onsdag 3 april 2019

Sälja fastigheten del 2

Inte var det så enkelt som jag trodde.
Nå men vilken tur att jag bestämt mej för att det var nu det skulle ske.
Att jag skulle sälja och flytta alltså.
Hade jag inte varit så säker på min plan hade jag kanske börjat ångra mej nu. Men inte jag inte, inte nu. Jag vet precis vad jag vill.
Fortfarande går det 2 steg framåt och 1 bakåt. Alltså framåt. Rätt håll.
Jag har bestämt mej för att allt det där som inte blir som jag tänkt ska jag ta lärdom av. Med andra ord räknar jag med att bli ohyggligt mycket klokare av denna resa.
Det största hindret är ju Lantmäteriet. De behöver ca ett år på sig att göra det dom ska.
Alltså ska jag inte sälja och flytta härifrån före vinter. Blir tidigast till nästa sommar.
Min plan är nämligen att stycka upp fastigheten innan jag säljer. Skogen för sig och huset med en rejäl tomt ändå ner till sjön för sig. Då behövs lantmäteriet.
Jag har fått en rejäl kick-start av Norra skogsägarna. Så många saker är satt i rullning. Det känns tryggt att jag har ett gäng proffs i ryggen som vet hur man gör och som lär mej en massa saker.
Kommer att bli bra det här men det tar längre tid än jag trodde.
Men det finns mycket jag kan göra ändå.
Den här sommaren ska alla mina uthus varit genomgångna, tömda och urstädade.
Det lär ju bli ett rackarns häftigt slit, helt klart. Jag vet inte om jag skrev det sist men det är några goda vänner som hört av sig och tänker komma och hjälpa mej då de har möjlighet och tid...
Hurra för vänner.
Just det ja, minns ni bilden på Vilja som jag tappade förra gången jag skrev?
Taaaadaaaaa. Här var den, precis där Linda hade sparat den i min telefon. Fattar ni väl att jag visste precis var den var, jag bara lotsades att jag tappat bort bilden. 

Det här med ungar... Ska de aldrig bli nog gamla att man slutar oroa sig?
Kent ringde och berättade att han och Linda ville ta sig en lite roadtrip ner till Nordmaling och titta på en dragbuss han funderade att köpa. Kan du Monika vara med Vilja? 
Visst gärna. 
Så de dammade iväg kring 14.00 på måndagseftermiddagen. Jag och Vilja hade en bra eftermiddag och kväll. Jag fick täta rapporter.... 
- Fika någonstans
- En bild på en bro.
- Snart framme i Umeå
- Ser okey ut så vi köper bussen
- Nu vänder vi hemåt.
Vi 22.30 tiden så ringde jag till Linda. Tänkte hålla henne sällskap. Jodå det gick bra, snart framme i Piteå.. Så vi hann prata en stund innan Linda, tvärdrog efter andan och sa: 
- Men hjälp vad gör han? Oj, oj. Men, oj.
Å här hemma satt jag och ropade... vad händer? Berätta, berätta, säg nåt....
Då säger Linda att hon tror Kent höll på att somna, bilen for hit och dit och bara 1 dm från räcket. Nämen usch tyckte jag, du måste ju ringa honom och hålla han sällskap. Nä det behövs nog inte, nu har han ju fått sig ett rejält adrenalinpåslag så nu blir han inte trött igen på en stund...

Behöver jag säga att jag satt som en sprättbåge alldeles stel av oro resten av deras resa.
Tur jag fick ett meddelande en dryg timme senare:
- Hemma nu. Kent somnade inte, han fick en sladd med bussen.
Skönt att ha ungarna hemma, inte ute på äventyr.

Min Mara gillar ju att vara nära mej, hela tiden. Å det är vi så fort vi kan. Men ibland måste jag göra sånt som inte innefattar henne. Skriva blogg eller nåt sånt. För någon dag sedan tyckte jag att hon snarkade ovanligt högt... hon kan verkligen snarka den lilla vännen, men just då var det extra högt. När jag vickade ihop min dator så låg hon där, nära, nära.

Men den här bilden visar nåt helt annat. Våren ger oss ett bekymmer. Räv-eländet går omkring och markerar. Pinkar både här och där. Tydligen tycker Mara att det luktar gudomligt....... Det tycker inte jag, det är vidrigt.
Trots att jag inte hunnit berättat att det är bad på G så känner hon ju det på sig. Håller en väldigt låg profil i hopp om att jag ska glömma bort hur illa jag tycker hon luktar. 

Hjälpte inte att hon smög. Hon åkte i duschen ändå. Å hon kommer att åka i duschen varje gång hon gnidigt sig mot det äckliga Rävpisset. Isch va äckligt det luktar.

Jag har påskpyntat för några dagar sedan. Lagom mycket eller hur? Virkade ägg i korgen och ett kopparfärgat påskägg....

Så nu har jag fått skriva av mej en stund. Kanske ska börja att bege sig i säng. Blir en lång dag med massor av händelser i morgon. Blir inte en enda sopsäck fylld i morgon. Ute på ranten hela dagen.
Ha det gott alla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar