Strålande sol, kritvit snö och lite lätt krispigt kallt.
Det är precis såna här dagar som jag vet varför det är bäst att bo i Norrbotten.
På tal om härligt väder. Jag och Mara har fått oss en härlig skogsväg alldeles för oss själv.
Nu är det ju inte riktigt våran, men vi låtsas. Det är grannen som ska avverka uppe på berget och har gjort en väg för att ha någonstans att lägga virket. Ännu har de inte börjat avverka bara vägen är klar. Inte en enda bil som kör för när och för fort. Så himla lyxigt tycker både jag och min vovve.
Spark, det är ett förträffligt fortskaffningsmedel.
På första bilden är sparken lastad med böcker som ska lämnas igen på bokbussen. Ja det här med bokbuss. Jag är otroligt rädd om den fina lyxen. Gäller att hålla igång att låna annars är det någon som bestämmer att det ska bort. Vore så kul om vi blev fler som hjälptes åt att bevara Bokbussarna.
Bild nummer två av sparken. Jag och Mara har just kommit hem från en härlig sparktur.
Min gigantiska draghund, eller är det min lilla, gamla envisa Terrier som syns på bilden? Vilket som, hon gillar sparken. Äntligen rör matte på sig med lite fart.
Naturen visar verkligen upp sig från sin bästa sida, passar även för fotografering. I veckan pratar de på radio om att vi kommer att få plusgrader. Det blir för första gången denna vinter. Då kommer rimfrosten från det gamla huset att försvinna. Snön på syrenbuskarna kommer också att vara ett minne blott.
Som sagt så har vi haft en längre tid med otroligt bitande kallväder, så att man minimerar tiden ute.
Men inne, med rejäla tjocksockar och en härlig brasa i kaminen har det varit mer än drägligt. Flera timmar har jag byggt pussel. Precis sånt man ska pyssla med när det är jättekallt ute och jag är väldigt arbetslös tycker jag.
Visst har jag skrivit om att jag har köpt nya möbler?
Fåtöljen står i ett hörn och väntar på att komma på plats, soffan kommer på ett par veckor. Idag har jag ju en rejäl sån där vinkelsoffa. Vad ska vi med en så stor soffa till kan man undra. Vi är bara två och Mara vill ändå ligga nära, nära. Ska vara kroppskontakt. Ligger hon inte bredvid mej så ligger hon som en boa kring min nacke. Här blev hon plötsligt för varm och var tvungen att flytta från mej en bit, liten bit.
Men på tal om för varm. I går fick vi finbesök. En liten Molle var hit. Ja än så länge är han liten, men han säger att han ska bli en gigantisk Leonberger. Det blev en massa skojigt bus ute på gården. Min kvick-benta gammeltik blev alldeles salig när hon förstod att hon kunde springa från den lille hur lätt som helst. Hon gjorde otaliga terrier-race, runt runt. Men det är nu det kommer till det här med varm, med jämna mellanrum kastade hon sig ned med magen i snön, tror bestämt att hon blev lite het. Men sagolikt skojigt var det.
Idag tror jag att jag ska ägna mej åt lite rensa. Öppnade lådan med pennor här vid datorskrivbordet. Men milde himmel så dumt. Varför har jag så många pennor. Nu blir det att testa pennor. Kasta de med tveksam effekt. Spara de bästa 10 och resten ska till Röda korset.
Nästa grupp som ska rensas bort blir kollegieblock. Jag har verkligen en fetisch när det gäller skrivblock. Kan inte var meningen att jag har fler än 20 eller 30 eller kanske ännu fler.. Nä nu ska här rensas.
Ha det gott alla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar