söndag 9 december 2018

Vacker fluffig snö

Men som jag längtat efter det vita, fina, fluffiga, när det känns som att ljuset återvänder, underbara julkänslan, allt som den härliga snön ger.
Nu är den här.
Det jag glömde var att det är ju som omöjligt  att skotta snö med bara en hand. Den andra handen är ju som konvalescent ännu.
Nä det går inte. Ska jag orka flytta det vackra vita för att kommas från bron, öppna garaget och vedhuset krävs det arbetsinsats.Så då blir det att använda alla händer jag är begåvad med..
Så nu sitter jag här och tycker lite synd om mej. Hela handleden och handen känns som tandvärk. Elak, bultande tandvärk.
Måtte smärtan snart ge sig.
När jag så var ute och flyttade snö så passade jag på att kolla på taket. Jopp, precis vad jag gissade. Han, Olof har flyttat upp på mitt tak. Olof är ju snögubben i filmen Frost.
Rakt över tv-antennen har han satt sig.
Inte underligt att min Tv-bild mest är som ett färglatt korsord, små, små rutor över hela bilden. Blandat med en stor grå ruta som kommer upp med jämna mellanrum:
- Signalproblem, kolla din antenn.
Så då har jag gjort det. Kollat antenn. Tror inte jag ska bry mej om att åtgärda felet. Antenn sitter ju på taket. Törs jag klättra upp på taket??? Nä se inte en chans..
Det löser sig innan påsk.
I går gjorde jag nåt som inte ens händer vart 4:de år. Jag julbakade. Blev en saffransbulla. Väldigt god och väldigt enkel att göra, en långpannekaka. Dess är dessutom väldigt god. Har jag redan skrivit det? Jo det har jag, nå men den är väldigt god.


Medan det jäste och mellan alla skidtävlingar så blev det häng över mitt julpussel. En dag i stillhetens tecken. 



Där emellan var det ju att bege sig ut och skotta förstås.

Min granne, ni vet han som har Sibirien huskeys som smiter. Eller som smet runt jul ifjol. De har inte en enda gång sedan dess rymt och varit hos mej. Nå men den grannen fyllde 50 år i fredags. Då på lördag bjöd han i stor sett hela byn på kalas. I allafall de han träffat på byamötena.
Inbjudan var att man skulle ta med sig nåt att sitta på och klä sig för att vara ute. Tur med vädret som en tok hade han. Dagen före var det 18 grader kallt men igår var det bara 2 minus. Det snöade lite grann hela kvällen men se vad gjorde väl det. Vi var klädd för vädret.
Hur mysigt som helst.

En härlig eld där det stektes och serverades hamburgare och Parisare.

De som ville ta del av baren var tvungen att visa sig värdig att stå på knä och ändå ta sig upp i upprätt ställning med något kvar i glaset. 

Jimmy demonstrerar hur man fixade drickat. Gentleman som han är fixade han även åt mej.


Ta med nåt att sitta på..... Naturligtvis tog jag sparken. Det är minsann inte ofta som man är bjuden på fest så nära att sparken är bästa fortskaffningsmedlet och även perfekt att sitta på. 




Det är inte någon som ritat med krita på bilden av Christer. Det är snön som faller.



Som sagt det snöade lite, ibland lite mer.
Men en otroligt mysig kväll, glada Vändträskare som roade sig.

Dessutom blev jag guidad till hundgården och fick se vilken enorm skapelse och garanterat säker för rymning. Där har hundarna ett himmelrike. Tänk en hundgård för fyra hundar på 500 kvadratmeter.

Nä om jag skulle ta och hänga en stund över pusslet. 
Blir nog mera värktabletter också känner jag.

Ha det gott alla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar