fredag 25 februari 2011

Magsjuka är ingen barnlek

Det här med magsjuka det är ingen barnlek. Hela klanen Lundgren har drabbats. Eller vänta nu... Kenneth och Sara har klarat sig, men vi andra har haft oturen att drabbas. Nu är det ju så att de andra är yngre än mej och har snabbare återhämtat sig, till och med Linda som fick skiten sist har hunnit om mej i återhämtning. Men jag är på god väg nu att bli återställd. Vissa är nu nitiska när det gäller vårstädningen inte bara att man dammar, torkar, putsar och fejjar utan man desinket ...desinfekt ......desifin.... rengör toalettstolen i ett, hela tiden, gång på gång, vansinningt noga under en hel vecka, man spritar händer och man byter ut hela innehållet i tarmsystemet. Det ni.
Ska berätta att när man varit utan mat under en längre tid och få en kokt potatis mosad med smör serverad på en husmans, det är grejer vill jag lova. Himmelriket.
Som ni ser har jag även denna gången lagt i bilder på barnbarnen. Bilderna där grabbarna är med är från innan magsjukan. Kasper var trött skulle behöva sova lite middag men minen när han kände så skönt det var med ett levande mjukisdjur var så härligt, man såg att han njöt. Bilden på Vilja är när hon också är full i magsjuka och den ende som kunde ta hand om henne var moppe. Hon har redan lärt sig uppskatta att få stå i stället för ligga. Var tvungen upp ur sängen för att ta bilden på en nöjd unge som hade en lång diskussion med sin morfar.
Jag tror Bonzo har skitit 4 gånger idag. Inte så att jag tror att han har magsjuka utan här är det nåt annat. Kan ni tänka er nåt så underbart som -5 grader (efter flera år med -30 grader, känns det som). Minns inte sist det var och är det nåt som Bonzo ogillar så är det kyla. Så han har följt på promenaden längs skogsbrynet. Han har till och med gått rundan själv. Så i ren glädje har han gått ut flera gånger och just bara skitit för att det går utan att frysa ihjäl.

Nä nu är det dax för borstingen av tanden och sen hoppet upp i sängen.
Go natt och ha det gott alla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar