monikas funderingar: Vinst, mat och flytt

Få se nu om det här blir mitt sista inlägg på denna blogg.
När jag bytte dator sist. Kring 2010 tror jag att det var så gick det inge bra att starta min blogg på den nya dator, nä jag fick helt enkelt börja om med en ny blogg.
I går gjorde min egen hacker ett försök att hitta igen arbetssidan där jag skriver bloggen i den nya datorn. Gick inge bra.
Nå men jag ska i vecka se om jag kan få hjälp så jag kan komma igång på nydatorn.

Men jag måste berätta om Lena.
Lena och jag var på en underbar middag i lördags.
Eller vänta jag backar lite till.
Jag och Lena träffades för några veckor sedan. Vi har så länge pratat om att träffas över en kaffe. Prata och skratta tänkte vi. Det är vansinnigt lätt att skratta med Lena. Hela hon är ett knippe underbara kommentarer. Man blir glad och stark i flera dager efter en stund med henne.
Just nu var livet inte så glatt för Lena utan mera strävt och lite i uppförsbacke. Men jag som känner mej oförskämt glad, stark och lycklig tänkte att det passar ju perfekt om jag för en gångs skull kan var den som står för glädjespridningen.
Så då kom vi oss för att ses över denna kaffekopp. Den lilla stunden blev flera timmar. Så lyckat. Vi tänkte att fortsättningen var att vi skulle följas ut på ett glas vin på Bodensia nu när de öppnar uteserveringen.
Absolut.
Men det är ju som det ofta är att man vill och man tänker, men att få det att bli är något annat.

Men så förra vecka ser jag att Lena var med i en utlottning av en middag för två på Bodensia, Å jag var den som skulle få följa om hon vann. Snabbt som rackaren så gjorde jag ju samma. Var med i tävlingen och om jag vann så skulle jag ta med Lena.

När så dragningen blev och det visade sig att jag vann middagen på Bodensia trodde vi inte våra ögon, jag och Lena. Men det var sant.

Men ni fattar så mycket gott vi blev bjudna på. Å så vansinnigt med skratt. Lycklig ända in mot ryggmärgen när ajg tänker på hur skoj vi hade det. Tänk att vårt möte blev av innan hela sommaren har gått. Jag och Lena fick ihop sittningen på Bodensia. Blev god mat, vin och kaffedrinkar.

Blodad tand fick vi. så nu har vi på agendan att träffas fler gånger i sommar. Finns många ställen som har trevliga uteserveringar med ett glas vin eller en kaffedrink.

Vi fortsätter i ämnet mat.

Året förta grillning mblevv jag bjuden på i Heden. Så där superlyxig med gott kött med massa tillbehör.

Jag och Vilja har gjort en liten odling hemma hos Ringströms i Heden. Linda är inte så intresserad så hon tog på sig uppgiften att kocka i stället.

Men kolla vilken underbar arbetslunch det blev. Lyxig Laxsallad. Gott gott.

Mera mat.... Jag brukat ju göra det så mysigt när jag äter frukost. Med pussel och ljudbok och massor av tid. Men så här i slutet av flytten så blev det ju en aning spartanska. Jag blev ju tvungen att lägga bort pusslen. Å där for en stor del av det mysiga. Var ju inte ens roligt att använda en massa tid till frukost. Men värre skulle det bli innan allt rätade upp sig.

Sista morgonen i den gamla lägenheten så blev det lite lätt stress. Jag hade ju möbler och annat tungt kvar i gamal lägenheten, alltså sängen också. Men all mat var ju flyttad till den nya lägenheten. så när jag vaknade på morgonen var det med nöd och näppe att jag hann få på mej kläder innan jag rusade över till den nya lägenheten........ Men där var ju kaffet. Pust..

Slut på ämnet mat.

Jag har nu flyttat klart, nästan iallafall, nästa gång blir när jag sitter i en stol och ser på när andra flyttar mej in på nåt boende.

Den nya lägenheten kommer att bli ett riktigt drömhem när jag får i ordning allt. Men se jag känner ingen stress, jag har gott om tid på mej.

Mina barnbarn har fått sig lite nya vänner. Elis och Kasper har blivit med Sixten, en stilig schäfervalp. På denna bilden som är en månad gammal ser ju Sixten ut att ha en rund och go bebismage. Nu säger Sara att han ser ut som en lång limpa med väldigt höga ben. Måste fara och titta på underverket någon dag.

Vilja har blivit med Råttan och Sigge. Två mysiga marsvin. De var inte ett dugg intresserade att bli kliade eller burna till att börja med. Men se det har gått över.

Denna fina bilden skickade Sara en dag. Fina familjen. Hon håller på att ha stora barn.

Årsmöte pågår. Det blir ju inte som vanligt nu i dessa Corona-tider. Men allt blir inte till det sämre. Tänk att få sitta ute vid den öppna elden, hålla avstånden, fika och ha det bra. Ser väl inte fel ut. De som inte håller avstånden är ju en pappa med sin dotter. Skulle tro att de umgås utan avstånd annars också.
Hur mysigt som helst. Fler såna årsmöten är ju välkomna.

Nu håller jag på att vara i slutet av de jag tänkte skriva om idag. Det jag har kvar är att försöka förmedla en bild på hur vår Norrbottensnatt ser ut denna tiden på året. För er som aldrig varit här uppe på sommaren. Ändå bor jag ju inte där det är midnattssol. Klockan är 1 på natten och jag bara var tvungen att fota. Hur ljust som helst men inga skuggor.