glada, positiva människor. 

Kvitter och gapflabb.

Så spelar roll, förr eller senare torkar man.

Det var Hällregn, försiktigt regn, strålande sol och åska.

Tävlingarna då. Det var blött och det var lerigt. Men lika för alla.

Det brukar ju i vanliga fall kunna damma ordentligt.

 Men inte i går. Det som hade kunna vara damm på en av bilderna är vattnet som sprutade runt däcken.

Men de som älskar det där livet de njöt.

Så många glada människor som bara njöt av att få vara där, få träffa varandra, de som ingår i denna cirkus.

Så mycket positivitet som bara spreds. 

En dialog jag hörde det var när min dotter pratade med Jörgen när tävlingarna var över. Han ledde i finalen men så for han ner i sanden och de andra hann om honom.

- Vilken otur Jörgen att din satsning inte räckte ända in i mål. Du ledde ju rejält när du for av banan.

- Ja eller hur. Det var växelspaken som inte funkade som den skulle. Men jag gjorde en fin show så länge det varade. Nu ska jag hem och bygga om bilen. 

Och med ett stort leende gick han iväg.

Det är en bra beskrivning av stämningen. Glada bara att få vara där. 

Avstånden då? 

De respekterades på bästa sätt.. 

På morgonen idag så försov jag mej. Jag brukar ju gå morgonpromenaden med Jenny och Maddy. Men när jag vaknat så hade de redan gått.

Som plåster på såren blev jag bjuden på frukost när de promenerat klart.

Riktigt mysigt med grannar man umgås med.

Nu ska jag se om jag får iväg det här. 

Förra inlägget var ingen barnlek att lägga ut.

Fick med alla underliga länkar utom den rätta. 

Jag får hålla på till det blir rätt.

Håll tummarna.

Ha det gott alla.